Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliophile Jacob ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samlingar jfr C. Celsius: »Historia
Bibliothecae Upsaliensis» (1745), H. Benzelius:
»Catalogus Centuriae librorum ... qua 1705
auxit bibl. acad. Ups. J. G. Sparfvenfeldt»
(1706), Aurivillius: »Catalogus librorum
impressorum bibl. acad. Ups.» (1, 2;
1814),C. J. Tornberg: »Codices Arabici, Persici
et Turcici bibl. acad. Ups.» (1849), P. Wittmann:
»Würzburger Handscbriften ... zu Upsala»
(1891), W. Gödel: »Katalog öfver Upsala univ. bibl:s
fornisländska och fornnorska handskrifter» (1892);
och C. Annerstedt: »Upsala universitetsbiblioteks
historia intill 1702» (i Vitt. hist. o. ant. akad:s
»Handlingar», bd 12, 1894). 1850–85 utgafs årligen
ett häfte af »Upsala universitetsbiblioteks accessions
katalog».
Närmast Upsala universitetsbibliotek är Lunds
universitetsbibliotek det största. Från 1698 har
det haft rättighet att erhålla ett exemplar af allt
hvad i riket tryckes. Det uppskattas f. n. till
180,000 bd och 1,500 handskrifter, bland hvilka
särskildt märkas en del af De la Gardieska arkivet
från Löberöd, excellensen Tolls, Sven Lagerbrings
och Esaias Tegnérs efterlemnade manuskriptsamlingar
samt C. A. Agardhs och J. W. Zetterstedts bref
vexlingar. Bibliotekets tillväxt utgjorde 1894 5,265
utländska böcker. Till böckers inköp åtgingo 13,117
kr., till bindning 2,206 kr., expenser 2,278 kr. samt
till löner och arvoden 17,350 kr. Personalen består af
en bibliotekarie, en vice bibliotekarie, 2 ordinarie
och 8 e. o. amanuenser samt 1 vaktmästare. Biblioteket
besöktes 1894 af 8,422 personer, för hvilkas räkning
framtogos 20,613 bd och utlånades 8,101 bd. — Om
Lunds univ:s. bibliotek se A. Lidbeck: »De initiis
et praecipuis incrementis bibl. Lundensis usque
ad 1769» (1, 2: 1801—02) och »Series praefectorum
bibl. Lundensis» (1805), A. Lidbeck och N. Lovén:
»Memorabilia bibl. Lundensis» T. 1–2: p. 1–4
(1813–19), P. Wieselgren: »Catalogus manuscriptorum
bibl. acad. Lundensis» (1830) och »De la Gardieska
Archivet» (d. 1–20, 1831–43), C. J. Tornberg:
»Codices orientales bibl. univ. Lundensis»
(1850–53), Hj. Edgren: »De codicibus nonnullis
Indicis ... bibl. Lundensis» (1883), Elof Tegnér:
»De la Gardieska samlingen i Lund och på Löberöd»
(i Vitt. hist. o. ant. akad:s »Handlingar», bd 12,
1894) samt Weibull och Tegnér: »Lunds universitets
historia» (2:dra bandet, afd. »Tjenstemän vid
biblioteket»). 1853–85 utgafs årligen ett häfte af
»Lunds universitetsbiblioteks accessionskatalog»,
som fr. o. m. 1886 uppgått i den af Kungl. biblioteket
utgifna accessionskatalogen.
Af öfriga landsorts bibliotek må särskildt
nämnas Göteborgs stadsbibliotek, som bildats genom
sammanslagning af Göteborgs museibibliotek, Göteborgs
1887 grundlagda högskolas och Vet. o. Vitt. samhällets
boksamlingar. Dess årliga anslag till bokinköp uppgår
till 10,000 kr. Det eger f. n. 60,000 bd och fick
sig 1894 tilldeladt ett anslag af 200,000 kr. för
uppförande af ny biblioteksbyggnad och 50,000
kr. för komplettering af sina samlingar. Personalen
bestar f. n. af en bibliotekarie samt en ordinarie
och en e. o. amanuens. Af de 77 allmänna läroverkens
boksamlingar äro de förnämsta Linköpings (80,000 bd
och 1,600 handskrifter), Skara (30,000 bd
och 600 handskrifter), Vexiö (25,000 bd och
500 handskr.), Göteborgs (18,000 bd), Strengnäs
(25,000 bd). Äfven de 28 folkhögskolorna hafva egna
boksamlingar. Sockenbibliotekens antal uppgår till
Öfver 2,000, några försedda med flere tusen bd.
