Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bukovina - Bukref, ett gammalt namn på kolik (se d. o.) - Bukspottkörtel - Buksvampar, se Gastromycetes. - Buksöm - Bulacan, provinshufvudstad i Filippinerna - Bulaïr, turkisk by - Bulak, förstad till Kairo. - Bulala, folkgrupp i Vadai (se d. o.) - Bulawayo, stad i Syd-Afrika - Bulavin, Konrad, hetman för donska kosakerna. - Buibilli - Bulbus 1. lök (se d. o.) - Bulbus 2. ögonglob, ögonklot. Se Öga, sp. 598. - Bulbus olfactorius. Se Luktnerver. - Bulbus scillæ. Se Scilla. - Bule - Bulebane - Bulevterion - Bulgakov, Michail. Se Makarij - Bulgarien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
51,000 hästar, 242,400 nötkreatur, 176,000 får
och 132,000 svin. Vigtigaste industrigrenen är
bränvinsbränning; i 36 brännerier 1891 tillverkades
3,9 mill. hektolitergrader alkohol. För öfrigt
finnas 8 ölbryggerier, 4 jerngjuterier och
maskinverkstäder, 1 cementfabrik, 3 glasbruk, 2
mineraloljeraffinaderier, 1 oljefabrik, omkr. 150
sågverk samt 600 qvarnar. Jernvägarna hade 1891
en längd af 324,7 km. Undervisningsanstalter äro:
universitetet i Czernowitz (med grekisk-teologisk,
juridisk och filosofisk fakultet, omkr. 300
studerande), 3 gymnasier, 1 realskola,
2 lärareseminarier, 1 stats-slöjdskola och
1 landtbruksskola. Endast 24,5 proc. af den
manliga och 17 proc. af den qvinliga befolkningen
kunde 1890 läsa och skrifva. — Landtdagen består
af 31 medlemmar: ärkebiskopen i Czernowitz, 10
representanter för de stora jordegarna, 5 för städer
och industriorter, 2 för handels- och industrikamrar,
12 för landtkommunerna och (sedan 1875) rektorn vid
universitetet. Till deputeradekammaren i österrikiska
riksrådet sänder B. 9 representanter. I spetsen för
förvaltningen står landsregeringen i Czernowitz
med en president. Domstolsinstanserna äro:
»oberlandesgericht» i Lemberg, »landesgericht»
i Czernowitz, kretsdomstol i Suczawa och
15 distriktsdomstolar. Vapnet visar ett af 3
gyllene stjernor omgifvet svart buffelhufvud i
ett i blått och rödt klufvet fält. B. hörde på
romarnas tid till provinsen Dacia och var under
medeltiden en del af Moldau, ty Suczava var redan
tidigt hospodarernas af Moldau hufvudstad; att B.,
såsom österrikiska historieskrifvare förr antogo,
var en del af Siebenbürgen till 1482 anses nu
oriktigt. Den äldsta kolonisationen i medeltiden
gjordes af rutener; i slutet af 14:de årh. började
det rumanska elementet blifva öfvervägande. Sedan
turkarna tagit Konstantinopel, kom B. snart under
turkisk öfverhöghet. — Sedan B. 1775 afträdts till
Österrike, hade det en egen militärförvaltning. Denna
upphäfdes 1786, och B. förenades såsom en krets med
Galizien, tills det 1849 blef ett särskildt »kronland»
i österrikiska monarkien.
Bukref, ett gammalt namn på kolik (se d. o.).
*Bukspottkörtel (magspottkörtel). Om denna
körtels betydelse för omsättningen af socker inom
organismen se Afsöndring. Suppl.
Buksvampar, bot. Se Gastromycetes.
Buksöm, bot., kallas de sammanvuxna bladkanterna
hos de af endast ett fruktblad bildade pistillerna.
G. A.
Bulacan, hufvudstad i en provins med samma namn
på Luzon bland Filippinerna, i Pampagnaflodens
delta. Omkr. 11,000 innev. Sockerfabrikation och
tillverkning af mattor.
Bulaïr, by i turkiska vilajetet Adrianopel, på
smalaste stället af halfön Gallipoli, med starka
befästningar, som anlades tvärs öfver landtungan under
Krimkriget af fransmän och engelsmän och förstärktes
under rysk-turkiska kriget 1877–78.
