Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Bränvinsbränning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| | Landsting. | Hushållnings
sällskap. | Städer och köpingar
med bolag.
Landskommuner. |
| 1890/91 | 1,097,155 | 814,143 | 3,677,433 | 777,653 |
| 1891/92 | 1,175,634 | 869,959 | 4,011,053 | 823,821 |
| 1892/93 | 1,300,960 | 948,032 | 4,357,944 | 895,730 |
| 1893/94 | 1,369,605 | 1,010,098 | 4,627,300 | 951,485 |
Den årliga förbrukningen af brända spirituösa drycker,
deri inberäknade importerad konjak, rom, arrak och
likör, var i början af 1800-talet mycket stor och
uppskattas pr innevånare till
| 1829 | 46 | liter | à | 50 proc. |
| 1850 | 22 | » | » | » |
| 1856/60 | 8,90 | » | » | » |
| 1861/65 | 11,35 | » | » | » |
| 1866/70 | 9,50 | » | » | » |
| 1871/75 | 11,5 | » | » | » |
| 1876/80 | 10,1 | » | » | » |
| 1881/85 | 8,0 | » | » | » |
| 1886/90 | 7,1 | » | » | » |
| 1891/94 | 6,6 | » | » | » |
Statens och kommunernas samtliga inkomster af
tillverkningsskatt, tull och försäljningsafgifter
för bränvin och dermed likställda spirituösa drycker
utgjorde 1893 24,181,372 kr. för en konsumerad
qvantitet af 32,150,388 liter af 50 proc. och
1894 25,329,637 kr. för en konsumerad qvantitet af
33,274,581 liter af 50 proc. Hela förbrukningsskatten
på hvarje liter har således utgjort 1893 75,2 öre,
hvaraf till staten 51,7, till kommunen 23,5 öre,
1894 76,i öre, hvarat till staten 52,0, till kommunen
24,1 öre.
*
I Norge delar lagen om bränvins försäljning och
utskänkning af d. 24 Juli 1894 försäljningen i parti-
(om minst 250 liter) och minuthandel (om minst 35/100
liter = 1 halfbutelj) samt utskänkning. Partihandel
får drifvas af bränneriegare och destillatörer
mot en skatt pr liter svarande mot tredjedelen af
bolagens nettoförtjenst pr liter för de närmast
föregående 5 åren, dock ej under 1,000 kr. I städer
och byar med egen kommunalstyrelse få minuthandel
och utskänkning utöfvas endast af bolag; antalet
minuthandels- och utskänkningsställen bestämmes
af kommunalstyrelse; valet af föreståndare för
dessa ställen skall godkännas af magistrat och
formandskab. Aktieegare i bränvinsbolag få ej mer
än 5 proc. ränta på sitt inbetalda kapital. Innan
ett bolags kontrakt godkännes, skall genom allmän
omröstning, hvari alla inom kommunen bosatta män och
qvinnor öfver 25 års ålder ega deltaga, afgöras om
nybildning eller fortsättning af bränvinsbolag får ega
rum inom stadens eller köpingens område. Bolag kan
ej bildas eller få förnyadt tillstånd, om flertalet
röstberättigade är deremot. Beslutet gäller för 5
år. Om ej minst 1/20 af de i den sist använda röstlängden
uppförda personerna inom 6 månader före utgången
af de 5 åren hos kommunalstyrelsen begärt förnyad
omröstning, blir det förra beslutet gällande också
för nästa 5 år o. s. v. Omröstningen sker med slutna
sedlar och kan företagas
socken- eller kretsvis. Afgiften för de
minuthandels- och utskänkningsrättigheter, som
bolaget får sig tilldelade, bestämmes af bolaget med
bifall af magistrat och formandskab. Sedan bolagets
räkenskaper blifvit godkända, tillfalla 15 proc. af
nettobehållningen kommunen och 20 proc. bolaget
till fördelning mellan nykterhetsföreningar och
andra institutioner och sällskap i staden och
dess granskap, hvilka arbeta för något allmännyttigt
ändamål, som kommunen ej enligt lag är skyldig
att tillgodose; återstoden af nettobehållningen
öfverlemnas till statskassan för bildande af en
särskild fond, hvars användning framdeles skall
bestämmas. Under de närmaste åren kommer en större del
af nettobehållningen att öfverlemnas till staden och
bolaget till fördelning på sätt ofvan nämndes. Dagen
före sön- och helgdagar upphöra minuthandel
och utskänkning af bränvin redan kl. 1 e. m.
Å. G. E.
Bränvinsnederlag. Se Bränvinslagstiftning. Suppl.
Bränvinstillverkning. Se Bränvinslagstiftning. Suppl.
Bränvinstillverkningsafgift. Se Bevillningar. Suppl.
Bränvins-Wrangel, öknamn på landshöfdinge» friherre
Georg Gustaf Wrangel (se Wrangel 10, sp. 1422).
Bräsma, bot., en i Göta land bruklig benämning
på Cardamine pratensis (ängskrassen), hvilken
blommar vid braxens lektid och derför äfven kallas
braxenblomster. Jfr Ängsbräsma.
Brätte, fordom stad. Se Brette.
*Bröchner. Hans förnamn är Hans.
Bröd-dom. Se Ordalier.
Bröderna af Dobrzyn. Se Tyska orden, sp. 1106.
Bröderna från Monte Senario. Se Serviter.
*Brödfruktträdet. Se Artocarpus (äfven
i Suppl.).
Brödrafolkens väl, konung Oskar II:s valspråk.
Brödstilar, boktr., kallas med ett
gemensamt namn alla stilsorter, som vid tryckning
begagnas, till den egentliga texten.
Brögger, Valdemar Christopher, norsk mineralog,
geolog, paleontolog, född i Kristiania d. 10
Nov. 1851, blef student 1869, assistent vid
»Norges geologiske undersögelse» 1875, amanuens
vid universitetets mineralsamling 1876 och
universitetsstipendiat 1878. Han utnämndes till
professor i mineralogi och geologi 1881 vid Stockholms
högskola (en plats, som han tillträdde på hösten
1882) och 1890 vid Kristiania universitet (efter
Th. Kjerulf). B. studerade till en början zoologi,
särskildt molluskerna, och utgaf 1872 en liten
uppsats om Kristianiafjordens molluskfauna. Genom
Kjerulfs föreläsningar vändes hans håg emellertid
snart åt geologien, och tillsammans med nuv. chefen
för Norges geologiske undersögelse, H. Reusch, utgaf
han 1874 Jættegryder ved Kristiania och Vorkommen
des apatits in Norwegen. Vid apatitgrufvorna vid
Bamle hade anträffats jättestora kristaller af det
sällsynta mineralet enstatit, och då B. påtog sig att
beskrifva detsamma (Ueber grosse enstatit-crystalle,
1876) tillsammans med den berömde kristallografen
prof. G. vom Rath, kom han derigenom in på den egentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfas/0606.html
