Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borelius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som 1861 flyttade till Örebro, blef 1868 student
i Upsala och idkade der i två år företrädesvis
zoologiska studier, men inträdde hösten 1870 i
konstakademiens principskola. Sedan han genomgått
princip- och antikskolorna samt i tre år idkat studier
i modell- och målareskolorna under J. Boklund,
Aug. Malmström och J. W. Wallander, afreste han i
sällskap med A. Hagborg och G. Pauli till Paris,
der han utöfvade sjelfständig konstnärlig verksamhet
till sommaren 1878, och hvarifrån han hemsände
bl. a. Anna Rossi och I oskyldighetens tillstand
(Lunds universitets konstmuseum), med hvilken senare
han deltog i världsutställningen i Paris 1878. Med
understöd af ett stipendium af konstakademien vistades
B. å nyo vintern 1882–83 i Paris och utställde på
salongen 1883 en vinterbild, 20 grader kallt, samt
djurmålningen En väntjenst. B. har sedan 1883 varit
bosatt i Örebro. Den flitiga artistiska verksamhet,
som han der utöfvat, har omfattat såväl porträtt
som bilder ur allmogelifvet och djurmålningar;
särskildt har B. med stort intresse egnat sig åt
framställningar af våra skogars ståtligaste villebråd,
elgen. Bland B:s arbeten under denna tid må här
nämnas En gåsvaktare, Ingen ros utan taggar (1885), I
kägelklubben, Ett fynd (1886), En gammal skojtickare
0887). Elgoxe (1888), Elgar anande fara, Alles todt
(1890), Elgar i fred och ro (1891), Elgar på flykt
för drefvet (1892), Elgfamilj (1893, Nationalmuseum),
Torgdag i Örebro (1894). Dessutom har B. utfört
porträtt af rektor L. Phragmén i Örebro, bruksegaren
N. Sundin och professor Hj. Lindgren i Lund m. fl. B.,
som 1883 blef agré af Akademien för de fria konsterna,
anslöt sig till Konstnärsförbundet och deltog i
dess utställningar, till dess Svenska konstnärernas
förening 1892 trädde i verksamhet. Sedan dess har
han deltagit i sistnämnda förenings utställningar.
K. W–n.
*Borgare. Angående valen till borgareståndet
i Finland (sp. 901) må anmärkas, att numera är
valberättigad enhvar medlem af stadskommun,
som är i staden skattskrifven. Dock äro från
valrätt uteslutna: qvinnor, de som höra till
annat stånd, kofferdisjömanskapet, gemenskapen
vid militären, vaktbetjening, äfvensom personer,
anställda i annans tjenst, daglönare o. dyl.
A. G. F
*Borgareskolor. Stockholms borgareskola undergick 1882,
då Stockholms stadsfullmäktige tillerkände skolan
ett större anslag, en genomgripande reorganisation
och torde numera lämpligast kunna betecknas
såsom en efter hufvudstadens särskilda behof
afpassad folkhögskola med öfvervägande praktisk
riktning. Skolan, hvarmed de i vissa församlingar
förut befintliga s. k. handtverksskolorna redan före
nämnda omdaning sammansmält, arbetar på fyra linier:
1) de lägre skolafdelningarna (f. n. 7 till antalet,
med lokaler i olika stadsdelar), der undervisning
meddelas i modersmålet, skönskrifning, aritmetik och
bokföring åt sådana personer, som i dessa stycken
behöfva fullständiga sin folkskolebildning: 2)
den högre skolafdelningen, der undervisningen är
koncentrerad kring handelsvetenskapliga läroämnen och
främmande språk; 3) föreläsningslinien, med populära
föreläsningar i humanistiska och naturvetenskapliga
ämnen; samt 4) teckningsafdelningarna å
Södermalm (f. n. 2 till antalet), som tillhandahålla i
tekniskt yrke anställda personer inom denna stadsdel
en elementär undervisning i fri handsteckning och
geometrisk konstruktionsritning. — Skolan lyder
under en styrelse, sammansatt af dels 7 ledamöter,
som utses af »Sällskapet till befrämjande af
Stockholms borgareskola», dels ett antal delegerade
för de territoriella hufvudstadsförsamlingarnas
skolråd, Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms
arbetareförening. — Under senaste läroår (1894–95)
räknade skolan 523 manliga och 363 qvinliga
lärjungar. Räkenskaperna för 1894 utvisade en
behållning af 75,447 kr. 87 öre. P. F.
*Borgareväpning. Borgareväpningen i Norge är afskaffad.
Borgarhjort. Se Tora.
Borga slott. Se Visingsö.
*Borgeby, socken. 1,115 har. 761 innev. (1894). —
Inom socknen ligger vid Löddeån Borgeby gård, ett
urgammalt gods med qvarlefvor i de gamla byggnaderna
af det forna befästa slottet.
*Borgen. Om uppbördsborgen se d. o.
Borgenström, Karl, stenograf. Se Stenografi, sp. 500.
Borgerdaad [-dåd], Medaillen for. Se Norge. sp. 1371.
*Borgerhout, en östlig lörstad till Antwerpen, hade
28,882 innev. 1890.
*Borgerlig tid. Jfr Tid, sp. 269, och A. Möller:
»Borgerlig tid och verldstid» (akad. program. Lund,
1892).
*Borgerskapets enkhus flyttade 1879 från sin lokal vid
Hamngatan N:r 18 (nuv. Sveasalen) till Norrtullsgatan
N:r 45. Dess reglemente är af d. 4 Juli (ej Juni)
1724.
Borgerskapets femtio äldste. Se Femtio äldste.
Borgfors, jernbruk. Se Baggå. Suppl.
*Borghese. Genom olyckliga affärsföretag,
hufvudsakligen djerfva byggnadsspekulationer i Rom,
har den nuv. hufvudmannen för familjen B., furst Paolo
(f. 1845), sonson till C. F. L. B:s broder Francesco,
förlorat större delen af sin förmögenhet, så att
en stor del af familjens dyrbara vetenskapliga och
konstsamlingar 1891 och 1892 måste genom auktioner
försäljas. Familjearkivet förvärfvade påfven Leo XIII
åt Vatikanen.
*Borgholm hade 862 innev. 1894. Dess areal är 59
har. Taxeringsvärdet 1894 var 782,400 kr., deraf
1,000 kr. för jordbruksfastighet. I spetsen för
förvaltningen står »stadsstyrelsens ordförande». För
riksdagsmannaval till Andra kammaren är B. med Visby
förenadt till en valkrets. 1879 skildes staden från
Köpings pastorat och utgör nu ett regalt pastorat. Ny
kyrka invigdas s. å. Antalet fabriker 1893 var 6,
med 7 arb. och ett tillverkningsvärde af 23,154 kr.;
handlandenas antal s. å. var 31, med en bevillning
af 436 kr., och handtverkarnas 28, med 25 arb. och en
bevillning af 50,5 kr. 1894 egde staden 2 segelfartyg,
om 72 tons. Pedagogien indrogs 1891. Sedan 1892 är
staden egare af dervarande badanstalt. — För besökare
af Borgholms slott finnas handböcker af C. Rydström:
»Borgholms slott» (1882) och J. M. Lindstedt: »Ölands
och Borgholms slotts historia» (2:dra uppl. 1885).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
