Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Burins, folkstam i Frankrike - Burislev. Se Rättelser, bd 18,sp. 825. - Burjäter. Se Bureter. - Burke, E. Se Rättelser, bd 18, sp. 825. - Burke, W., f. 1792 och afrättades 1829. - Burke, Sir John Bernard, engelsk genealog och heraldiker af irländsk härkomst. - Burkesland. Se Burke, R. O H. - Burkism. Se Metalloterapi. - Burkú. Arab. Se Habara. - Burlington. 2. 7,264 innev. (1890) - Burlington. 4. Stad i Iowa. - Burlington house, New. - Burlos, lagunsjö i Nildeltat. - Burlöf, socken i Bara härad. - Burman, Johan Jakob, krigare född i Perno, Finland. - Burman, Johan Fredrik Konstantin (Conny), tecknare. - Burman, Erik Olof, universitetslärare och filosofisk skriftställare från Yttertafle by, Umeå landsförsamling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Burins [byrä’ng], folkstam i Frankrike. Se
Chizerots.
*Burislev. Se Rättelser. bd 18. sp. 825.
Burjäter. Se Bureter.
*Burke, E. Se Rättelser, bd 18. sp. 825.
*Burke, W., föddes 1792 och afrättades 1829.
Burke [börk], Sir John Bernard, engelsk genealog
och heraldiker, f. 1815 i London af irländsk
härkomst, blef 1839 advokat, 1853 »vapenkonung»
för Irland (»Ulster king-of-arms»), 1854 upphöjd i
adligt stånd och 1867 Irlands statsarkivarie. Han
förordnades 1874 till föreståndare för irländska
nationalgalleriet. Universitetet i Dublin kallade
honom 1862 till hedersdoktor. Död 1892 i Dublin. —
B:s fader hade 1831 börjat utgifva den genealogiska
adelskalendern »Peerage», och efter faderns död
(1848) ombesörjdes dess årliga redigering af B.,
som alltmera gjorde den till ett mönstergillt
noggrant och fullständigt arbete under titeln
Dictionary of the Peerage and Baronetage (58:de
arg. 1896). Han utarbetade dessutom ett stort
antal utmärkta, delvis af hans fader påbörjade
verk i ättforskning och heraldik, bland hvilka de
vigtigaste äro A genealogical and heraldic history
of the extinct and dormant baronetcies of England,
Ireland and Scotland (1841; ny uppl. 1883), General
armory of England etc. (1842; 3:dje uppl. 1883),
The commoners of Great Britain and Ireland (3 bd,
1843–49; 6:te uppl. under titeln »The landed gentry»
etc., 1882), The royal families of England, Scotland
and Wales (2 bd. 1847–51), Family romance (1853;
3:dje uppl. 1860).
Burkes land [börks]. Se Burke. R. O’H.
Burkism, med. Se Metalloterapi.
Burku, Arab. Se Habara.
*Burlington. 2. 7,264 innev. (1890). —
4. Stad i nord-amerikanska staten Iowa, vid
Mississippi, öfver hvilken går en jernvägsbro,
och vid en vigtig jernvägsknut. 22,565
innev. (1890). Baptistcollege. Liflig industri och
handel. B. anlades 1834 och var till 1839 Iowas
hufvudstad.
Burlington house, New [nju börlingtön haus], palats
i London, Piccadilly, bygdt af lord R. Burlington
1695–1743. sedan 1854 statsegendom, hvarefter det om-
och tillbygts, är samlingsplats för Royal society
och andra lärda sällskap. Bredvid detsamma har
kungl. konstakademien sin utställningslokal.
Burlos, lagunsjö i Nildeltat, ö. om Rosette, skild
från Medelhafvet genom en smal, sandig landtunga. Den
är öfver 1,100 qvkm., men mycket grund, upptager
flere Nilkanaler och har alltefter vattenståndet än
sött, än bräckt vatten. Sjön, som är mycket fiskrik,
står genom Sebennytiska mynningen vid Fort Burlos i
förbindelse med hafvet.
*Burlöf, socken, ligger odelad i Bara härad. 1,657
har. 2,676 innev. (1894).
