Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blanchard ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bleek [blek], Friedrich, tysk teolog, fader
till W. H. L Bleek (se denne), föddes 1793 i
Holstein och afled 1859 såsom teol. professor
vid Bonns universitet. Han var lärjunge till
Schleiermacher, de Wette och Neander samt utvecklade
sig till en af den evangeliska kyrkans gedignaste
bibelexegeter. B. författade bl. a. ett större
arbete öfver hebréerbrefvet (3 bd, 1828–40) och sökte
försvara äktheten af Johannes’ evangelium. Efter
hans död utgåfvos ur hans föreläsningsanteckningar
en omfattande Einleitung in das Alte testament (1860;
5:te uppl. 1886) och Einleitung in das Neue testament
(1862; 4:de uppl. 1886) m. fl. arbeten.
*Bleek, W. H. L, dog i Kapstaden 1875.
Blefarit (af Grek. blefaron, ögonlock). Se
Ögonsjukdomar.
Blefaroplastik (af Grek. blefaron, ögonlock). Se
Plastisk operation.
Blehr, Otto Albert, norsk jurist, politiker, född
i Hedemarken d. 17 Febr. 1847, aflade juridisk
ämbetsexamen 1870, hvarefter han några år egnade
sig åt journalistisk verksamhet. 1873–77 var
han edsvuren fullmäktig hos dåv. sorenskriver,
sedermera statsminister Ole Richter, bosatte sig 1878
som sakförare i Lærdal i Sogn och vann der stort
inflytande. I den starka politiska rörelse, som från
1880-talets början utmärkte Norge, deltog han med
ifver som slagfärdig talare för det demokratiska
partiet på folkmöten. Han representerade sitt
amt på stortinget under perioderna 1883–85 och
1886–88, insattes i protokollskomitén, som skulle
granska ministèren Selmers politiska handlingar,
och deltog i utarbetandet af komiténs förslag att
åtala ministèren Selmer inför riksrätt. Han utsågs
ock till en af aktörerna i riksrättssaken. B. var en
ifrig förkämpe för införande af jurydomstolar och
hade som medlem af den parlamentariska jurykomitén
(1884), af den departementala jurykomitén (1885)
och af den förstärkta justitiekomitén (1886) ett
bestämmande inflytande på jurylagförslaget. I några
år var han ock medlem af den 1885 tillsatta komitén
till utarbetande af förslag till ny strafflag. 1889
utnämndes han till lagman i Haalogalands lagsaga. Då
Steen bildade sin ministèr d. 6 Mars 1891, blef
B. statsminister i Stockholm, en utnämning, som väckte
en viss uppmärksamhet och t. o. m. ogillades inom
några vensterkretsar, emedan B. ansågs sakna den
hänsynsfullhet i uppträdande, som en så grannlaga
post kräfde. Han qvarstod till ministèrens afgång,
d. 2 Maj 1893, utnämndes s. å. till lagman i Oslo
lagsaga och år sedan nyåret 1894 stortingsvald medlem
af hypoteksbankens direktion. Från och med 1895 sitter
han åter i stortinget, för Nordlands amt. Den 13
Nov. 1895 utnämndes han till ledamot af unionskomitén.
*Bleibtreu, G., afled 1892 i Charlottenburg invid
Berlin.
2. Bleibtreu [-tröj], Karl August, tysk författare,
den föregåendes son, f. 1859 i Berlin, har gjort
vidsträckta studieresor och vid unga år utvecklat en
förvånande produktivitet inom olika diktarter. Han
är en mycket framskjuten märkesman för den nya
realistiska och naturalistiska riktningen inom tyska
literaturen (jfr bd XVI, sp.
1102), för öfrigt en jäsande, disharmonisk
diktarenatur, hvars abstrakt-metafysiska och
romantiserande anläggning oftast förqväfver all
lefvande och naiv uppfattning af verkligheten. Och
dock har han i ljungande proklamationer fört
realismens talan samt med berserkaraseri dragit i
härnad för en nationel, verklighetstrogen och idéstark
diktning, sedan han genomskådat den samtida tyska
efterklangsliteraturens haltlöshet. Men beherskad af
en olöslig dualism i sin uppfattning af menniskans
väsende, fordrar han af framtidsdiktningen å ena sidan
en hänsynslös naturtrohet, en »osminkad framställning
af råheten i det reala lifvet»r å andra sidan
en tankeflygt utöfver det ändliga, en fantastisk
»evighetsståndpunkt». B:s radikala program finnes
utveckladt i Revolution der litteratur (1886; 3:dje
uppl. 1887) och Der kampf ums dasein der litteratur
(1888; 2:dra uppl. 1890). Jämförelsevis helgjutna
äro hans liffulla krigsskildringar, bl. a. Dies irae
(om Sedan-slaget, 1882; 5:te uppl. 1888) och Friedrich
der grosse bei Collin (1888); B:s förkärlek för dylika
ämnen är troligen att hänföra till barndomsintryck
af faderns taflor. Ett lidelsefullt jäsande innehåll
företer hans diktsamling Lyrisches tagebuch (1884;
ny uppl. 1885), som efterföljts af Lieder aus Tirol
(1885), Welt und wille (1886) och Kosmische
lieder (1890). Hans dramer äro än öfverretadt
kraftgenialiska, än matta, men i skådespelet Schicksal
(2 uppl. 1888), som behandlar Napoleon I:s hela bana,
har han lyckats åstadkomma ett konstverk med sällsynt
gripande och träffsäker karakteristik. Andra dramer
af B. äro Lord Byron (1886), Vaterland (en trilogi,
1887) Weltgericht (1888) och Ein Faust der that (1889)
m. fl. Såsom prosaberättare seglar B. i naturalistiskt
farvatten, bl. a. med novellsamlingarna Kraftkuren
(1885) och Schlechte gesellschaft (s. ä.) samt
den patologiska romanen Grössenwahn (1888; och
den sociala Der propaganda der that (1890). Vidare
märkas hans arbetea Der imperator (Napoleon år 1814;
1891), Zur psychologie der zukunft (1891), Geschichte
der englischen litteratur im 19. jahrhundert (1887;
2:dra uppl. 1888) och Geschichte und geist der
europäischen kriege unter Friedrich dem grossen
und Napoleon (4 bd, 1892).
*Bleichart är namn på särskildt vinet från Ahr-(ej
Aar-) dalen.
Bleichröder, S., bankirhus i Berlin, som grundades
1803 af Samuel B. (död 1855) och under dennes
son Gerson B. (född 1822) blef ett af Europas
förnämsta bankirhus. Detta berodde dels på nära
förbindelse med husen Rothschild (från 1828),
dels på det förtroende Bismarck hyste till B. På
1850-talet började huset spela en rol i Preussens
finanshistoria. År 1865 beredde Gerson B. genom
sina råd den preussiska regeringen medel till
krigföringen mot Österrike, 1871 kallades han till
Versailles, der han deltog i underhandlingarna om
den franska krigsskadeersättningen. 1872 upphöjdes
han i adligt stånd och afled d. 19 Febr. 1893. Firman
fortsattes af hans kusin, J. L. Schwabach, som sedan
1866 var delegare i densamma, samt af sönerna Hans
och Georg B. J. Fr. N.
Bleiweiss, Jan, slovensk
skriftställare, f. 1808, d. 1881, var från 1841 bosatt
i Laibach såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