B. L.
Om de svenska biblioteken jfr C. M. Carlander:
»Sveriges bibliotek och exlibris» (I—III, 1889—94).
Danmark. Kgl. biblioteket i Köpenhamn har öfver
500,000 bd, universitetsbiblioteket omkr. 300,000. Den
arne-magneanska samlingen har sedan 1883 sin egen chef
och sin egen budget, och öfver densamma utgifves nu
en beskrifvande katalog (1888 ff.). — Norge. Genom
lag af d. 10 Juni 1882 ålades norska boktryckare att
lemna arkivexemplar till universitetsbiblioteket, som
nu räknar öfver 300,000 bd och 1,500 manuskript. Det
Deichmanska biblioteket ökades 1882 genom gåfvan
af Siegw. Petersens samling af literatur i nordisk
historia och språk (omkr. 9,000 bd). Staden Bergens
offentliga bibliotek, grundlagdt genom inköp
af P. Botten-Hansens efterlemnade boksamling och
senare tillökadt genom anslag af kommunen, räknar
omkr. 60,000 bd, museibiblioteket, väsentligen
vetenskapligt handbibliotek för museets konservatorer,
omkr. 15,000 bd.
I Finland omfattar universitetsbibliotekets bokförråd
f. n. (1896) omkr. 165,000 volymer, oberäknadt
omkr. 70,000 disputationer; universitetets ryska
bibliotek eger numera omkr. 47,000 bd;
studentbiblioteket mellan 50 och 60 tusen. Bland
mera betydande boksamlingar må för öfrigt nämnas:
i Helsingfors Finska vetenskaps-societetens (10,000
vol.), Finska Literatursällskapets, Societas
pro fauna et flora fennica’s, Läkaresällskapets,
Lagberedningens samt Polytekniska institutets
bibliotek äfvensom Ständerbiblioteket och landets
största Folkbibliotek (omkr. 16,000 vol.); i
Åbo Finska hushållningssällskapets och Åbo stads
historiska museums bibliotek samt Stadsbiblioteket
(omkr. 13,000 bd) och Åbo Lycei värdefulla samling
på 22,000 vol.; i Borgå Borgå Lyceums bibliotek
(omkr. 17,000 bd). Antalet »folkbibliotek» (stads-,
socken- och bybibliotek) i landet uppgick 1889 till
något öfver 600, med inalles omkr. 225,000 vol. H. B.
Bibliotheca Ambrosiana, Lat. Se Ambrosianska
biblioteket.
Bibliotheca Mathematica, internationel tidskrift
för matematikens historia, sedan 1887 utgifven
i Stockholm af G. Eneström. Tidskriften upptager
matematisk-historiska artiklar, författade på tyska,
franska, engelska, italienska och, undantagsvis,
latin, samt innehåller dessutom recensioner af och
förteckningar öfver nyutkommen matematisk-historisk
literatur. Bland de många medarbetarna från
olika land äro tyskar och italienare starkast
representerade. Tidskriften utkommer med 4 häften
om året.
Under åren 1884–86 utkom med samma hufvudtitel,
utgifningsort och utgifvare en äldre följd,
väsentligen egnad åt matematisk bibliografi.
Bibliothèque Mazarine [-åtäk maṡari’n], ett bibliotek
i Paris. Se Mazarin, sp. 1161.
Bibliothèque nationale [-åtäk nassiånna’l], det
franska riksbiblioteket i Paris, är det största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
