Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bogdanovitj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behagliga gång. Dertill medverka i synnerligen hög
grad vagnens stora längd och tyngd, det ökade
antalet hjul och den stora bas, som dessa bilda
åt vagnen, genom hvilka faktorer de vertikala
och horisontala stötar, som framkallas af spårets
ojämnheter, dels icke kunna följa på hvarandra med
så korta mellantider, som vid de korta fyrhjuliga
vagnarna, dels icke kunna göra sig så bemärkta på
den stora massa, som bogievagnen besitter. Till
mildrande af alla stötar är bogievagnen dessutom
försedd med ett stort antal fjädrar, anordnade på
lämpligt vis dels i vagnens längdriktning, dels
tvärs för längdriktningen. Hvad inredningen af de i
Sverige brukliga bogievagnarna beträffar, har man
med förkärlek hållit sig till korridorsystemet,
d. v. s. inrättat en korridor längs vagnens ena
långsida och invid densamma anordnat kupéerna såsom
hytter med skjutdörrar. Denna indelning erbjuder också
den obestridliga fördelen, att tågbetjeningen och
den rörliga publiken icke behöfva besvära dem, som
vilja sitta i lugn, hvilket deremot är förhållandet
vid användandet af en midtgång genom vagnen,
såsom allmänna bruket är i Amerika. De å statens
jernvägar använda bogievagnarna hafva en längd,
mätt öfver buffrarna, af 19,47 m., vagnskorgens
utvändiga längd är 16,6 m., dess bredd 3,15 m. Dessa
vagnars underrede är utfördt helt och hållet
af jern och är detsamma fallet med bogierna. Af
trä är endast det mellan underrede och bogier
anbragta mellanlägg af teakträ, hvilket tjenstgör
såsom ljuddämpare. Bogievagnen började användas i
Nord-Amerikas förenta stater redan 1831–32, men först
efter en mängd européers besök vid
Filadelfiautställningen 1876 infördes bruket af bogievagnar i England
och sedermera på kontinenten. I Sverige infördes
1880 å några sekundärbanor i Skåne sådana, men af
en betydligt enklare modell än den amerikanska. De
första äkta amerikanska bogievagnarna i Sverige
anskaffades för Vestkustbanan (1888). Sedermera
hafva såväl statens som enskilda jernvägar skaffat
sig sådana. Jämväl vid de smalspåriga jernvägarna
komma för personbefordran bogievagnar alltmer till
användning. För godstransport hafva de ej fått någon
större spridning, men förekomma dock både å bred-
och smalspåriga jernvägar, i synnerhet å de senare,
der de användas för transport af långt virke, träkol
o. dyl. J. L.
Bogišić [bågisjitj], Baltasar, slavisk rättslärd
och folklorist, f. 1840 i Ragusa, Daimatien, studerade
i Wien, München, Berlin och Paris, blef 1869 professor
i slavisk rättshistoria vid universitetet i Odessa
och var 1877 medlem af provisoriska regeringen
i Bulgarien. Numera vistas han mestadels i
Paris. Med ögonmärke att utforska de sydslaviska
rättssedvänjorna, sådana de lefva hos folket, spred
han 1866 i 4,000 ex. en anvisning till samlande af
dylika och fick på detta sätt material till sitt
arbete Zbornik sadasnih pravnih običaja u južnih slavena
(1874; fransk öfvers. 1876). Ett annat betydande verk
är den af B. på uppdrag utarbetade civil-lagboken
för Montenegro, hvilken utgafs och trädde i kraft
1888. Vidare har han utgifvit bl. a. serbisk-kroatiska
folkvisor från 1600- och 1700-talen (1878) samt
skrifvit Aperçu des travaiix sur le
droit coutiunier en Russie (1879), De la forme dite
inokosna de ht famille rurale chez les serbes et les
croates (1884) m. m.
Bogislav (Boleslav), hertigar af
Pommern. — 1. B. X, född d. 3 Juni 1454, son
af hertig Erik II och Sofia, Bogisiav IX:s dotter,
ärfde efter sin fader 1474 Hinterpommern och efter sin
farbroder Wartislaw X 1478 Vorpommern. Han lyckades
1493 få Pommerns länsförhållande till Brandenburg
upphäfdt mot försäkran till hohenzollernska
dynastien om eventuel arfsrätt till Pommern efter
dess hertigslägts utgång på manslmien.
1496–98 företog B. en pilgrimsfärd till Jerusalem; han
var en motståndare till reformationen. B., Pommerns
utmärktaste hertig, afled d. 5 Okt. 1523. — 2. B. XIV,
född d. 31 Mars 1580, tredje son af Bogislav XIII
och Klara af Lüneburg, blef efter sina bröders död
hertig af Stettin (1620) och förenade efter sin
kusin hertig Filip Julius’ af Woligast död (1525)
hela Pommern under sitt välde. Död barnlös d. 20 Mars
1637, den siste af sin ätt. Om den svage och med
ekonomiska svårigheter kämpande hertigens hållning
under Trettioåriga kriget se Pommern, sp. 1556.
*Boglösa, socken. 3,633 har. 811 innev. (1894).
Bogman, Lars, skeppsbyggmästare.
Se Nordenbjelke.
Bog of Allen [bå’gg åv]. Se Allen. Suppl.
Bogoljubskij, Andrej, rysk storfurste. Se Ryssland,
bd 14, sp. 1549.
*Bogos, ett till den kusjitiska gruppen af de hamitiska
folken hörande herdefolk, omkr. 8,000 pers.,
hvilka sedan 1884 höra till Abessinien. De kalla
sig kristna, men känna endast få af kristendomens
läror. Deras språk, bilin (mindre riktigt
bilen l. belen), som behandlats af Reinisch (»Die
bilinsprache in Nordafrika», 1882, texter, 1883,
ordbok, 1887), viker alltmer för det nordabessinska
tigré. Landets hufvudflod är Ain Seba (ej Ain-Sata),
hvilken strömmar i nordlig och nordvestlig riktning
till Chor Baraka, som faller ut i Röda hafvet vid
Trinkitat, och vid den ligger landets hufvudort
Keren, med omkr. 300 hyddor, en italiensk besättning
och en lazaristmissionen tillhörig kyrka.
*Bogotá, hufvudstad i republiken Columbia och staten
Cundinamarca, på 2,64 5m. höjd, med närmare 100,000
innev, grundlades 1538 af Quesada (ej Quedasa).
Emedan landtransporten till Honda, den närmaste
stationen vid Magdalenafloden, dit ångbåtar
gå, är besvärlig, har man föreslagit anläggning
af jernväg till hamnen Bahia del Choco vid Stilla
hafvet, men ännu är endast sträckan till Jirardot
vid Magdalenafloden fullbordad. Den nästan
fullständigt kala högslätt, på hvilken staden ligger,
Llanura de B., är omkr. 990 qvkm. och otvifvelaktigt
bäcken efter en sjö, hvars vatten funnit aflopp genom
en 12 m. bred dalklyfta, i hvilken Rio de Bogotá
l. Funza bildar det praktfulla, 146, enligt andra vid
riklig vattentillgång 276 m. höga och 30 m. breda
vattenfallet Tequendama.
Bogsermina. Se Mina, sp. 34.
Bogskären, ensamt långt ut i hafvet belägna klippor
omkr. 50 km. s. om Åland, till hvilken ögrupp de
räknas. Frågan om uppförande af en fyr på någon af
dem för betryggande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
