Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bojarskaja duma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användning såsom läkemedel,
särskildt i vissa delar af Amerika.
G. A.
Bolbitine, det grekiska namnet på den nuv. staden
Rosette (se d. o.).
*Bolchov har omkr. 26,000 innev.
Bolder-aa, nedersta loppet af det vattendrag Aa
(till skillnad från andra med samma namn kalladt
Kurländska Aa), som uppstår vid Bauske i Kurland
genom förening af Memel och Muhs, derefter upptager en
mängd tillflöden från norra delen af Kovno och faller
ut dels sjelfständigt i Riga-viken, dels förenar sig
med nedersta Düna. Vid föreningen ligger hamnen B.,
Rigas ytterhamn.
Boldoa chilensis, bot. Se Monimiaceae.
*Boleslav, furstar af Böhmen. 1. B. I mördade sin
broder Wenzel 936.
Boleslawita, psevdonym för polske författaren J. L
Kraszewski.
Boleslav Jablonský, psevdonym för K. E. Tupy
(se denne).
*Boletus. Om de giftiga Boletusarternas verkningar
se Flugsvamp och Muskarin. — Boletus cervinus. Se
Elaphomyces.
Bolgar. Se Bulgar.
*Bolgrad, som 1856–78 tillhörde Moldau, ligger nu
i ryska guvern. Besarabien.
Bolid, detsamma som eldkula l. meteor.
*Bolin, A. V., har på tyska utgifvit Ludwig
Feuerbach. Sein wirken und seine zeitgenossen
(Stuttgart 1891) och Spinoza. Ein kultur- und
lebensbild (Berlin 1894). Monografien öfver
Feuerbach stöder sig delvis på den berömde tyske
filosofens sjelfbiografiska anteckningar, hvilka ur
dennes literära qvarlåtenskap anförtrotts åt B.,
Feuerbachs intime vän. Arbetet har ådragit sig
mindre vanlig uppmärksamhet i den lärda verlden. —
B:s bidrag till den periodiska literaturen i Finland,
Sverige och Tyskland äro många. Främst må nämnas
hans medarbetareskap i »Finsk tidskrift» (1878–86),
hvars ene utgifvare han var åren 1883–85. Sina
bästa tidskriftsartiklar, jämte några nya uppsatser
och åtskilliga föredrag, har B. samlat i Studier och
föredrag (2 bd, 1888–95), der religiösa, filosofiska,
sociala och literära spörsmål med fördomsfrihet och på
ett lättfattligt och underhållande sätt behandlas. —
För den dramatiska konsten har B. hyst stort
intresse. Han har sjelf försökt sig på dramatiskt
författareskap (iKonungens guddotter, uppf. i Stockholm
1882), men är mera känd genom sin för scenen och
hemmet gjorda bearbetning af »Shakspeares dramatiska
arbeten» (6 bd, Lund 1879–87). B. ledde 1883–87
Svenska teatern i Helsingfors, utan att sky personliga
ekonomiska uppoffringar. G. S–n.
*2. Bolinder, K. G., afled i Stockholm d. 21 Maj 1892.
Bolivar, enligt lagen d. 31 Mars 1879 enheten i
Venezuelas myntsystem, = 1 franc. 100 bolivares skola
motsvara 20 venezolanos (det förutvarande myntet)
och med en halt af 9/10 fint guld väga 32,258 gr.
*Bolivar. 1. Departement i Columbia. Genom
författningen af 1886 förvandlades förbundsstaten
Columbia till en enhetlig republik och de forna
staterna till departement. De forna
nationalterritorierna lades till de olika departementen, hvarvid
med depart. B. förenades territorierna San Andrés
och San Luis, så att detta nu utgör omkr. 70,000
qvkm. Depart. ligger vid Karibiska hafvet v. om
Magdalena och är till större delen ett skogbevuxet
lågland, endast i s. bergigt. Folkmängden
beräknades af Pereira (1881) till 324,400 pers.,
hvita, negrer, indianer och blandade. — 2. Stat i
Syd-amerikanska republiken Venezuela, vid Guyanas
och Brasiliens gräns, 372,447 qvkm., med 56,289
innev. (1891). Hufvudstad: Ciudad Bolivar. — 3. En
af höglandsprovinserna i Ecuador, med omkr. 31,000
innev. (1885). Hufvudstad: Guaranda.
*Bolivia (República Boliviana) är numera genom
landafträdelse till Chile (1884) afstängdt från
hafvet och beräknas hafva en areal af 1,334,200
qvkm. Vestra gränsen går nu nästan utefter vestra
Andeskedjan genom en rad väldiga vulkaner: Licancaur
(5,950 m.), Oyagua (5,860 m.), Isluga (5,200 m.) och
Sahama (6,415 m.). Söder om den sistnämnda reser
sig Huallatiri till 6,000 m. höjd, och nära Isluga
går genom Pichutapasset vägen från Oruros högland
till Pisagua vid Stilla hafvet. — I klimatiskt
och växtgeografiskt hänseende delar man landet i 5
regioner: 1) Puna brava, bergen öfver 3,900 m. höjd,
och 2) Puna, mellan 3,500 och 3,900 m. Der är luften
ytterst torr, men ren, med kalla, häftiga vindar
och rasande snöstormar. Om sommaren når värmen icke
öfver 20°, och om vintern sjunker temperaturen ned
till — 10°. Träd saknas alldeles, och jordbruket på
de lägre punas inskränker sig till odling af potates,
korn, oca (Oxalis tulerosa) och quinoa (Chenopodium
Quinoa). Af djurriket förekomma viscachan, vikunjan,
guanacon, laman, alpakan, chinchillan samt kondoren
och andra roffoglar. Märkligt nog finnas också flere
arter kolibri, t. o. m. på 4,500 m. höjd. Endast de
stora malmrikedomarna äro anledning till att dessa
fjälltrakter dock äro jämförelsevis rikt befolkade. 3)
Cabezeras de los valles, mellan 3,500 och 2,900 m.,
hafva behagligt, mildt och sundt klimat och odling af
hvete, majs och europeiska köksväxter. På särskildt
skyddade ställen trifvas sydeuropeiska frukter (vin
och fikon m. m.). Dessa trakter äro de bäst odlade
och tätast befolkade. 4) I den följande zonen,
Valles eller Medio Yunga, dalarna från 2,900 till
1,600 m. höjd, växa alla den tempererade zonens
fält- och trädgårdsfrukter i största yppighet, ofta
blandade med den varma zonens, t. ex. bananer och
batater. Skogar finnas i stor utsträckning, rika på
cinchona-arter (Cinchona calisaya m. fl.). 5) Yunga,
som omfatta allt land på östra sidan om Anderna,
under 1,600 m., öfverensstämma i klimat, fauna och
flora med Brasiliens inre. Växtverlden utvecklar der
all tropikernas yppighet. Der finnas ogenomträngliga
urskogar, här och hvar afbrutna af pajonales, vida
grässlätter med enstaka trädgrupper, och der odlas
alla det tropiska bältets kulturväxter, särskildt
koka, kakao, kaffe, sockerrör, ananas, bananer,
meloner, ris, peppar m. m. Djurverlden utvecklar en
motsvarande rikedom; rofdjur (puma, Jaguar m. fl.),
apor och vampyrer, en rik fogel- och insektverld
gifva lif åt det eljest ödsliga området.
Befolkningen består af ättlingar af spaniorerna,
indianer och blandade. Spaniorerna utgöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
