Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bjerka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minutiös noggranhet i detaljer hängaf han sig genast
åt sitt nya, ansträngande kall, och läroverkets
storartade uppblomstring kan i väsentlig mån
tillskrifvas hans energi. Så utarbetade han
förslagen till dess nya organisations- och
undervisningsplan liksom ock program till dess
nya byggnad och undervisningsmateriel, inrättade
en särskild afdelning för qvinliga lärjungar och
efter hand särskilda fackskolor inom läroverket
samt företog utrikes resor för att studera andra
lands tekniska undervisningsväsende. Om läroverkets
utveckling under hans rektorstid 1859–86 finnas
detaljerade uppgifter å art. Tekniska skolan (se
d. o., sp. 1514–15). B:s ögonmärke var att deraf dana
en skola för samlad fackundervisning i de vigtigaste
handtverksgrenar och att »stämpla arbetet med konstens
eller vetenskapens prägel»; han egde en sund, praktisk
blick för handtverkeriernas och industriens behof,
och tusentals relativt obildade yrkesidkare hafva
vunnit en fruktbärande utbildning vid Tekniska skolan
under B:s omvårdnad. — Vid Skogsinstitutet skötte han
samtidigt, 1857–75, en läraresyssla i de matematiska
ämnena (med lektors titel från 1871): han införde
der ett nytt, af Skogsstyrelsen sedermera antaget
förslag till skogskartors uppgörande.
B:s inom skolan fallande arbete för svenska
näringslifvets höjande suppleras af hans verksamma
nitälskan för utvecklingen af Svenska slöjdföreningen,
i hvilken han blef styrelseledamot 1859 och i hvilkens
redaktionskomité han var vice ordförande 1863–93 samt
ordförande från 1877. Bl. a. har han främst hållit
vid lif tanken på bildandet af ett konstindustrielt
museum och var ordförande i en af föreningen tillsatt
»husslöjdkomité» (1865–67). Han har äfven ifrat för
inrättande af praktiska skolverkstäder och medverkat
till utvecklingen af Stockholms borgareskola samt
vid uppgörandet af läroplanen för denna. Äfvenledes
vid en mängd utställningar hafva B:s sakkunskap och
intresse tagits i anspråk: han var bl. a. juryman vid
skandinaviska industriutställningarna i Stockholm
1866 och Köpenhamn 1872 samt verldsexpositionen i
Paris 1878. Han utnämndes 1872 till major i armén
och förflyttades 1883 till fortifikationens reserv.
2. Björkman, Karl Adolf Teodor, ämbetsman, den
föregåendes broder, född i Stockholm d. 22 Febr. 1831,
blef student i Upsala 1848, tog afgångsexamen
från Skogsinstitutet 1850 och anställdes s. å. vid
skogs- och jägeristaten i Stockholms län samt såsom
t. f. lärare vid Skogsinstitutet. Han utnämndes till
jägmästare i Vestmanlands län 1854, men förflyttades
redan 1856 åter till Stockholms län för att jämte
jägmästaretjenst å nyo öfvertaga lärarebefattningen
vid Skogsinstitutet, der B. efter en 1857 företagen,
med statsmedel understödd skogsvetenskaplig
resa genomförde omfattande reformer samt ökad
undervisning. 1864 förordnades han till sekreterare i
Skogsstyrelsen och var 1875–82 t. f. generaldirektör
och chef för nämnda styrelse. B. införde den
fortfarande begagnade uppställningen af den officiella
skogsstatistiken och nya, i hufvudsak ännu tillämpade
metoder för de allmänna skogarnas indelning till
ordnad hushållning samt deltog verksamt i utarbetandet
af de många skogsförfattningar, som
utfärdades under hans tjenstetid i Skogsstyrelsen, då
derjämte en högst betydlig utvidgning af kronoskogarna
och förstärkning af skogspersonalen egde rum. Sedan
inseendet öfver skogsväsendet öfvergått till den
1883 inrättade Domänstyrelsen, utnämndes B. till
landshöfding i Gefleborgs län. Från 1862 till 1883
var han föredragande i Landtbruksakademiens skogs-
och trädgårdsafdelning samt åren 1880–83 ledamot
af allmänna kartverkskommissionen. Han valdes 1889
till hedersledamot af Landtbruksakademien. Inom
Gefleborgs län har B. verkat för anläggning af
jernvägar, landsvägar och flottleder samt för
brobyggnader äfvensom för åstadkommande af geologiska
och provinskartor. I sin egenskap af ordförande
i länets hushållningssällskap, i styrelserna för
dervarande landtbruksskola, folkhögskola, seminarium
för lärarinnor och institut för döfstumma samt såsom
inspektor åren 1888–92 för högre allmänna läroverket i
Gefle har B. varit verksam i upplysningens tjenst. Af
trycket har han utgifvit Handbok i skogsskötsel
(1868; 2:dra uppl. 1877), Upplysningar angående
skogsstyrelsen och skogsinstitutet (1869),
Jagtförfattningar (s. å.: 6:te uppl. 1895),
Handledning i skogsskötsel för allmoge (1870,
prisbelönt af Patriotiska sällskapet). Gällande
stadganden angående skogsväsendet (1887)
samt afhandlingar och uppsatser rörande
skogshushållning, jagt m. m. i »Landtbruksakad:s
Handlingar och tidskrift», »Tidskrift för svenska
landtbruket och dess binäringar», Stockholms läns
hushållningssällskaps tidning m. fl. tidskrifter
och jämväl dagliga tidningar äfvensom i »Nordisk
familjebok», från hvilken ett par af hans artiklar
intagits i folkskolans läsebok (1890), hvarjämte icke
signerade arkeologiska och numismatiska uppsatser
af B. återfinnas i den af honom 1889 uppsatta
årliga publikationen »Meddelanden af Gestriklands
fornminnesförening».
Björkman, Karl Jakob Göran Linus, öfversättare,
född d. 14 Aug. 1860 i Hargs socken, Roslagen,
blef student i Upsala 1879, filos. kandidat 1885,
e. o. kammarskritvare i tullverket 1886, filos.
licentiat 1893 och filos. doktor 1894. Sedan 1895 är
han e. o. tjensteman å Kommersekollegiets statistiska
afdelning. I öfvertygelse om nyttan af »intellektuel
raskroasering» har B. gjort till hufvuduppgift för sin
vittra verksamhet att med vår literatur införlifva
samtida romansk literatur, särskildt poesi. Med
förkärlek har han egnat sig åt den portugisiska
och derifrån talangfullt öfversatt en större samling
»Dikter» af A. de Quental (1892), madrigalerna »Fallna
blad» af Ant. Feijö (1893), samlingen »Ur Portugals
samtida diktning» (2 serier, 1894–95) m. m. Från
spanskan har han öfversatt bl. a. »Dikter» af R. de
Campoamor, G. Núñez de Arce och Emilia Pardo Bazán
(1892), »Genljud från Hesperien» (dikter af flere
skalder; s. å.) och »Ur Spaniens samtida diktning»
(1895), från italienskan romanen »Som en dröm» af
A. G. Barrili (1891) och versdramat »Ett parti schack»
af G. Giacosa (s. å.), från franskan »Dikter» af Sully
Prudhomme (1889) m. m. Dessutom har han från tyskan
öfverflyttat »Mirza-Schaffys sånger» af F. Bodenstedt
(1884). Som originalförfattare har B. uppträdt med
prosaidyllerna Flickor (1887). monografien Anthero
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
