Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Caltanisetta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fordringar. Genom erkännandet af vissa läroanstalter i
och utom moderlandet såsom »affiliated colleges»
har man för dem, som önska erhålla lärdomsgrader,
förkortat den dyra vistelsen vid universitetet, i det
man räknar dem till godo den studietid de tillbragt
vid dessa läroanstalter, och genom »university
extension lectures», af universitetslärare på olika
ställen i landet hållna föreläsnirigskurser med
regelbundet följande diskussioner och (fakultativ)
slutpröfning, bibringas den större bildade
allmänheten en vetenskaplig uppfattning af olika
vetenskapsgrenar.
3. Stad i Massachusetts, vid
Charles river, midt emot Boston, med hvilket det är
förenadt genom flere broar. 70,028 innev. (1890),
af hvilka 23,851 födda i utlandet. Staden har en
betydande industri; 1890 funnos 1,231 fabriker, med
14,200 arbetare och ett tillverkningsvärde af 35,5
mill. doll., bl. a. 15 gjuterier och maskinverkstäder
(1,075 arb., 2,5 mill. doll. tillverkningsvärde),
tvål- och vagnfabriker, sockerraffinaderier och
tillverkning af teleskopiska linser. Men den är
företrädesvis känd genom sitt universitet, Harvard
university, det äldsta och förnämsta i unionen,
grundadt 1636 af generalrådet (general court)
i kolonien Massachusetts bay, som anslog 400 pd
»till utbildning af lärda och gudfruktiga prestmän»
i Newtowne. Detta namn utbyttes då mot Cambridge
till minne af det engelska universitetet, der
många af kolonisterna studerat. 1638 testamenterade
prestmannen John Harvard 800 pd och sitt bibliotek
till anstalten, som derefter antog hans namn. Till
1701 de eng.-amerikanska koloniernas enda
universitet, har det sedan 1786 varit hänvisadt
uteslutande till enskildas donationer, hvilka ock
i riklig mån tillfallit detsamma. Dess förmögenhet
anslås nu till 11–12 mill. doll.; 1881–91 riktades
det genom donationer med 287,000 doll. i medeltal
om året. De mest framstående af de storartade
universitetsbyggnaderna äro Memorial hall, en 94
m. lång, 35 m. bred byggnad uppförd till minne af
under sista kriget stupade Harvardianer, University
hall med kapell, läsrum och matsalar, Gore hall, med
hufvudbiblioteket, som omfattar omkr. 450,000
bd. Divinity hall, Massachusetts hall och
Holden chapel. Universitetet består af Harvard
college, Lawrence srientific school (teknisk skola)
och Graduate school (för promoverade), hvilka tills.
bilda en fakultet (faculty of arts and sciences) samt
6 »professional sehools» för teologi, rättsvetenskap,
medicin, veterinärkunskap, tandläkarekonst, hvilka
hvardera bilda en fakultet. Några afdelningar
äro förlagda till Boston. Till universitetet
höra bl. a. museum för komparativ zoologi,
botanisk trädgård, astronomiskt observatorium
och Peabody-museum för amerikansk arkeologi och
etnologi. Antalet lärare 1894–95 var 337, antalet
studerande 3,990.
*Cambridge. 2. G. F. W. C. lemnade i Aug. 1895
befälet öfver den engelska hären, i hvilken egenskap
han efterträddes af Wolseley, samt utnämndes till
drottningens personlige adjutant och hedersöfverste
i armén. I sitt morganatiska äktenskap med Luisa
Farebrother, kallad Fitzgeorge (f. 1815, d. 1890),
hade han flere barn: de bära namnet Fitzgeorge.
*Cambronne, P. J. E. Jfr art. La garde meurt et ne
se rend pas.
Camdeboo [-bou], Eng. Se Celtis. Suppl.
*Camden. 1. Stad i New Jersey. 58,313 innev. (1890). —
2. Stad i Syd-Carolina. 3,533 innev. (1890).
Camden [ka’mdön], William, engelsk fornforskare och
historiker, f. 1551 i London, studerade vid Oxfords
universitet, blef 1575 konrektor och 1593 rektor
vid Westminster-skolan i London och utnämndes 1597
af drottning Elisabet till king-at-arms. Han dog
1623 på sitt slott Camden house i Chiselhurst
(se d. o.) och begrofs i Westminster abbey,
der hans minne hedrades med en vård. C. började
vid unga år genomströfva England för att studera
de olika landsdelarna, deras minnesmärken och
dialekter o. s. v. Hans genom rikhaltighet samt
reda och noggranhet utmärkta arbete Britannia
(1586, på latin; 6:te uppl. 1607; öfvers. till
engelska 1610 och 1695) utgör en ortbeskrifning
öfver de britiska öarna och vardt grundläggande för
senare antiqvariska forskningar, så att detta verk
liknats vid »en sol, å hvilken efterföljande tiders
skriftställare tändt sina små facklor». I Remains
of a greater work concerning Britain (1605; 3:dje
uppl. 1674; å nyo utgifven 1870) skildrade C. de
forne briternas och sachsarnas lefnadssätt. Sin
samtids historia behandlade han i Annales rerum
anglicarum et hibernicarum regnante Elisabetha (2 bd,
1615–27; bästa uppl. i 3 bd 1717). Han författade
äfven en förträfflig grekisk grammatika. — Efter
C. uppkallades Camden society, ett 1838 stiftadt
samfund för utgifvande af äldre historiska skrifter
och andra literära minnesmärken. Samfundet har (1896)
utgifvit mer än 100 bd.
Camden house [ka’mdön haus], slott. Se Chiselhurst.
Camden society [ka’mdön såsä’jiti], ett engelskt
vetenskapligt samfund. Se Camden, W. Suppl.
*Camelina, bot. Se vidare Lindodra.
Camelopardalus. Se Giraffen, astron.
*Camelot har på senaste tiden äfven fått betydelsen
af gatukrämare eller tidningskolportör,
som skrikande bjuder ut sin vara.
Camembert-ost [kamangbär-], en fransk ostsort,
uppkallad efter den lilla kommunen Camembert i
depart. Orne. Se Ost, sp. 441.
*Camera obscura uppfanns 1540 af Erasmus Reinhold i
Nürnberg, som dermed iakttog en solförmörkelse,
och beskrefs 1558 af J. B. Porta, som insatt en
samlingslins i öppningen.
*2. Camerarius, L. 102 bref på latin från C. till
rikskansleren A. Oxenstierna, omfattande tiden
Nov. 1624–Nov. 1626, hafva af M. G. Schybergson
tryckts i af handlingen »Sveriges och Hollands
diplomatiska förbindelser 1621–1630» (i Finska
Vetenskapssocietetens »Bidrag», h. 36, 1881).
*Camerino hade 4,342 innev. 1881 (såsom kommun 11,760
innev.), var länge säte för ett »studium generale»,
som 1727 fick titeln universitet. Genom k. dekret af
1861 förklarades det för ett »fritt» universitet,
bestående af juridisk och medicinsk-kirurgisk
fakultet, farmaceutisk och veterinärskola. Det
underhålles af ett 20-tal kommuner. Prov. Macerata
betalar sedan 1882 for den medicinska fakultetens
underhåll 14,000 lire årligen. De studerandes antal
är omkr. 160. Biblioteket räknar omkr. 140,000 bd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
