Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beuningen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
å in- och utgående spanmål allena undantagen. Rätt
att nedsätta bevillningsafgifterna har konungen
således. Denna rätt har ock blifvit utöfvad både
i fråga om tullar, stämpelmedel och afgifter
hörande under den allmänna bevillningen. Den måste
ock erkännas såsom förefintlig med hänsyn till
alla bevillningarna utan åtskillnad. Den faktiska
utöfningen af denna rätt begränsas emellertid af de
svårigheter att få de till statsbehofvens bestridande
disponibla medlen att räcka till, som en nedsättning
af en eller annan bevillningsafgift kan medföra.
I Norge och Danmark förstås med bevillning (bevilling)
beviljandet af medel till en utgift, d. v. s. hvad
i Sverige kallas anslag. O. V.
Bevillningsfritt afdrag. Se Allmän
bevillning. Suppl. och Inkomstskatt, sp. 675.
Bevillningsrätt. Se Beskattningsrätt, sp. 378.
*Bevillningstaxering. 1. Taxeringskomitén och
pröfningskomitén benämnas numera taxeringsnämnd och
pröfningsnämnd (se d. o.).
Bevingade ord kallas de i tal och skrift allmänt
använda uttryck och talesätt, som kunna föras
tillbaka till en bestämd skrift eller en bestämd
person som den ursprungliga källan. Denna användning
af ett hos Homeros ofta förekommande uttryck (epea
pteroenta) har blifvit vanlig, sedan "Georg Büchmann
(d. 1884) 1864 utgaf sina »Geflügelte worte» (17:de
uppl. 1891). Äfven i andra land hafva utgifvits
samlingar af »bevingande ord», såsom i Danmark af
Oscar Arland: »Bevingede ord» (1878, tillägg 1881),
i Sverige af Arv. Ahnfelt: »Bevingade ord» (1879), i
Frankrike af Ed. Fournier: »L’esprit dans l’histoire»
och »L’esprit des autres», och R. Alexandre: »Le musée
de la conversation» (2:dra uppl. 1892), i Nord-Amerika
af J. Bartlett: »Familiar quotations», o. s. v.
*Beväring. De i arbetet omnämnda bestämmelser
hafva blifvit fullständigt förändrade genom
1885 och 1892 års värnpligtslag. Se Värnpligt.
C. O. N.
Beväring, herald. Se Vapen, herald.
*Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond egde
vid 1894 års slut en behållning af 947,308: 85 kr.
*1. Bexell, S. P., föddes d. 26 Sept. 1775 och dog
d. 5 Maj 1864.
*Beyer, G. F. von, trädde 1880 i disponibilitet och
dog 1889.
1. Beyer, Johan von, öfverpostdirektör.
Se Beijer.
2. Beyer, Johan Gabriel von, vitterlekare. Se
Beijer. Suppl.
Beyla, Nord. mytol., är enligt eddadikten Lokasenna
guden Freys tjenarinna och »bagerska». Namnet betyder
troligen »fru böna» och syftar väl på den gamla
julseden att i bröd eller gröt inlägga en böna. Jfr
Byggver. Suppl. Ad. N–n.
*Beyle, M. H. Hans psevdonym var Stendhal (ej
Stendahl).
*Beylon dog i Stockholm d. 12 Nov. 1779, 56 år gammal
(enl. tillkännagifvande uti Inrikestidningar).
*Beyrich, H. E., är professor i geologi och
paleontologi vid universitetet i Berlin.
Beyschlag, Johann Heinrich Christoph Willibald, tysk
teolog, f. 1823 i Frankfurt a. M., vardt hofpredikant
i Karlsruhe 1856 och professor i praktisk. teologi
samt nytestamentlig exeges vid Halles universitet
1860. Vid de preussiska generalsynoderna
1875–91 var B. den slagfärdige målsmannen för
det af honom stiftade midtpartiet, hvars organ»,
Deutschevangelische blätter», han uppsatte. B. gaf
dessutom 1886 uppslag till stiftandet af Evangeliska
förbundet for skyddande af de tysk-protestantiska
intressena. Förutom predikosamlingar samt en mängd
föredrag och kyrkopolitiska flygskrifter har han
utgifvit Aus dem leben eines frühvollendeten (2 bd,
1859; 6:te uppl. 1889), Die christologie des Neuen
teslaments (1866; »Nya testamentets lära om Kristus»,
1866–67), i hvilket arbete han sökte att åt den
historiske gudssonen häfda en ideal preexistens i
Gud, Karl Immanuel Nitzsch, eine lichtgestalt der
neuern kirchengeschichte (1872: 2:dra uppl. 1882),
Der altkatholicismus (tre uppl. 1883), Das leben Jesu
(2 bd, 1885; 3:dje uppl. 1893) och Neutestamentliche
theologie (2 bd, 1891–92).
Beyschlag, Julius Robert, tysk målare, född 1838 i
Nördlingen, studerade vid akademien i München och var
lärjunge af Filipp Foltz samt utbildade sig vidare
genom studieresor till Paris och Italien. Han är
bekant för en viss art genrebilder, som ofta tilltala
genom en behagfull behandling af de qvinliga figurerna
och äro mycket utbredda genom fotografier. Hit höra
Minne (kärlek i romantisk medeltida uppfattning),
Psyche, Ifigenia, Orfevs och Evrydike m. fl.
*Béziers, vid Canal du Midi samt sydbanans och
Lyonbanans skärning, hade 42,436 innev. 1891.
Bézigue. Se Bésigue. Suppl.
Bezirk, T. (»område»), i nästan alla tyska stater
benämning på mellanleden i förvaltningen, i Preussen
(regierungsbezirk) t. ex. en afdelning af provinsen
och omfattande flere »kretsar» (kreise). Styrelsen
utöfvas der af en bezirksregierung och ett
bezirksausschuss (se vidare Preussen, sp. 222). — I
militäriskt afseende är hela Tyska riket indeladt i 20
arméekorpsbezirke, dessa i 4 brigadebezirke och dessa
åter i 4–6 landwehrbezirke under en bezirkscommandeur
(en stabsofficer), som verkställer rekryteringen och
utöfvar kontrollen öfver det hemförlofvade manskapet.
*Bezoarbocken kallas äfven pasengen.
Bezobrazov, Vladimir Pavlovitj, rysk
nationalekonom. Se Besobrasov. Suppl.
Bezold [betsålt], Albert von, tysk fysiolog,
född i Ansbach d. 7 Jan. 1836, blef student 1853,
studerade fysiologi hos du Bois-Reymond i Berlin,
blef med. doktor i Würzburg 1859, och kallades
redan s. å. till e. o. professor i fysiologi i Jena,
hvarifrån han dock redan 1865 mottog kallelse till
ord. professuren i fysiologi i Würzburg. Död derstädes
d. 2 Mars 1868. Så kort hans lefnad än var, hann
v. B. dock genom betydelsefulla arbeten förvärfva sig
ett varaktigt minne inom sin vetenskap. I sitt första
större arbete, Untersuchungen über die elektrische
erregung der nerven und muskeln (1861), meddelade han
vigtiga rön angående den elektriska strömmens inverkan
på nerverna och musklerna. Sedan följde kort derpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