*Bulak, för- och hamnstad till Kairo, skild derifrån
genom Ismailiakanalen, öfver hvilken gå jernväg och
tre broar, ligger på högra Nilstranden, midt emot
ön Bulak. (Om denna se Kairo, sp. 14.) I B. utskeppas
de flesta från Öfre Egypten kommande varor, och äfven
en stor del af
Nedre Egyptens produkter föres dit. Då Egypten
ännu egde Sudan, gingo äfven alstren från det
inre Afrika (strutsfjädrar, sennablad, elfenben
m. m.) öfver B. I B. ligga arsenal jämte vapenfabrik,
jerngjuteri, pappersbruk, dårvårdsanstalt, fängelse,
språkskola och det af Muhammed Ali 1822 anlagda
berömda statstryckeriet, från hvilket utgått en
mängd arbeten på arabiska, persiska och turkiska
språken. Då kediven 1858 grundade ett museum för
egyptiska fornsaker och uppdrog organisationen
deraf åt Mariette, gaf han dertill en byggnad i B.,
hvilken sedan utvidgades, men då museet var utsatt
för att ryckas bort af floden, flyttades det 1891
till palatset vid Gise v. om Nilen. Vid Embabe på
venstra Nilstranden, något längre ned, utkämpades
d. 21 Juli 1798 slaget vid Pyramiderna.
Bulala, folkgrupp i Vadai (se d. o.).
Bulawayo (Buluwayo), vigtig stad i
Matabelelandet, Syd-Afrika. Straxt s. om 22° s. br.
Bulavin, Konrad, hetman för de donske kosakerna,
anställde 1707 i förbindelse med Mazepa ett uppror mot
tsar Peter, som med svårighet undertrycktes 1708. Han
dog d. 7 Juli (g. st.) 1708.
Buibilli, Lat., bot., groddknoppar l. knopplökar
(se d. o.).
Buibus, Lat., lök. 1. Bot., lök (se d. o.). —
2. Med., ögonglob, ögonklot. Se Öga, sp. 598.
Buibus olfactorius, Lat., anat. Se Luktnerver.
Bulbus scillae, farmak. Se Scilla.
Bule, Grek., råd, rådsförsamling, särskildt
rådsförsamlingen i det gamla Athen. Se Solon.
Bulebane, residens för konungen i Bondu (se
d. o. Suppl.).
Bulevterion, Grek., rådhus, plats för rådets
sammanträden.
Bulgakov, Michail. Se Makarij.
*Bulgarien, sjelfständigt, men till Turkiet tributpligtigt
furstendöme, fick sina i San-Stefanofördraget
antydda gränser närmare bestämda i art. 2 af
Berlin-fördraget d. 13 Juli 1878. Det egentliga
B:s gräns går från mynningen af Timok längs högra
Donaustranden t. o. m. Silistria, derifrån till
kusten af Svarta hafvet s. om Mangalia, vidare
längs Svarta hafvets kust till s. om Bjela, följer
sedan en liten bäck, vid hvilken ligga byarna
Hodsjaköi, Aivadsjük m. fl., skär Deli Kamtsjyk
kort före dess mynning i hufvudfloden och följer
sedan i vestlig riktning Balkans kam till toppen
Kozitza. Derifrån går gränsen i sydvestlig
riktning, v. om städerna Ichtiman och Banja,
ö. om Zlatitza och Samokov, till Mussalá-berget,
går derifrån mot v., skär Struma n. om Dsjumaja,
omsluter Köstendil och löper slutligen i många in-
och utgående vinklar mot n., tills den når den gamla
serbiska gränsen. Sedan Sept. 1885 är med B. faktiskt,
om också ej statsrättsligt, förenadt Öst-Rumilien
(se d. o.) under namnet Syd-Bulgarien. Sammanlagda
arealen utgör enl. Karakatsjevs beräkningar
99,276 qvkm. (enl. andra 96,660 qvkm.), deraf det
egentliga B. omfattar 64,493 qvkm. Folkmängden i hela
furstendömet befanns vid folkräkningen vid 1893 års
början uppgå till 3,309,816 pers., af hvilka 992,386
i Öst-Rumilien. Den naturliga folkökningen är ovanligt
stor; 1893
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
