Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Buskerud. 2. Fogderi - Buskkörsbär. Se Körsbär. - Buskovius, D. - Buskråttslägtet. Se Octodon. - Busksparfslägtet. Se Emberiza. - Buskstam. Se Stam, sp. 347. - Buslajev, Feodor Ivanovitj, rysk filolog - Busolt, Georg, tysk historiker - Busoni, FerruccioBenveuto, italiensk pianist - Buss, Ernst, schweiziskmissionsfrämjare - Bussæus, Andreas, dansk skriftställare. Se Buss (sp. 1370). - Bussang, rike i Afrika. Se Borgu. Suppl. - Busson, Charles, fransk målare. - Bussone, Francesco. Se Carmagnola. - Busuluk, rysk stad. - Buta. Se Bhuta. - Butan, gränsande till britiska Indien. - Bute. 1. Grefskap - Buteniev, A. P., 1780--1868 i Paris. - Buthus afer. Se Insektbett. - Butler, James, hertig af Ormonde (se d. o.). - Butker, Joseph, engelsk teolog och tänkare. - Butler, B. F. demokratisk politiker och guvenör i Massachusetts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1891). Eker är nu deladt på två härad: Öfre och
Nedre Eker. — 3. Amtet har officielt en areal af
14,997 qvkm., med 105,203 innev. (1891).
Buskkörsbär. Se Körsbär.
*Buskovius, D., är poetiskt behandlad af E.
Fredin i dikten »Vår Daniel» (1888).
Buskråttslagtet, zool. Se Octodon.
Busksparfslägtet, zool. Se Emberiza.
Buskstam, bot. Se Stam, sp. 347.
Buslajev, Feodor Ivanovitj, rysk filolog, f. 1818,
studerade vid universitetet i Moskva och åtföljde
derefter såsom lärare några unga adelsmän till
Italien, hvarest han begagnade tillfället att
idka språk-, antiqvitets- och konststudier. Han
utnämndes 1848 till professor i ryska literaturen vid
Moskvas universitet, hvilken lärostol han lemnade
omkr. midten af 1880-talet, och vardt 1872 medlem
af kejserliga vetenskapsakademien i Petersburg,
på uppdrag af hvilken han har skrifvit monografier
öfver åtskilliga ryska författare och konstnärer. I
sitt arbete Historisk rysk grammatik (1858) har
B. förtjenstfullt tillämpat på ryskan den af Grimm
i dennes tyska språklära skapade metoden. Af B:s
följande arbeten förtjena nämnas Historiska skisser
öfver Rysslands literatur och nationella konst (2 bd,
1861), Rysslands heroiska epos (1862), Anteckningar
om det religiösa måleriet i Ryssland (1866), Historisk
krestomati (s. å.), Om folkets lif och diktning (1872)
samt tidskriftsuppsatserna Ideala qvinnokarakterer
i det forntida Ryssland, Edda-sångerna, Cyrillus
och Methodius, Våra förfäders etnografiska fantasier
m. m. Genom sina undersökningar i slavisk fornkunskap
har B. inlagt mycken förtjenst. Han söker städse
påvisa sambandet mellan literaturens och konstens
alster.
Busolt, Georg, tysk historiker, f. 1850,
företog 1875–76 med offentligt understöd resor
i Italien och Grekland samt blef 1879 e. o. och
1881 ord. professor i Kiel. B. har skrifvit många
värdefulla arbeten öfver Greklands historia, af hvilka
de mest bekanta äro Griechische geschichte (2 bd,
1885–88) och Grundriss der griechischen alterthümer
(1887; 2:dra uppl. 1892).
Busoni, Ferruccio Benvenuto, italiensk pianist,
f. 1866, elev af W. Maier i Graz, uppträdde redan
vid 8–9 års ålder såsom pianist, kompositör och
improvisatör, blef 1888 konservatorielärare i
Helsingfors och 1890 i Moskva. Sistnämnda år erhöll
han första priset i den af Rubinstein utlysta
kompositionstäflan, reste 1891 till Boston, men
återkom snart för att konsertera i Tyskland. Han
har komponerat pianokonsert och andra pianosaker,
stråkqvartetter, symfonisk dikt, orkestersvit
m. m. A. L.
