Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barnamord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
missionskyrka, tvänne kafépalats m. m. Hittills hafva öfver
24,000 ungdomar af alla åldrar, från dibarnsåldern
till gränsen af mannaåldern, passerat B:s hem,
hvilka uteslutande äro beroende af den allmänna
offervilligheten. Under vintermånaderna upptagas
50–60 barn i veckan. De dagliga utgifterna ensamt
till underhåll och föda stiga till minst 150 pd (2,700
kr.). Om sina anstalter utgifver B. »Annual reports».
*Barnarp, socken. 7,707 har. 2,024 innev. (1894).
Barnay, Ludwig, en af Tysklands förnämste
skådespelare, tillika en energisk och klok
teaterledare, f. 1842 i Budapest, egnade sig vid
aderton års ålder åt scenen och vann der snart
afgjord framgång i hjelteroller, var kortare tider
anställd vid teatrar i Leipzig (1868) och Weimar,
1870–75 vid stadsteatern i Frankfurt a. M. och
1875–80 vid den i Hamburg. 1881 uppträdde han med
Meiningarnas trupp i London, 1882 företog han en
turné i Amerika, 1883 vardt han medlem af den nya
Deutsches theaters trupp i Berlin, och 1888 öppnade
han samt ledde till 1894 Berliner theater, å hvilken
han i synnerhet odlade det historiska sorgspelet med
konstnärlig iscensättning. Såsom upphofsman (1871)
till »Genossenschaft deutscher bühnenangehöriger»,
ett slags med pensionskassa utrustad facklorening
för teaterfolk (grundkapitalet uppgår 1895 till 5
mill. mk), har B. inlagt varaktig förtjenst. Han
är hedersledamot af Meiningarnas hofteater och
Stadttheater i Hamburg samt af det fria tyska
högstiltet i Frankfurt a. M. Som skådespelare utmärker
B. sig för rik begåfning, entusiasm, skärpa i
uppfattningen och lifsvarmt spel. Till hans bästa
roller höra Presidenten von Walter i »Kabale und
liebe» (han anses deri oöfverträfflig), Uriel Acosta,
Essex, Eymont, Wallenstein, Othello och Lear.
Barnbördshuset Pro patria. Se Pro patria.
*Barne, härad i Skaraborgs län, omfattar numera
bland andra socknar hela Skarstad, men ingen del
af Ufvered eller Levene. Åsaka benämnes numera
Barne-Åsaka, Kedum Södra Kedum, Sandbäck Kyrkås och
Ryda med Halfås endast Ryda. Till Vara hör ock Vara
köping. — Areal 31,916 har. 11,927 innev. (1894).
Barne, kontrakt i Skara stift, omfattar de sex
pastoraten: Levene med Sparlösa, Long och Slädene;
Saleby med Trässberg och Härjevad; Hjerpås med
Ufvered och Häggesled; Ryda med Naum och S. Kedum;
Skärstad med Hällum, Vara och Önum; Jung med Öttum
och Fyrunga. Areal 44,621 har. 17,612 innev. (1894).
Barnekällagrottan, i Kristianstads län, ö. om Ifösjön,
är en till sitt uppkomstsätt med Balsbergsgrottan
(se d. o. Suppl.) analog grottbildning inom
kritsystemets skalgruskalk, ehuru betydligt
mindre. Den är hufvudsakligen bekant på grund af
sin stora rikedom på väl bevarade kritfossil. G. De
Geer, som upptäckt och beskrifvit grottan, har
anfört ej mindre än 125 arter från densamma, hvilket
antal genom senare insamlingar ytterligare ökats.
A. G. N.
*Barnes, William, föddes 1800, blef 1862 kyrkoherde
i Winterbourne Came, vid Dorchester, och afled 1886.
*Barnett, J., afled 1890.
Barnett [bārnt], Samuel Augustus, engelsk prest
och filantrop, f. 1844, studerade vid Oxfords
universitet, prestvigdes 1868, vardt 1872 pastor vid
kyrkan S:t Jude i stadsdelen Whitechapel, London, och
utnämndes 1893 till domherre i Bristol. B. tillhör
den liberala kyrkliga riktningen (»broad
church»). Han härjämte sin hustru tagit initiativ
eller medverkat till nästan alla filantropiska
företag, som på senaste tiden kommit till stånd
med syfte att lyfta och uppfostra östra Londons
fattiga befolkning, bl. a. fattiglagstiftningens
reformerande, »universitetsutvidgnings»-kurser
för menige man, välgörenhetens ordnande. Med
vänners bistånd har B. låtit bygga Toynbee hall
(ett slags arbetareinstitut), och de afgiftsfria
konstutställningar af hoplånade värdefulla taflor,
som han åvägabragt, hafva funnit en tacksam publik.
Barne-Åsaka, socken i Skaraborgs län, Barne
härad. 2,556 har. 823 innev. (1894). Annex till
Lekåsa, Vånga kontrakt, Skara stift.
Barnförlamning. Se Poliomyelitis.
Barngudstjenst, särskildt för barn i kyrkor,
kapell eller salar anordnad gudstjenst. I äldre
tider tillämpades allmänt den svenska skolstadgans
påbud att skolungdomen söndagligen skulle bevista
högmässogudstjensten under uppsigt af en eller
flere lärare, hvarefter predikoförhör anställdes med
ungdomen i skollokalen. I nu gällande »Kongl. Maj:ts
nådiga stadga för rikets allmänna läroverk, gifven den
1 Nov. 1878» står föreskriften om dylik obligatorisk
kyrkogång ännu qvar, utan att någon ändring deri
skett genom de d. 22 Mars 1895 påbjudna förändringar
i nämnda stadga. Redan länge har man dock insett, att
vinsten af dylikt kyrkotvång är ganska tvifvelaktigt
i synnerhet för de yngsta skolbarnen, på hvilka en
vanlig, lång, för äldre personer afsedd predikan måste
i regeln verka tröttande. Derför har under senare
tider skolstadgans föreskrift här och hvar tillämpats
så, att kortare högmässogudstjenster anordnats
i skolornas bönsalar för skolungdomen och dess
anhöriga; på andra ställen åter, såsom i Stockholm,
har påbudet på länge icke alls tillämpats. Men på
samma gång har man insett riktigheten af grundtanken
i påbudet om skolungdomens kyrkogång. Omkr. 1850
började på enskildt initiativ, efter engelskt mönster,
s. k. söndagsskolor uppstå i Sverige, både i städerna
och på landsbygden, för barnens religiösa undervisning
och uppbyggelse. Men egentliga barngudstjenster,
med kortare, för barn särskildt lämpad liturgi
började hos oss först på 1880-talet, likaledes efter
engelskt och delvis efter tyskt mönster. Uppslag
till sådana gudstjensters införande i Stockholm
gafs af Klara församlings dåvarande kyrkoherde,
teol. dr T. F. Grafström, som anordnade särskilda
barngudstjenster i församlingens kyrkosal. Ej långt
derefter begynte Samfundet Pro Fide et Christianismo
genom sina kateketer inrätta barngudstjenster med
särskild liturgi hvar eller hvarannan söndag i några
af hufvudstadens kyrkor. Ungefär samtidigt hade ock
särskilda skolgudstjenster, hufvudsakligen afsedda
för de allmänna läroverkens lärjungar, börjat
hållas då och då i hufvudstadens olika kyrkor om
söndagsmorgnarna, på initiativ af flere prester och
lärare. 1890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
