Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bailly ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
des Euphorbiacees (1858, med atlas), Recherches
sur l’organisation, le développement et l’anatomie
des Caprifoliacées (1861), Histoire des plantes
(stor serie; bd 1–11. 1866–92), Traité de botanique
médicale phanérogamique (1884; med 3,400 afbildningar)
och Traité de bot. méd. cryptogamique (1889) samt
en i sitt slag betydande illustrerad Dictionnaire
de botanique (4 bd. 1876–85). B. uppsatte 1860 den
botaniska tidskriften »Adansonia».
Bailly [bajī], David, holländsk målare, f. 1584
i Leiden, död derst. 1657, var lärjunge af sin
fader Pieter B. och Jacques de Gheyn i Leiden,
sedermera af Adriaen Verbruch samt 1601–08 af
Cornells van der Voort i Amsterdam. Han vistades
1608–13 i Tyskland och Italien och från 1613 i
Leiden. B. har utfört ett porträtt af Hugo Grotius’
hustru, Maria van Reijgersbergh (f. 1589, d. 1653),
måladt 1626, af Woermann karakteriseradt som »hart
und unerfreulich». C. R. N.
Baïlo, Ital., ursprungligen titel på det venezianska
sändebudet i Konstantinopel (se Bailli),
sedermera på de venezianske konsulerna inom andra
delar af osmanska riket (Aleppo, Alexandria, Smyrna
m. fl. st.) och slutligen på Venezias representanter
äfven i kristna lands sjöstäder.
Baily [bēli], Francis, engelsk astronom, född i
Newbury, Berkshire, 1774, död i London 1844, var till
1825 vexelmäklare, men anställde observationer från
ett eget litet observatorium samt var en af stiftarna
af och sedermera president i Londons astronomiska
sällskap. Han utgaf stjernkataloger. Särskildt
nämnvärd är hans kritiska upplaga af Ptolemaios’,
Ulugh Beighs, Tycho Brahes, Halleys och Hevels
stjernförteckningar (1843).
Bailyska droppen [bēliska], astron. Se Venuspassage,
sp. 575.
*Bain, A. Bland hans senare skrifter förtjena nämnas
Education as a science (1879; 5:te uppl. 1885), John
Stuart Mill, a criticism, with personal recollections
(1882) och Practical essays (1884). B. är ren
sensualist i J. Stuart Mills anda och anknyter
i flere fall vid den äldre britiska filosofien,
särskildt Hartley och James Mill. Sin egentliga
betydelse har B. såsom psykolog, och grundvalen
för alla hans förklaringar på detta område utgöres
af idéassociationen. De i art. B. tillskrifna
uppfinningarna samt skriften »A short history of
electric clocks» tillhöra en annan skotte vid namn
Alexander B. (se nästa art. Suppl.), som i lexikonets
art. såväl som i åtskilliga utländska encyklopedier
förblandats med filosofen.
Bain [bēn], Alexander, skotsk mekaniker, konstruktör
af de elektriska uren (se Ur, sp. 1507) och uppfinnare
på telegrafiens område, född 1810 i grefskapet
Caithness, var ursprungligen urmakare och afled
1877 i grefskapet Dumbarton. Han uppfann 1840 en
typtrycktelegraf och 1843 en elektrokemisk telegraf,
den första af detta slag, som kommit till praktisk
användning i telegrafien. 1846 erhöll han patent på en
automatisk afsändningsapparat, i hvilken för första
gången en perforerad pappersremsa användes, hvarigenom
hans apparat sålunda blef en föregångare till de
moderna snabbskriftstelegraferna. B. uppfann vidare
1842 en nåltelegraf, som kom till ganska stor
användning under flere år i Österrike. S. å. uppfann
han en telegrafapparat, den första i sitt slag,
medelst hvilken ett i boktryckstyper satt telegram
kunde kopieras. Ett prick-streck-alfabet hopsatte
han äfven, hvilket länge användes i Frankrike,
innan det nu öfverallt införda, internationella
prickstreck-alfabetet blef antaget. Äfven en
elektrisk brandsignalapparat härrör från honom. Trots
inkomsterna af sina patent dog B. fettig till följd
af processkostnader och oregelbundet lefnadssätt.
N. J–n.
Bain [bēn], R. Nisbet, engelsk skriftställare,
född i London d. 18 Nov. 1850, fick sin uppfostran
i Bath och Highgate, var en tid anställd i en affär
och sysslade sedermera med tidningsskrifveri samt
ingick 1884 i den afdelning af British museum,
som benämnes »Printed books’ department», samt är
derstädes »assistant librarian» (amanuens). B. har
författat historiska artiklar i »English historical
Magazine» (sedan 1885), såsom On the assassination
of Gustavus III och The 2nd partition of Poland
1792–3, och särskildt utgifvit Gustavus III
and his contemporaries (2 bd. 1894), i hvilket
arbete han lemnar erkännansvärda prof på beläsenhet,
behandlar konungen väl, men går illa åt hans samtida,
och Charles XII and the collapse of the Swedish
empire (1895; i Putnam’s samlingsverk »Heroes of the
nations»). B., som egnat sig åt studiet af magyariska,
slaviska och skandinaviska språken, har först till
engelska från originalen öfverflyttat arbeten af
M. Jókai (1891–94), Juhani Aho (valda stycken,
i »Pseudonym library». 1892) och H. K. Andersen
(»The little mermaid», praktuppl., illustrerad
af Waquelin), hvilken sistnämnde han skildrat i
skriften Hans Christian Andersen (1895). Han har
utgifvit sagosamlingarna »Ruman fairy tales» (1893)
och »Cossack fairy tales» (1894).
*Baines. 3. Edward blef 1880 adlad (Sir Edward
B.) och afled 1890.
*Baini, G., blef påflig kapellmästare 1817 (ej 1814).
Bain-marie [bä’ng marī], Fr., enligt Fourcroy en
förvrängning af bain de mer (hafsbad). Se Bad,
sp. 1419.
Baio’cco, romerskt mynt. Se Bajocco (äfven
i Suppl.).
*Bairam, Turk. beirám (»fest»), betecknar i Turkiet
förnämligast det muhammedanska årets två stora
fester: kütschük beiram, »lilla beiram» l. Ramazán
beiram-i (Arab. ʿid eş-saghir, »lilla festen» l. ʿid
el-fitr, »fasteslutets fest») och bujuk beiram,
»stora beiråm». l. kurban beirami, »offer-beiram»
(Arab. ʿid el-kebir, »stora festen», l. ʿid el-kurban,
»offerfesten»). Lilla beiram firas omedelbart efter
fastemånaden Ramadan (se d. o.) under de 3 första
dagarna af Sjauwal (årets 10:de månad). Vid denna
fest, som liknar de kristnes jul och nyår, kläda
sig alla i nya kläder (äfven den fattigaste skaffar
sig något litet nytt plagg), vänner och bekanta
mötas i hemmen och moskéer, på gator och kaféer med
lyckönskningar, omfamningar och kyssar; gåfvor och
välfägnad (kakor och frukter) kringskickas, äfven
tjenarna erhålla gåfvor och besöka forna husbönder i
samma ändamål, och nästan alla bodar (utom för mat-
och dryckesvaror) äro stängda. Många, i synnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