Buss, Ernst, schweizisk missionsfrämjare,
f. 1843 i kantonen Basel, sedan 1880 kyrkoherde
i Glarus, fattade planen att söka bringa den yttre
missionens utöfning i öfverensstämmelse med en mindre
trångbröstad kristendomsuppfattning än hittills varit
fallet. Han utvecklade sina åsigter i skriften Die
christliche mission, ihre principielle berechtigung
undd praktische durchführung (1876) och stiftade 1884
i Weimar »Allgemeiner evangelisch-protestantischer
missionsverein», hvars ordförande han var till
1893. 1886 uppsatte han i förening med Arndt
och Happel »Zeitschrift für missionskunde und
religionswissenschaft», och 1886
utgaf han tillsammans med andra en familjebibel. B. är
en grundlig alpkännare.
Bussaeus, Andreas, dansk skriftställare. Se Buss
(sp. 1370).
Bussang, rike i Afrika. Se Borgu. Suppl.
Busson [bysså’ng], Charles, fransk målare, f. 1822
i depart. Loir-et-Cher, har målat landskap med ämnen
hufvudsakligen från sin hembygd och vunnit anseende
såsom en bland den franska landskapsskolans bästa
representanter. Flere af hans taflor äro inköpta af
franska staten och införlifvade med dess museer i
olika orter. B. utmärktes vid verldsutställningen
1878 med en första klassens medalj.
Bussone, Francesco. Se Carmagnola.
Busuluk, stad i ryska guvern. Samara, vid
noden B:s förening med Samara och vid jernvägen
Orenburg–Samara. Omkr. 20,000 innev.
Buta, Ind. mytol. Se Bhuta.
*Butan beräknas hafva
en areal af omkr. 34,000 qvkm., med högst 200,000
innev. Af indiska regeringen mottager B. sedan 1866
i årliga subsidier 50,000 rupier mot vilkor att ej
oroa indiska gränsen. Importen från britiska Indien
hade 1894–95 ett värde af 15,770 rup. (tobak, ris,
betelnötter, europeiska bomullsvaror), exporten dit
16,655 rupier (ull, mysk, hästar af landets småväxta
ras och kautsjuk).
*Bute. 1. Grefskap, officielt 583 (Strelbitsky 569)
qvkm., med 18,404 innev. (1891), af hvilka på ön
B. komma 122 qvkm., med 11,735 innev. Omkr. 19
proc. af grefskapets befolkning tala gaeliska.
*Buteniev, A. P., föddes 1780 och afled i Paris 1868.
Buthus afer, zool. Se Insektbett.
Butler [bö’tler], James, hertig af Ormonde (se d. o.).
Butler [bö’tler], Joseph, engelsk teolog och tänkare,
f. 1692, d. 1752 såsom biskop i Durham, beundras
mycket i den angelsachsiska verlden för sin logiska
och dialektiska styrka, men stor betydelse kan ej
tillerkännas honom för en efterverld, som formulerar
spörsmålen helt annorlunda. B:s vigtigaste arbete,
The analogy of religion, natural and revealed, to
the course and constitution of nature (1736; flere
uppl.), hvilket skaffat honom vedernamnet »teologiens
Bacon», är riktadt mot den då så öfvermäktigt
framträngande deismen och söker uppvisa, att inga
hållbara invändningar mot den naturliga eller den
uppenbarade religionen kunna hemtas från vare sig
förnuftet eller erfarenheten. Inom etiken häfdade
B. med kraft menniskans sociala och oegennyttiga
instinkter, gent emot Hobbes’ och hela tidehvarfvets
sjelfviskhetsteorier. Dygden stode i samklang med
mennisko-naturen, lasten vore ett våld på denna,
och samvetets dom öfver våra gerningars sedliga halt
vore ofelbar. Dessa synpunkter utvecklade B. i sina
berömda predikningar Sermons preached at the chapel
of the Roll (1726). Hans arbeten hafva senast (1896)
utgifvits i 2 bd af den store statsmannen Gladstone,
som försett det filosofiska verket med populariserande
kapitelindelning och utförliga kommentarer.
*Butler, B. F., öfvergick i slutet af 1870-talet till
det demokratiska partiet, valdes 1882 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
