Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påstod sig hafva besökt. Af okänd anledning styr han
till Brasilien, lockas af portugiserna till La Plata,
der man skulle kunna finna hela skeppslaster guld
och silfver, landsätter några officerare, som icke
vilja gå in på hans förslag, på en af kannibaler
bebodd ö, seglar uppför floden, tillbringar två
år under strider med indianerna och återkommer i
Juli 1530 till Spanien, sedan han förlorat 2/3 af
sitt manskap och hälften af sin flotta, upptäckt
ingenting och hemfört blott ett uns silfver och 70
af portugiserna på kredit köpta indianer för att
säljas som slafvar i Sevilla. För denna olycka hölls
C. fängslad nära 1 år och dömdes till 2 års förvisning
till Oran och till skadeersättning, men benådades
snart och återinsattes i sin forna ställning, som han
innehade till 1547, då han öfverflyttade till Bristol
och fick en lifstidspension, hvilket ej hindrade,
att han fortsatte sina illojala underhandlingar med
Venezia. Såsom högsta chef för Englands sjöväsende
utrustade han 1553 Willoughbys och Chancellors
expedition, som skulle söka en nordöstlig väg till
Kina, men hvars resultat blef en öppnad sjöförbindelse
mellan England och Hvita hafvet. C. var icke »grand
pilot of England» (storlots) — denna syssla skapades
först 1563 för Stephen Borough — men var 1555–56
förste styresman för det 1551 bildade »Company of
merchant adventurers». C. dog sannolikt kort efter
midten af 1557. Han var i verkligheten blott en stor
charlatan, hvars hela lif utmärktes af intriger och
försök att bedraga sina herrar. Medelmåttig kosmograf,
t. o. m. för sin tid (hans globkarta af 1544 vimlar
af fel, som saknas hos flertalet andra kartografiska
verk från samma tid), skrytsam och rik på bedrägliga
löften, upptäckte han ingenting och gjorde inga
uppfinningar. Jfr Nichols: »Life of Seb. Cabot»
(1869), Harrisse: »Jean et Sébastian Cabot, leur
origine et le ars voyages» (1882) och det okritiska
arbetet af F. Tarducci: »Di Giovanni e Sebastiano
C.» (1892).
Cabo Verde, portugisiska namnet på Kap Verde (se
d. o.).
*Cabral, A. B. da Costa, afled 1889.
*Cabrera, 20 qvkm., saknar nästan all odling och
användes som straffkoloni.
*Cabrera, R., dog i Wentworth vid Staines (nära
London).
Cabriole [-å’l], Fr. Se Kapriol.
Cabriolet [-ålä], Fr., ett slags åkdon. Se Kabriol.
Cabroer, blandning af negrer och mulatter.
Čačak [tsjatsjak], hufvudstad i kretsen Rudnik
i Serbien, på högra stranden af Morava. 3,869
innev. (1890).
Cacao, Sp. Se Kakao.
Caccabis, zool. Se Stenhönsslägtet.
Caccamo, stad i italienska prov. Palermo (Sicilien),
vid foten af Monte San Calogero, 6 km. s. v. om
Termini. Omkr. 8,000 innev. I närheten ligga agat-,
jaspis- och beryllgrufvor.
*Caccini, G., dog 1615. Om Dafne och Euridice se
Opera och Peri. J.
*Cáceres. 1. Provinsen hade 339,793 innev. 1887 på en
areal af 19,863 qvkm. och hör således till Spaniens
folkfattigaste provinser. Dess jord anses höra till
den bästa i Spanien, men
åkerbruket skötes mycket illa. Små och medelstora
egendomar äro sällsynta; marken tillhör stora
jordegare, som föga bry sig om jordbruket, men i
stället egna sig åt boskapsskötsel, som kostar mindre
ansträngningar. Provinsen har derför stora hjordar af
får, nötkreatur, hästar och svin; de sistnämnda högt
skattade för sitt fläsk. Bergen äro rika på malmer,
men grufdriften är obetydlig; i större utsträckning
brytes endast fosforit. Industrien är likaledes
obetydlig, allmänbildningen ytterst låg.
Caceres, Andrés Avellino, president i Peru, f. 1831,
var 1857–60 militärattaché i Paris, utmärkte sig
i chilenska kriget 1879–83 och blef ledare för
oppositionen mot presidenten Iglesias, hvilken
han störtade i Dec. 1885. 1886–90 och 1894–95 var
C. republikens president. Se vidare Peru. Suppl.
*Cachar, distrikt i Assam v. om Manipur, är nu deladt
i två distrikt: C. Plains, 6,402 qvkm., med 367,542
innev. (1891), och North C., 4,475 qvkm., med 18,491
innev. Hufvudstad i C. Plains är Silchar, med 7,523
innev. och ett regemente indiskt infanteri.
Cache-désordre [kasj deṡårdör], Fr. (af cacher, dölja,
och désordre, oordning), en på väggen hängande korg,
i hvilken man förvarar litet af hvarje.
*Cacheo, vid Rio Cacheo l. São Domingo, 25 km. från
dess mynning, har nu knappt 2,000 innev, (deraf 1/3
hvita), men var förr Portugals vigtigaste besittning
på denna kust.
Cachet [kasjå], Fr., sigill. — Cachet volant
[våla’ng], egentl. flygande sigill, försegling,
som är så anbragt, att den lemnar brefvet öppet.
Cachi [katsji], Nevado di, bergtopp i Argentina,
prov. Salta, på gränsen mot Chile, omkr. 6,000
m. hög. På vestra sidan ligger ett 4,320 m. högt pass.
Cachibou-harts, farmak. Se Chibou-harts och Bursera.
Cachou [kasjou], Fr., farmak. Se Katechu.
Cactaceae, bot., växtfamilj inom
nat. ordn. Cactiflorae. Numera användes
oftast detta namn i stället för det förut
allmänt brukliga Cacteae (se d. o.).
G. A.
*Cacteae, är ett numera mindre brukligt namn på
växtfamiljen, som i stället oftast benämnes Cactaceae.
Cactiflorae l. Opuntinae, bot., kallas den nat.
ordning inom dikotyledonerna, som innefattar
kaktusväxterna (Cactaceae), hvilka bilda den
enda hithörande familjen. Ordningens systematiska
ställning är svårbestämbar. De fleste systematici
anse den närmast beslägtad med ordn. Passiflorinae,
andra med nat. fam. Ribesiaceae eller med Aizoaceae.
G. A.
Cactus, bot. Se Cacteae.
*Cada Mosto föddes
i Venezia och dog omkr. 1511. Det var för den
portugisiske (ej spanske) infanten Henriks räkning
han företog sina upptäcktsresor. Henrik dog 1460
(ej 1463).
Cadaver, Lat. Se Kadaver.
Cade [kād], och huile de cade [yi’l dö], farmak. Se
Kadinolja.
*Cadell, F. Se Rättelser, bd 18, sp. 826.
Cadereyta Jimenes [chim-], stad i mejikanska
staten Nuevo Leon, vid Rio San Juan och jernvägen
Monterey-Linarcs. Omkr. 12,000 innev.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
