Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bonapartister ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgaf sitt förstlingsarbete, Knäppar på lyran (1875),
och vid universitetet gjorde han sig kand som en af de
flitigaste »landsmålarna». Det var också mestadels på
sin hembygds mål han affattade de raskt på hvarandra
följande arbetena Visor på Ätradalens bygdemål
(1878), Halländska sagor, samlade bland folket och
berättade på bygdemål (1880), Jon i Slätthult (s. å.),
Marknadsgubbar på Sjönevad (1881), Svenska folksagor,
samlade och berättade (1882), Hallings Anna (1883),
Allmogeberättelser (I, 11: 1884), Från julgille och
lekstuga (svenska folkdansar, s. å.), Historiegubbar
på Dal (1886), Nya allmogeberättelser (1889), I
Glimminge och Kröplinge (1892) m. fl. berättelser
och uppsatser. I alla dessa uppteckningar eller
mer sjelfständiga berättelser har han naturligtvis
anslutit sig till den nyare folklifsskildring,
som hvilar på verkliga och inträngande studier i ej
endast allmogens yttre lefnadsförhållanden, utan i
sjelfva dess sätt att känna och tänka, hvarigenom
endast den fulla lifssanningen ernås och den
förr öfliga »romantiseringen» undvikes. Hjerta
och fantasi i framställningen behöfva derför
ej fattas, och särskildt B. har ofta på ett
förträffligt sätt visat huru väl de låta förena
sig med troheten mot verkligheten. Hans berättelser
utmärka sig fördelaktigt för humor och godt lynne,
och de få derför jämte sitt kulturhistoriska och
etnografiska värde äfven ett ej ringa poetiskt. Att
han förstår att framställa ej blott roande eller
rörande drag ur allmogens lif, utan äfven dystra
och gripande ämnen har han visat särskildt i
sin lilla tragedi Store Lars (1894 efter en af
»Allmogeberättelserna»). S. å. offentliggjorde
B. Smålandsknekten, ett »folklustspel» i 3 akter,
hans hittills sista arbete.
B. har författat äfven åtskilliga medicinska uppsatser.
J. A. R–m.
Bondhusbräen. Se Folgefonnen.
*Bondi, C., dog 1821.
*Bondkyrka, socken. 3,975 har. 1,208 innev. (1894).
Bondtobak. Se Tobak, sp. 419.
Bondu, fulberike i franska kolonien Senegal,
Afrika, mellan Futa, Toro, Bakel och Bambuk, från
hvilket sistnämnda det är skildt genom Faleme, och
räcker i s. till vattenskillnaden mellan Senegal
och Gambia. Landet är kuperadt, vattenrikt och
bördigt. De omkr. 30,000 innevånarna, mest fulbe,
dessutom mandenga och volaffer, äro fanatiska
muhammedaner. B. är ett monarkiskt valrike under
en »almamy», som residerar i Bulebane (omkr. 2,000
innev.) och sedan 1887 står under franskt protektorat.
Bone, furstendöme på Celebes. Se Boni. Suppl.
Bône (Bona), befäst hamnstad i Algeriet,
depart. Constantine, har ett synnerligen vackert och
fördelaktigt läge vid Seybouses mynning på vestra
sidan af Bône-viken och vid foten af det skogbevuxna
Edough (1,004 m.). 30,800 innev. (1891), af hvilka
10,700 fransmän. Staden, som består af nedre staden
och den amfiteatraliskt belägna öfre staden, är nu
nästan ombyggd i europeisk stil, men ömgifves ännu
af sin gamla moriska mur, utanför hvilken på en höjd
ligger citadellet (kasbah), ursprungligen anlagdt af
Karl V 1535 och intaget af fransmännen d. 26 Juni 1832. Dessutom
försvaras staden af flere fort och batterier. Den
har ganska liflig industri och handel och en af
fransmännen på 1870-talet anlagd, af tvänne dammar
bildad stor hamn. 1891 inlöpte 763 ångfartyg,
om 550,000 tons, och 346 segelfartyg, om 17,700
tons. Exporten består af jern- och zinkmalm från
grufvor i trakten, vin, spanmål, alfagräs,
korkbark. I staden finnas collége, flere katolska
och andra skolor, bibliotek, museum och ett lärdt
sällskap, kalladt Académie d’Hippone.
Jernvägar utgå mot v. till koppargrufvorna vid Ain
Mokra (30 km.) och söderut till Tebessa, hvilken
sistnämnda linie skär jernvägen Alger–Tunis. Omkr. 2
km. s. s. v. om B. ligga ruinerna af det gamla Hippo
(se d. o.).
Bonebed [bånbed], geol. Se Jurasystemet, sp. 1460.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