Burman, Johan Jakob, krigare, född i Perno,
Finland, d. 30 Mars 1771, sysselsatte sig först
med landtmäteri, men inträdde 1789 i krigstjenst
vid Savolaks fältjägareregemente. I träffningen vid
Kyrö d. 11 Juni 1789 råkade han i rysk fångenskap,
led hårdt under fångenskapen, bl. a. i det nyligen
grundlagda Nikolajev, och återvände i Maj 1791. B.,
som 1804 blifvit löjtnant, tjenstgjorde under kriget
1808–09 vid femte brigaden
under Sandels och antogs af denne till adjutant
såsom fältmätningsofficer och chef för de yttre
ärendena, deltog med utmärkelse i brigadens
fälttåg och blef major efter fredsslutet 1809. I
spetsen för Helsinglands jägarebataljon deltog han
i norska fälttåget 1814, befordrades s. å. till
öfverstelöjtnant i armén och var från 1816 major vid
Helsinge regemente. Död å Haga boställe i Helsingland
d. 29 April 1824. Sonen C. J. M. Burman utgaf 1865
hans efterlemnade Anteckningar förda under tiden från
år 1785 till år 1816 jämte hans värderika Relation
om Savolaks-brigadens operationer under 1808 och 1809
års krig (redan 1858 publicerad af R: A. Renvall under
titeln: Berättelse om femte brigadens krigsrörelser
i Finska vet. soc:s »Bidrag», I, 2). M. G. S.
Burman, Johan Fredrik Konstantin (Conny), tecknare,
född i Stockholm d. 14 Jan. 1831, blef student i
Upsala 1851, der han 1853 aflade kameralexamen. Han
tjenstgjorde sedermera vid åtskilliga verk i
hufvudstaden, företrädesvis i Riksbanken (1856–73),
och vid riksdagens kansli (1862–66, 1876–94 ),
men studerade samtidigt vid Akademien för de fria
konsterna (1860–68) och undervisade i teckning
vid flere af hufvudstadens allmänna och enskilda
läroverk. Sedan 1880 är han ordinarie lärare i nämnda
ämne vid Högre latinläroverket å Norrmalm. 1873–80
handledde han kronprinsen Gustaf samt prinsarna Oskar
och Karl i teckning. B. har utgifvit Ritkurs för
skolan och hemmet (3 hftn, 1872–78), Öfvergångskurs
till Stuhlmannska teckningsmetoden (1882–83), Om
teckningsundervisningen m. m. vid rikets allmänna
läroverk (1882), Vägledning i kartritning till
skolans tjenst (1895) m. m. Bekant i vida kretsar
har B. blifvit företrädesvis genom sina under
psevdonymen Conny utgifna, af en godmodig satir
präglade samlingar af pennritningar: Småplock ur
papperskorgen (1866–68), Krumelurer (1869–82),
Karrikatyrer (1883–94). Han har derjämte producerat
raderingar i sot och aqvareller.
Burman, Erik Olof, universitetslärare, filosofisk
skriftställare, född i Yttertafle by, Umeå
landsförsamling, d. 7 Okt. 1845, blef 1865 student
i Upsala, der han 1871 aflade filos. kandidatexamen
och 1872 promoverades till filos. doktor efter att
s. å. hafva försvarat afhandlingen Om kunskapens
möjlighet. Han kallades derefter s. å. till docent i
teoretisk filosofi och företog 1873–77, delvis med
stipendium, resor i Tyskland, Frankrike, Schweiz och
Italien, der han dref filosofiska studier, som satte
frukt bl. a. i Om den nyare italienska filosofien
(i Upsala univ:s »Årsskrift», 1879). B. innehade
1888 tredje forslagsrummet till professuren
i teoretisk filosofi vid Upsala universitet
och utnämndes 1896 till professor i praktisk
filosofi derstädes. B:s vigtigaste filosofiska
arbeten äro Die transscendentalphilosophie Fichtes
und Schellings dargestellt und erläutert (1892:
ingår i bd I af »Skrifter, utg. af Humanistiska
vet. samf. i Upsala») och Schleiermachers kritik af
Kants och Fichtes sedeläror (1894; i samma samfunds
skrifter). B. ansluter sig i det hela till den
Boströmska filosofien, hvars principer han dock sökt
sjelfständigt bearbeta i en riktning, som i viss mån
närmar sig en panteistisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
