Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bonne bouche ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Booby (Bubi), liten obebodd ö vid vestra
inloppet till Torres-sundet (mellan Australien och
Nya Guinea), bland sjömän allmänt bekant för sitt
primitiva postkontor: sedan 1845 en af trädstammar
timrad hydda, i hvilken förvaras en journal, der
förbifarande fartyg införa sina namn, och der bref
deponeras för att befordras med första fartyg, som
går i motsatt riktning.
Book [bōk], Johan Fridolf, violinist,
f. i Upsala 1836, elev af d’Aubert samt senare
(1862) af Leonard och Joachim, verkade 1852–89
i hofkapellet i Stockholm, der han 1882 blef
förste konsertmästare. Han är violinlärare vid
konservatoriet sedan 1872 och sedan 1890 tillika
Musikaliska akademiens kamrerare. B. har flere gånger
uppträdt å konserter, särskildt vid af honom
1871–80 föranstaltade serier af soaréer för kammarmusik.
A. L.
Bookland [bouckland], Eng. Se Folkland.
Book-maker [böuck-mēkör], Eng. (egentl. bokmakare),
sportt., yrkesmässig förmedlare af vad vid
kapplöpningar. Book-makern inskrifver i en bok
eller lista vadhållningsbeloppen och håller sjelf
offentligen sina insatser (»odds») mot eller på de i
täflingen deltagande hästarna. Han håller t. ex. 5
: 1 mot Gladiator, d. v. s. han erbjuder en hvar,
som antager vadet, i vinst femdubbla beloppet
mot Gladiator och betalar följaktligen, om denne
segrar, t. ex. 250 kronor, men får endast 50 kr. af
vadhållaren, ifall hästen icke segrar. Om insatserna
å ömse sidor äro lika, kallas vadet even money
[īvön möfnni] l. pari. Såsom varande hasardspel är
book-making förbjudet i flere land. Ett motstycke
dertill är totalisatorn (se d. o.).
Book of common prayer [bouck åv kå’mön präör],
Eng. Se Common prayer.
Boomer-press [boumör], benämning på en kraftig
amerikansk knäpress (jfr Tryckpress, sp. 837),
använd till glättande af papper efter tryckningen,
till pressning af kläde m. m.
Boondee [boundi], Eng. Se Bundi. Suppl.
Boonen [bånen], Arnold, holländsk målare,
född i Dordrecht 1669, död i Amsterdam 1729, var
lärjunge af Gotthard Schalken och Verbuys samt rönte
inflytande äfven af Caspar Netscher. Han bodde först
i födelsestaden, men efter en resa i Tyskland slog
han sig ned i Amsterdam 1696. Märkligt är, att han
målade s. k. Regent-stycken, af hvilka fyra stora
finnas i Amsterdams Rijksmuseum (från åren 1706,
1715 och 1716). Perukstilen är i dem väl träffad,
och för sin tid äro de lyckade målningar. För resten
målade han genretaflor, eldeffekter o. a. efter
Schalkens förebild, ehuru större i måtten och
svagare i tonen. Af sådana finnas 7 i Dresdens
galleri (bland dem 5 nattstycken, ett signeradt
1695, ett annat 1698). Likaså finnas taflor af
honom i Berlin, Schwerin och Braunschweig samt i
Sveriges nationalmuseum, der af honom ses en grupp
af furstliga porträtt, kommen från Drottningholm.
C. R. N.
Boorhampoor [bourhampour], Eng. Se Berhampur. Suppl.
*Booth, engelsk-amerikansk skådespelarefamilj. –
3. Jay Wilkes föddes, enligt någras uppgift, 1837. —
4. Edwin B., den föregåendes broder, f. i Bel Air,
Maryland 1833, d. i New York 1893, var en utmärkt
framställare af Shakspere-gestalter och uppträdde äfven i Europa
(1864, 1882).
Booth [bouth], William, stiftare af
»frälsningsarmén». Se Salvationisterna.
Bootle [boutöl], sjöstad i nordvestra England,
vid Merseys mynning, 5 km. nedanför Liverpool, till
hvars hamnområde den hör. 49,217 innev. (1891). Stora
dockor, fabriker och liflig handel med Amerika. Till
1888 tillhörde B. Lancashire, men bildar nu eget
grefskap (6,4 qvkm.).
Boraginaceae, bot., kallas numera vanligen
nat. fam. Boragineae i öfverensstämmelse med
det tilltagande bruket att, såvidt möjligt, låta
växtfamiljernas namn sluta med ändelsen -aceae. G. A.
Boragineae indelas i 2 afdelningar: Tournefortieae
och Asperifoliae (se dessa ord. Suppl.). B. tillhör
de med sambladig blomkrona försedda dikotyledonerna
(dikotylema är tryckfel).
Bora mabang, infödingarnas i Wadai (se d. o.) språk.
Borastus, Gregorius Laurentii. Se Gregorius Laurentii
Borastus (äfven i Suppl.).
Borat, kem. Se Borsyra.
Borbetomagus, det latinska namnet på staden Worms.
Borchardt. 1. Karl Wilhelm B., tysk matematiker,
född i Berlin d. 22 Febr. 1817, död derst. d. 27
Juni 1880, studerade 1839–43 under Jacobi i
Königsberg och 1846–47 i Paris, blef 1855 medlem
af Vet. akad. i Berlin och öfvertog s. å. efter
Crelle posten som redaktör för »Journal für die
reine und angewandte mathematik», hvilken han
innehade ända till sin död. Hans arbeten röra sig
i synnerhet inom området för algebran, analysen och
den matematiska fysiken. Sålunda har han sysselsatt
sig med det aritmetisk-geometriska mediet, med
hyperelliptiska och Abelska funktioner äfvensom
med elasticitetsläran. Hans arbeten utmärka sig
både genom en uttömmande behandling af ämnet
och en stor elegans i behandlingssättet. B:s
Gesammelte werke utgåfvos 1888 af G. Hettner. —
2. Oskar B., rättslärd, född i Berlin 1845
och en följd af år anställd i stadsdomstolen
derstädes, har skrifvit bl. a. Die geltenden
handelsgesetze des erdballes (5 bd, 1883–87).
1. G. K.
Borchsenius, Otto, dansk skriftställare, född d. 17
Mars 1844 i Ringsted, blef student 1863 och egnade
sig tidigt åt literära sysselsättningar. Ifrig
skandinav, utgaf han 1869 tillsammans med M. Weibull
en studentkalender »Ydun», hvars afkastning fick bilda
grundfond till Öhlensläger-Tegnér-stipendiet. B. var
1875–78 medarbetare i P. Hansens veckoblad »Nær og
fjærn» och utgaf 1880–84 »Ude og hjemme». En lång
följd ai år slöt han sig till bröderna Brandes och de
nyare realistiske författarna, men bröt sedermera med
den af G. Brandes företrädda riktningen och bekämpade
den ihärdigt såsom medredaktör af »Morgenbladet»
(1885–92) samt dess fortsättning »Dannebrog». B. har
verkställt goda öfversättningar af Viktor Rydbergs
och G. Ebers’ arbeten äfvensom af några bland
Strindbergs och fru Edgrens (Lefflers) skådespel. Han
har sammanfört ett rikhaltigt material till danska
literaturens historia i 19:de årh. i sina skildringar
Fra fyrrerne (2 bd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
