- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
47-48

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cannaceæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Capacité, Fr. Se Kapacitet.

Capac-Urcù, vulkan i Cordillererna. Se Altar de
los Collanes
.

Capatárida, hufvudstad i den 1881 bildade staten
Falcon, syd-amerikanska republ. Venezuela, vid
Maracaiboviken. 3,606 innev. (1891).

*Cape Breton tillhör Nova Scotia, från hvilket ön
skiljes genom Gut of Canso. Genom en i sin inre del
till en bassäng utvidgad fjord, Bras d’Or, delas ön
i tvänne afdelningar, som sammanhänga genom en numera
genomskuren landtunga. Den östra, mindre delen är mera
jämn, har ett mildare klimat och rika stenkolsgrufvor,
hvarför den har tätare befolkning än den bergigare
vestra delen, som har ett hårdare klimat och delvis
är föga känd. Öns förnämsta rikedomar äro skogarna,
jernmalms- och stenkolslagren samt de rika fiskena,
som sysselsätta öfver 7,000 pers. Folkmängden uppgick
1891 till 78,240 pers., mer än hälften skottar, 1/7
akadier (ättlingar af franska kolonister), hvilka
äro katoliker och tala franska, vidare irländare,
engelsmän och omkr. 500 mikmakindianer. En 175
km. lång jernväg går från Point Tupper vid Cansosundet
(der en ångfärja går öfver till fastlandet) förbi
Louisbourg, hufvudstad under franska tiden och en af
de bästa hamnarna, till den nuv. hufvudstaden Sydney
vid inloppet till Bras d’Or, med 2,426 innev. (1891),
och till de stora kolgrufvorna i dess närhet. Ön är
indelad i 4 grefskap (Inverness, Victoria, Richmond
och Cape Breton) och sänder 2 ombud till Nova Scotias
lagstiftande församling.

*Cape Coast Castle, stad i britiska Guldkustkolonien,
var säte för koloniens guvernör till 1875, då
detsamma till följd af det osunda klimatet förlades
till Akkra och derefter till Kristiansborg. 11,614
innev. (1891). C. var under namnet Cabo Corso ett af
portugisernas första faktorier på denna kust, men
föll 1641 i holländarnas händer. 1650–63 tillhörde
C. ett svenskt handelskompani (se Afrikanska
kompaniet
. Suppl), togs 1663 af holländarna, men
1664 af engelsmännen, hvilka erhöllo bekräftelse på
besittningen deraf genom freden i Breda 1667. Derefter
tillhörde det flere britisk-afrikanska kompanier,
tills det 1844 öfvertogs af britiska regeringen.

*Cape Cod, yttersta nordvestra udden med fyr
på en lång hästskoformigt krökt halfö af staten
Massachusetts, begränsande Cape Cod bay. För
att åstadkomma en kortare förbindelse mellan Nya
Englands hamnar och New York och tillika en säkrare,
enär farvattnet ö. och s. ö. om Cape Cod genom
grund, stormar och dimma är ett af de farligaste på
nord-amerikanska kusten, har man beslutit att anlägga
en kanal, Cape Cod-kanalen, mellan Barnstable, vid
en skyddad sidobukt i södra delen af Cape Cod bay,
och Bass river, som utmynnar s. ö. om Barnstable i
Nantucket sound, en linie af 12 km. längd. Kostnaderna
beräknas till mindre än 8 mill. doll., och med den
väldiga trafik, som rör sig mellan New York och
Nya Englands hamnar, förmodas, att årligen mer än
12 mill. tons (ungefär lika mycket som genom S:t
Marykanalen och betydligt mer än genom Sueskanalen)
skall gå genom Cap Cod-kanalen. Det för ändamålet
bildade bolaget, som förfogar öfver
ett kapital af 15 mill. doll., ämnar bygga kanalen
utan något som hälst statsunderstöd.

*Capefear (Cape Fear) beräknas hafva en längd af
omkr. 360 km. från Haw rivers källor och 225 km. från
Deer rivers.

Capella, zool. Se Gemsen.

Capeliari. Se Gregorius XVI.

Capelle, Jan van de, holländsk målare,
f. i Amsterdam, der han lefde och verkade från 1649
och dog 1679, var en framstående skildrare af hafvet
vid kusten och lifvet på sitt hemlands floder,
framställda såsom lugna eller i sakta rörelse
försatta vattenytor med fartyg, allt insvept i en
nordiskt dämpad och dock sommarvarm ton. Han är i
synnerhet i England väl representerad. Så finnas
af honom 5 taflor i National Gallery, Kustscen,
Flodbild,
med segelbåtar, Flodbild, med en befäst
stad på stranden (1650), Flodscen, med örlogsslup
och saluterande fartyg, samt Skepp till segels,
alla utmärkta för den yppersta naturpoesi. Likaså
återfinnes han i enskilda samlingar i England, såsom
i Bridgewater Gallery, hos Lord Northbrook, Markisen
af Lansdowne. Utanför England har han ofta varit
förblandad, t. ex. med Rembrandt: så i Petersburgs
Eremitage. I Amsterdam har en bild af honom länge
gått för att vara af S. de Vliger. I Berlin, München
och Wien finnas signerade taflor af hans hand, och
i Stockholms Nationalmuseum finnes en Hamn (1649,
signerad), ett ypperligt vittne om hans vackra konst.
C. R. N.

Capellini, Giovanni, italiensk paleontolog, f. 1833
i La Spezia, blef 1861 professor i geologi och
paleontologi vid Bolognas universitet. Han påvisade
tidigt vigten af den förhistoriska forskningen,
som slår en brygga från historia och arkeologi till
geologi och paleontologi; och såsom ordförande vid
italienska naturforskaremötet i Spezia 1865 gaf han
jämte G. de Mortillet uppslag till de internationella
kongresserna för förhistorisk antropologi och
arkeologi, af hvilka han bevistat flere. C. har äfven
först fattat planen till de internationella geologiska
kongresserna. I vetenskapligt syfte har han genomrest
Europa och en stor del af Nord-Amerika. C. är till
sitt åskådningssätt evolutionist. Ett betydande antal
vetenskapliga skrifter af honom är offentliggjordt,
mestadels i lärda samfunds handlingar. Han har i
Bologna inrättat ett geologiskt museum. Vid
dervarande universitets 800-års-jubileum 1888
presiderade han såsom rektor.

Capello, Hermenegildo Augosto de, portugisisk
Afrikaresande, f. 1839 i Lissabon, gick in vid
flottan och befordrades 1880 till kapten. Redan
1860 deltog han i en expedition till Angola,
och 1877–79 ledde han med sin landsman Roberto
Ivens
en expedition för undersökning af Kuangos öfre
lopp. Mera framgångsrik var hans likaledes med Ivens
1884–85 företagna expedition från Mossamedes genom
kontinenten till Mosambik. I Ambuella öfvergingo de
floderna Kubangos och Kuandos öfre lopp, nådde vid
Libonta Sambesi, som de följde uppåt till Kabompos
mynning. Derifrån undersökte de vattenskillnaden
mellan Sambesi och Lualaba, färdades genom södra
delen af Msidis rike och återkommo till Sambesi v. om
Sumbo. I Maj 1885 anlände de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free