Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 9-10 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*Caesium, kem. Metallen, framställd af Setterberg,
är silfverhvit, liknar öfriga alkalimetaller och
sönderdelar vatten med eldfenomen. Den smälter vid
26,5° och har till egentlig vigt 1,88. P. T. C.

Caestus. Se Cestus.

Caesura, Lat., metr. Se Cesur.

Catfa, italienska namnet på staden Feodosia
(se d. o.).

Cagli [kalji], stad uti italienska prov. Pesaro
e Urbino, vid floden Burano. Omkr. 3,000 innev.
(öfver 10,000 i hela kommunen). Biskopssäte. I kyrkan
S. Domenico finnes en intressant fraskomålning af
Rafaels fader.

*Cagliari. 1. Provinsen hade 420,635 innev. 1881;
vid 1894 års slut beräknades folkmängden
till 459,876 pers. — 2. Staden hade 35,588
innev. 1881. Universitetet stiftades 1596, men
egde då bestånd endast kort tid, återställdes
1720, men förde äfven då en tynande tillvaro,
tills det reorganiserades 1764. Det har 3
fakulteter (ej teologisk), men endast omkr. 160
studerande. Universitetsbiblioteket har omkr. 60,000
bd.

Cagnacci [kanja’ttji], italiensk målare. Se
Canlassi. Suppl.

Cagnoni [kanjani], Antonio, italiensk kompositör,
f. 1828, sedan 1888 kapellmästare i Bergamo, dog
1896. Af hans omkr. 20 operor gjorde i synnerhet Don
Bucefalo (1847) stor lycka, äfvenså Papa Martin (1871,
Stockholm 1886). A. L.

*Cahours, A. A. Th., afled 1891. Han var sedan 1868
ledamot af Institutet.

Cahusac [ka-ysa’ck], Louis de, fransk dramatisk
författare, född omkr. 1700, död 1759, skref
tragedier, komedier, operatexter och en Histoire de
la danse (1754). Jfr Ballett.

*Caïcos-öarna, hvilka i geografiskt hänseende höra
till Bahama-öarna, men i administrativt hänseende
jämte Turks-öarna räknas till Jamaica, hafva en areal
af 550 qvkm., med omkr. 2,000 innev. De största öarna
äro East C., Grand G., North C., Providenciales och
West C. Se Turköarna. Suppl.

Cail [kaj], Jean François, fransk industriidkare,
f. 1804 d. 1871, kom 1822 till Paris och associerade
sig med Ch. Derosne (f. 1780, d. 1846), som egde
en framstående maskinverkstad. Han konstruerade en
destillationsapparat, som fick allmän användning,
egnade sedan sin verksamhet åt sockerindustrien,
hvitbets- och vinkultur samt konstruerade
och tillverkade för dessa industrigrenar flere
ändamålsenliga apparater och maskiner. På firmans
verkstäder tillverkades hufvudsakligen lokomobiler
och verktygsmaskiner. Under Paris’ belägring 1870–71
voro i verkstäderna 300 qvarnar dag och natt i gång
för att skaffa mjöl åt parisarna, samtidigt med att
C. levererade franska regeringen kanoner, projektiler,
kanonbåtar o. s. v. Han sysselsatte 2,500 arbetare,
hade filialer i Bruxelles, Amsterdam, Valenciennes,
Douai m. fl. ställen och agenturer i Amerika.

Cailiaux [kajå], Alexandre Eugène, fransk politiker,
född 1822, död 1896, var 1862–72 ingeniör-en-chef vid
vestbanan, bidrog såsom medlem af nationalförsamlingen
(sedan 1871) till Thiers’ störtande 1873 samt var
Maj 1874–Mars 1876 minister för allmänna arbeten i
flere kabinett och Maj–Nov. 1877 finansminister i
Brogiies ministèr.
1876–82 var han medlem af senaten, der han slöt sig
till den monarkiska högern.

Cailletet [kajötä’], Louis Paul, fransk fysiker,
metallurg, född 1832 i Chatillon-sur-Seine, studerade
i Paris vid Lycée Henri IV och derefter vid École des
mines. Efter afslutade studier öfvertog han ledningen
af sin faders jernverk. Der hade han rikligt tillfälle
att studera metallurgiska processer, öfver hvilka
han offentliggjort flere afhandlingar i franska
vetenskapsakademiens »Comptes rendus». Det arbete,
hvarigenom C. skapade sig verldsrykte, var egnadt
åt försök att genom användande af högt tryck och låg
temperatur öfverföra de förut s. k. permanenta gaserna
från gas- till vätskeform. C. lyckades att påvisa,
att ingen gas är »permanent» (hösten 1877). Några
dagar senare kom den schweiziske fysikern Raoul
Pietet, oberoende af C. och genom andra metoder, till
samma resultat. C. har på senare tider utfört mycket
vigtiga arbeten angående gasers förhållande såväl
vid mycket höga som vid mycket låga tryck, hvarvid
han stundom användt Eiffeltornet till uppställning
af sina qvicksilfvermanometrar. C. blef medlem af
Institutet 1884. S. A–s.

Cailletets kloroformprof [kajötäs]. Se Mjöl.


Cailletets pump [kajötä’s], en af den franske
fysikern Cailletet (se denne. Suppl.) konstruerad
apparat, med hvars tillhjelp man kan studera kroppars
förhållande vid höga tryck. Apparaten består dels af
en för höga tryck afsedd kompressionspump (se d. o.),
dels af en med denna vid E (se fig.) förbunden
recipient, hvilken här är afbildad. Recipienten
består af en stark behållare A af smidesjern, med
en deri passande solid skruf B och en öppning E,
hvarigenom behållaren förbindes med
kompressionspumpen. Då Cailletet ville studera
gasernas sammantrycklighet, fyllde han röret CDG
(af glas) med gasen i fråga, ihällde i A qvicksilfver
(H) och derofvan vatten (F). Röret CDG, väl inkittadt
i skrufbulten B, fördes
derpå ned i A, och B
tillskrufvades. Kompressionspumpen fick derefter
pressa in vatten genom E. Vattnet drifver in
qvicksilfret i röret CDG, qvicksilfret pressar
ihop den i röret befintliga gasen. som kondenseras
till vätska vid D, medan en del ännu är i gasform
vid G. Skrufbultarna vid B och E äro försedda med
omsorgsfullt gjorda packningar af läder, för att
vattnet ej skall sippra ut. Apparaten har användts,
utom af Cailletet för studiet af gasers kondensation,
af en mängd andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>