Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bega ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lärare van Ostade, dock utan att så starkt
karrikera sina bondfigurer, men också utan att
uppnå honom i det fina, harmoniska ljusdunklet. Bäst
i detta senare hänseende är hans förnämsta tafla
Bondkonsert (i Amsterdams Rijksmuseum). Daterade
arbeten af honom tillhöra dels hans yngre tid,
såsom hans brokiga Bondfrieri (1650, i Haag),
dels hans allra sista tid, såsom Lutspelerska
(1662, i Berlin), Bondkrog (s. å., i Schwerin),
Musiklektion (1663, i Sveriges Nationalmuseum). För
öfrigt finnas odaterade, men signerade taflor af
honom i Dresden, München, Kassel, Wien m. fl. st.
C. R. N.
Bega, Abraham Cornelisz, holländsk målare. Se
Begeyn. Suppl.
Bega-kanalen. Se Ungern, sp. 1355.
*Begarelli, Antonio, italiensk skulptör, f. i Modena
1498 (?), död derstädes 1565, var en efterföljare af
Mazzoni, som under ungrenaissancen med sina skarpt
realistiska, naturligt målade lergrupper grundade
en konstart, som blef en erkänd egendomlighet för
Modena. Det, som lyfte B. öfver föregångaren, var
hufvudsakligen inverkan från hans samtida Correggio,
likasom han i alla sina skapelser visar en rent
målerisk uppfattning, både deri att hans grupper
äro komponerade för bestämda nischer och för en
bestämd synpunkt och äfven deri att hans draperi
ej är plastiskt, utan fladdrande. För öfrigt
voro hans figurer hvarken brända i ugn eller
naturalistiskt målade, utan hade, såsom Vasari
säger, blott marmorfärg, d. v. s. voro hvitmenade,
alldeles såsom de ännu äro. Det gripande hos B. är
hans förmåga att återgifva sorg och smärta på
ett lifligt, lidelsefullt sätt och ändå bevara det
skönhetssinne, som är för honom egendomligt och som
naivast framträder i figurernas hufvud. Deremot
är formgifningen i öfrigt svag. En hel följd af
omfattande arbeten af honom finnes i behåll. Den
af hans grupper, som mest påminner om Mazzoni,
är Kristus som lik begråten af de sina (i kyrkan
S. Maria Pomposa, Modena). Hans stora hufvudarbete
är Korsnedtagningen (i S. Francesco), som består
af 13 figurer i kroppsstorlek; den vanmäktiga Maria
och tre qvinnor, som hålla henne, bilda den berömda
detaljgruppen. Klagan öfver den döde Kristus, med
Maria, Johannes och Nikodemus (i S. Pietro), hör genom
sin enkelhet och storhet till högrenaissancens bästa
verk. I samma kyrka ses en altargrupp, Madonnan med
helgon, af stort värde, hvaremot 6 stora fristatyer
derstädes visa B:s oförmåga att modellera en lugn
plastisk figur. Detsamma är förhållandet med 4 figurer
i S. Giovanni (Parma, 1561), liksom äfven med enskilda
figurer i S. Benedetto, Mantua (1559). Slutligen
tillräknas honom såsom ett af hans bästa verk en
stor grupp, Maria och Marta inför Kristus jämte 2
tjenarinnor och 2 lärjungar (i S. Domenico i Modena).
C. R. N.
*Begas. 2. Oskar B. afled 1883 i Berlin. —
3. Reinhold B. har i Tyskland beredt sig stort rykte
genom plastiska verk, hvilka i uppfattningen stå
måleriet ganska nära. Han studerade i Berlins akademi
1846–51, ingick derefter i Wichmanns och sist i Rauchs
atelier och utförde under dennes ledning en grupp,
Hagar och Ismael, som väckte uppseende. För att i
marmor utföra modellen till en ny grupp, Psyche med
lampan vid den sofvande Amor, begaf han sig 1856
till Rom, der han stannade till 1859. Studium af
Michelangelos verk och umgänget med målaren Böcklin
hade dervid stort inflytande på utvecklandet af
hans naturalistiska riktning. Der utförde han en
prisbelönt grupp, Amor tröstar den öfvergifna
Psyche, samt Faunfamilj. Han var 1860–62 anställd
som professor vid konstskolan i Weimar, for ännu
en gång till Rom, men återvände till Berlin för
att täfla om Schiller-monumentet, som der skulle
resas, och han erhöll första priset, ehuru hans
modell var underkastad stark diskussion. Det
aftäcktes 1871. Skaldens stod reser sig ur
en fontänbassäng, omgifven å fotställningen
af 4 allegorier, Lyrik, Tragedi, Historia och
Filosofi. Uppfattningen är afgjordt naturalistisk,
likasom äfven i den prisbelönta skissen till ett
Friedrich-Wilhelms-monument för Köln. Bland hans
sedermera utförda verk märkas Venus, som tröstar
Amor, Susanna i badet, i hög grad pittoresk, Pan,
som undervisar en ung faun i att spela flöjt,
Merkurius, som bortför Psyche (1878, i Berlins
Nationalgalleri), Sabinskornas bortröfvande,
Rikedomen (för tyska riksbanken), byst af Moltke
(1879), monument öfver Wilhelm och Alexander von
Humboldt för Berlin-universitetets förgård (jämte
hans elev Otto), Bellona (för arsenalen i Berlin),
Kolossal staty af Borussia m. fl. bilder i Berlins
»Ruhmeshalle», den kolossab. Neptunusbrunnen
(1891) i brons på slottsplatsen i Berlin, Kejsar
Fredrik III:s sarkofag (1892) i mausoleet i
Potsdam, Germania till häst (1894), gafvelgrupp på
riksdagshuset i Berlin. 1892 uppdrogs åt honom efter
täfling utförandet af nationalminnesvården öfver
kejsar Vilhelm I i Berlin, till hvilken grunden
lades 1895. Sedan 1876 står B. i spetsen för en
mästareatelier för bildhuggare vid Berlins akademi. —
4. A. F. E. B. afled 1888.
Begeyn (Bega), Abraham Cornelisz, holländsk målare,
hvars födelseort är okänd, men som räknas till skolan
i Leiden, emedan han var bosatt der en längre tid och
blef mästare i gillet 1655. Sannolikt är 1630 hans
födelseår. Han lefde senare i Haag, der han upptogs
i gillet 1683. 1688 blef han kurfurstlig hofmålare i
Berlin och dog der 1697. B. målade italienska landskap
med figurer och husdjur, först efter Asselyns,
sedan efter Berchems förebild. Till hans bästa verk
höra Stenbrottet (1660, i Haag) samt flere taflor med
insekter och vilda blommor (i Berlins porslinsfabrik,
i Braunschweig och Bordeaux), utförda med varm
och kraftig färg. Sedan blef han matt och kylig,
såsom i Landskap med getter (i Dresden och Louvre),
Kustscen (i Bruxelles), Klippgrotta med kreatur (i
Wien). I Petersburgs Eremitage finnas 2 aftonlandskap
med herdar och hjordar, i Köpenhamn 3. C. R. N.
Beghiner. Se Beguiner.
Begine-brass, sjöv. Se Brass.
Begna (Bägna), biflod till Drammenselfven (se d. o.).
Begoniaceae, bot., nat. familj, om hvilkens plats
i det naturliga systemet stor ovisshet råder. Den
ene författaren anser den beslägtad med en familj,
den andre med en annan. Efter Bentham och Hooker
hänföres den dock numera vanligen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
