Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boxholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på hvarje fartyg, ligga i allmänhet på ömse sidor om
maskinen och hafva öppningar såväl i däck för kolens
intagande som nere i maskinen eller eldstadsrummet för
kolens utkratsande. Om kolboxarna äro djupa, pläga
de vara försedda med ett eller flere mellandäck, på
det kolens tyngd på underliggande lager ej må blifva
for stor. L. H.
*Boxholm. 1. Godset, som omfattar 8 mtl (ej 12)
i Ekeby socken, är med 1/2 mtl i Malgesanda och
Rinna taxeradt till 274,100 kr. (1894) och eges
sedan 1878 af ledamoten af riksdagens Första kammare
kammarherre C. P. af Burén. Den förr på gården
förvarade stora boksamlingen (öfver 20,000 bd),
sammanbragt af brukspatron K. D. Burén (d. 1838),
har skänkts till Linköpings stiftsbibliotek. —
2. Jernbruk med masugn, 8 lancashiresmälthärdar,
valsverk, gjuteri och manufakturverk sysselsatte
1894 250 arbetare. Tillverkningen uppgick till 6,5
mill. kg. tackjern och direkt från masugn framstäldt
gjutgods, 5,8 mill. kg. lancashiresmältstycken,
4,9 mill. kg. stångjern och stål samt
1,24 mill. kg. gjutgods, spik och diverse
jernmanufaktur. Befolkningen vid bruket utgör
omkr. 1,000 pers. Bolaget eger fastigheter i
Linköpings stad, Ekeby, Blåviks, Åsbo, Malgesanda,
Ulrika, Svinhults, V. Ryds, Sunds, Asby, Torpa och
N. Vi socknar, tillsammans omkr. 42 1/3 mtl, med verk
och inrättningar taxerade till 1,842,700 kr. (1894).
*Boy, Vilhelm. Så kallades i Sverige den belgiske
konstnären Guillaume Boyen, som i egenskap af
porträttmålare kom till Stockholm 1559 och sedan var
verksam i Sverige till sin död, 1592, med undantag
af de år, då han i sitt hemland var sysselsatt med
utförandet af Gustaf I:s grafmonument för Upsala
domkyrka. Af honom äro äfven drottning Katarina
Jagellonicas monument i samma kyrka och prinsessan
Isabellas (ej Elisabets) grafvård i Strengnäs
domkyrka. — En utförlig biografisk studie öfver B. är
författad af C. Eichhorn och H. Odelberg i »Annales de
l’Acad. d’archéologie de Belgique» (tom XXVIII), äfven
separat: »Guillaume Boven (Wilhelm Boy)», Bruxelles
1872. R–n.
*Boyacá, numera departement i Columbia, har
tillsammans med det östligare belägna territoriet
Casanare en areal af omkr. 86,300 qvkm. med
omkr. 700,000 innev. Departementet är uppkalladt
efter byn B., s. ö. om Tunja, vid hvilken Bolivar
d. 7 Aug. 1819 vann en afgörande seger öfver spanske
generalen Morillo.
Boycotta (boykottera), ett på senare tider ofta
användt ord, som leder sina anor från Irland. Kapten
James Boycott [bå’jköt], arrendator af lord Ernes
gods i vestra Irland, midt i ett distrikt, som på
hösten 1880 var en hufvudhärd för den irländska
landtligan, vägrade ståndaktigt att sluta sig till
denna eller att rätta sig efter hennes order med
hänsyn till arrendebetalningen. Till straff härför
beslöt ligan att afskära för honom all förbindelse
med den omgifvande trakten: ingen fick arbeta hos
honom, tjena honom eller på annat vis hafva någon
beröring med honom. Boycott lät dock ej inverka på
sig. Under skydd af trupper bergades hans gröda
af främmande arbetare, men sedan detta skett, ansåg
han dock rådligast att mna orten. Samma förfarande
användes sedan
mot alla lands- och stadsinnevånare, som ej böjde
sig för ligans befallningar, och förfarandet fick
namnet to boycott. Med ordet boycotta betecknas
sedan dess att utöfva en systematisk förföljelse mot
en illa omtyckt person, företrädesvis en fabrikant,
affärsman e. d., t. ex. genom att undvika köpa hans
varor o. s. v. J. Fr. N.
*Boye. — 2. K. J. B. Se Rättelser, bd 18. sp. 822.
Boyen, Guillaume, densamme som Vilh. Boy (se denne,
äfven i Suppl.).
Boyesen, Hjalmar Hjort, norskfödd amerikansk
författare, född i Fredriksværn d. 23 Sept. 1848,
blef student 1867 och reste 1869 öfver till
Nord-Amerika. Genom sina goda språkkunskaper skaffade
han sig snart anställning vid högre läroanstalter
och sattes i stånd till literär verksamhet
på engelska språket dels som öfversättare och
anmälare i tidskrifter, dels äfven som författare af
lyriska dikter, som förskaffade honom bl. a. skalden
Longfellows stöd och vänskap. En tid var han redaktör
af den norska tidningen »Fremad» i Chicago, derefter
lärare i Ohio. 1872 studerade han i Tyskland,
företrädesvis i Leipzig, germansk filologi, blef
1874 professor i tyska språket och literaturen vid
Cornell university, Ithaca, och sedan 1880 var han
professor i germansk filologi vid Columbia college
i New York. Både som lärare och författare vann
han en plats bland de främste i Nya verlden. Som
skönliterär författare på engelska språket väckte
han större uppmärksamhet först genom sina bidrag
till »Atlantic monthly», några noveller med norska
ämnen, i hvilka han ännu synes starkt påverkad af
reminiscenser från Björnsons bondenoveller: Gunnar,
a norse romance (1873) och A norseman’s pilgrimage
(1875). Större frihet och sjelfständighet i
uppfattning och framställning röja hans senare
arbeten, som fått öfversättare (i Tyskland och
Ryssland) och läsare äfven i Gamla verlden: Tales
from two hemispheres (1876), Falconberg (s. å.),
Ilka on the Hill top and other stories (1881), Queen
Titania (1882), Idyls of Norway and other poems
(1883), dramat Alpine roses, novellen A daughter of
the Philistines (1883), The story of Norway (1886),
Vagabond tales (1889), Against heavy odds (1890),
Norselands tales (»Vikingaättlingar», 1895) m. fl. Af
hans literaturhistoriska verk må nämnas Goethe and
Schiller, their lives and works including a commentary
on Goethes Faust, som väckte uppseende äfven i
Tyskland bl. a. för hans påvisande af inflytelser
från Spinoza på Göthes »Faust», Essays of german
literature (1892) och A commentary on the works of
Henrik Ibsen (1893). B. dog i New York d. 5 Okt. 1895.
Boyron [båarå’ng]. Se Baron, Michel.
Bozděch [bå’sdjech], Emanuel, böhmisk dramatiker,
f. 1841, d. 1889, anses i synnerhet såsom
lustspelsförfattare stå främst bland samtida
tsjechiska dramatiker. Bland hans pjeser må anföras
sorgspelet Baron Görtz (1871; 2:dra uppl. 1884) samt
lustspelen Verldsherskaren i nattrock (Napoleon I,
1872), Statsmannaprofvet (1874), Äfventyrarna (1880)
och Generalen utan armé. B. skref äfven noveller.
Bozen (Ital. Bolzano). Se Botzen (äfven i Suppl.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
