Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blind ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En i Sverige jämförelsevis ofta förekommande
blindhetsorsak är våld å ögat. Bland 50 dubbelsidigt
blinda, hvilka sökte vård å Serafimerlasarettets
ögonpoliklinik under åren 1890–94, hade 8 förlorat
synen genom direkt våld å båda ögonen och ytterligare
8 genom våld å ena ögat, medelbart ledande till
äfven det andra ögats förstöring genom sympatisk
oftalmi. Bland eleverna å blindinstitutet i Stockholm
har under de senaste 15 åren blindeprocenten af
sympatisk oftalmi i medeltal uppgått till 10,6 proc.,
under det att medelsiffran för Europas blindinstitut
enligt Magnus är endast 4,58 proc.
En framträdande blindhetsorsak är för öfrigt äfven i
Norden ögonvarflytning hos nyfödda. Bland eleverna vid
blindinstituten har under de senaste åren procenten
blinda af denna sjukdom uppgått i Stockholm till 24,6
proc., i Köpenhamn till 23 proc., i Kristiania till
20,25 proc., i Helsingfors till 25,7 proc., i Kuopio
till 34 proc. mot 23,5 proc., hvilket är medelsiffran
för Europas blindinstitut (enligt Magnus).
Blindhet har i nyare tider visat stark tendens att
aftaga. I Preussen var blindesiffran 1871 9,3,
1880 8,3. Danmark hade år 1870 7,0, 1880 6,3 och
1890 5,31 blinda på 10,000. I Norge förekommo 1845
20,7, 1855 18,5, 1865 13,6, 1875 13,6 och 1890 12,8;
i Finland 1864 28,7, 1873 21,4, 1880 21,1, 1890
15,5 blinda på 10,000. I Sverige har visserligen den
totala blindesiffran hållit sig nästan lika: år 1860
8,2, 1870 8,1, 1880 8,2, 1890 8,3. Men äfven hos
oss spårar man en tydlig minskning, om man jämför
blindefreqvensen i de skilda åldersklasserna. I
åldern öfver 60 år, hvilken lemnar den största
kontingenten blindhet, förekom nämligen 1860 47,9,
1870 42,7 och 1890 36,31 blinda på 10,000. Att trots
denna betydliga minskning den totala blindesiffran
hållit sig lika, beror derpå, att vi för närvarande
hafva så många flere gamla personer i Sverige än för
30 år sedan. Och grunden dertill åter är i främsta
rummet den kolossala utvandringen, hvilken decimerat
de yngre åldersklasserna, men lemnat de äldsta
jämförelsevis oberörda. Om förekomsten af blindhet
i hvarje ålder varit densamma år 1860 som år 1890,
hade blindesiffran för förstnämnda år uppgått till
endast 6,98 i stället för 8,2 (Stat. Centr.-Byrån). I
Sverige spårar man denna utvandringens inverkan äfven
å de skilda länen. För Småland och Gotland, hvilka
lemnat en relativt stor kontingent till utvandringen,
är blindesiffran jämförelsevis hög (för Kronobergs
och Kalmar län 12,3, Jönköpings län 9,1 och Gotlands
län 12,1) under det att Norrbotten, hvars folkmängd
varit i stark tillväxt och endast obetydligt bidragit
till emigrationen, har en, från andra synpunkter sedd,
förvånande liten blindesiftra (7,5).
Blindhet kan i regel förekommas eller botas, och
dess betydliga aftagande i nyare tider har derför
sannolikt sin grund dels i en lättare åtkomlig vård
och behandling af de ögonsjuka, dels i läkekonstens
egen utveckling. Derpå tyda flere förhållanden. Ett
sådant är den stora olikheten i antalet blinda i
städerna och på landsbygden. I Norge förekommo 1876
i städerna 8,3, å landsbygden 14,5; i Sverige 1890
resp. 5,8 och 8,8; i Finland 7,9 och 16,4 blinda på 10,000
inbyggare. Äfven den olika förekomsten af blindhet
i skilda delar af samma land talar till en viss grad
för samma sak. Blindesiffran är i de nordiska landen
lägst i de trakter, der ögonläkare sedan längre tid
verkat. För Finland är blindesiffran lägst i Nylands
län (8,6), för Norge i Akershus amt (9,5), för Sverige
i Stockholms (5,8), Upsala (5,6) och Göteborgs län
(6,2) samt i Skåne, särskildt Malmöhus län (4,9). I
det egentliga Danmark förekommo 1890 endast 5,3,
men på Färöarna 28,5, och på det aflägsna Island 38
blinda på 10,000 innev. Bland läkekonstens storartade
framsteg i olika riktningar hafva i synnerhet följande
fem utöfvat det största inflytande på blindhetens
aftagande: 1) starrextraktionens införande såsom
allmän metod af Daviel 1748. Den förut nyttjade
metoden, reklination, gaf enligt Sichel endast i
40 proc. godt resultat, och af dessa gick likväl
synen längre fram förlorad hos omkr. 20 proc. Men
genom Daviels metod återfick det stora flertalet
starrsjuka synen. 2) Vaccinationens upptäckt af
Jenner. I Frankrike förekommo före vaccinationens
införande 35 proc. koppblinda, men efteråt 7 proc.,
i Preussen före den obligatoriska koppympningen
likaledes 35 proc., men efter dess införande 2
proc. I de skandinaviska landen, der koppympningen
sedan länge varit obligatorisk, har procenten blinda
i koppor under de senaste åren varit för Stockholms
blindinstitut 2,54, Köpenhamns 2,3 och Kristiania
0. Men i Finland, der koppympningen blef obligatorisk
först 1883, var procenten för Kuopio blindeskola år
1887 37,5 proc. År 1894 hade denna siffra nedgått
till 18 proc. Samma år var den i Helsingfors 10,1
proc. 3) Ögonspegelns uppfinning af Helmholtz
(1851). Ögonspegeln gjorde det möjligt att se in
i ögat och särskilja de många olika ögonsjukdomar,
hvilka förr med ett gemensamt namn kallades svart
starr. Dermed var ett uppslag gifvet till en
framgångsrik behandling af många bland dessa
sjukdomar. 4) Albrecht v. Graefes upptäckt (1856),
att iridektomien (d. v. s. utskärning af ett
stycke iris) utgör ett kraftigt medel mot glaukom.
5) Uppdagandet af bakteriernas betydelse som
sjukdoms-alstrare. Den med anledning deraf
framkallade behandlingen har bl. a. ledt till ett
betydligt aftagande af ögonvarflytning hos nyfödda.
Sedan Neisser upptäckt, att denna sjukdom beror på
en bakterie (gonokocken), lyckades det snart Credé
att i 2 proc. lapislösning finna ett kraftigt medel
att förekomma sjukdomen. Åkomman var förr genom sin
smittsamhet ett verkligt plågoris för barnbördshusen,
men på senare tider har den genom Credés metod
blifvit nästan utrotad från dessa inrättningar.
I Stockholm, der Credés metod nyttjats i stor
utsträckning äfven vid den enskilda förlossningen,
har den likaledes verkat ett starkt aftagande af
sjukdomen. År 1884 angrepos ej mindre än 2,27
proc. bland de nyfödda af åkomman och 99 fall af
densamma vårdades å poliklinikerna. Men år 1890
hade antalet å poliklinikerna nedsjunkit till
endast 25. Äfven i ett annat afseende har
bakteriologien haft ett utomordentligt inflytande
på blindhetens aftagande, nämligen genom att leda
till en förbättrad sårbehandling. I 19:de årh:s
början förstördes efter starrextraktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
