Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Capri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(283) och sedan brodern Numerianus mördats (284)
att rycka makten från den till kejsare utropade
Diocletianus, men blef straxt efter en mot denne
vunnen slagtning vid Morava i Mesien 285 mördad
af en af sina officerare, hvilkens hustru han
förfört. C. var grym och utsväfvande.
*Caripe ligger i nuv. staten Bermudez. Jfr Fettfågeln.
Carisien [-sīn], Karl Ehrenfried von, diplomat, född
i Stralsund d. 7 Nov. 1749, anställdes 1772 såsom
kommissionssekreterare vid svenska beskickningen i
Berlin, der han 1779–84 var chargé d’affaires och
1785 blef envoyé. Död d. 21 Nov. 1794. C:s depescher
röja en djup sakkännedom såväl om förhållandena i
Preussen som om den allmänna politiska situationen i
Europa. Ett sammandrag af hans depescher utgör den
vidlyftiga, i form och sak förträffliga Berättelse
om Preussen (utg. 1893 af B. Taube), som han enligt
förmyndareregeringens befallning af d. 20 Nov. 1792
afgaf d. 30 Jan. 1793, och som är af synnerlig vigt
för Preussens historia.
Caristia. Se Feralia.
Carlander, Karl Magnus, bibliofil, af samma slägt
som läkaren Kristoffer C., född 1837 å herregården
Tummarp i Elfsborgs län, grosshandlare i Stockholm,
har utgifvit en förtjenstfull svensk biblioteks-
och bibliofil-historia under titeln Svenska bibliotek
och ex-libris (3 bd, 1889–94).
Carleman, Karl Gustaf Vilhelm, målare, fotograf,
född d. 5 Sept. 1821 i Malmö, blef student i Lund
1838, sysselsatte sig under studieåren mycket med
ritning, målning och estetiska studier och utförde
utom åtskilliga oljemålningar några litografiska
planscher med motiv från staden, såsom Lundagård,
Sandgatan m. fl. År 1845 utgaf C. i stengravyr
En students missöden, 12 teckningar med text
af A. J. Afzelius. Efter att s. å. hafva aflagt
juridisk examen och blifvit antagen till auskultant
i hofrätten öfver Skåne och Bleking reste C. till
Stockholm, genomgick 1845–52 konstakademiens antik-
och modellskolor, målade företrädesvis framställningar
från den nordiska sagotiden, såsom Skade jagande på
fjällen, Hjalmar och Orvar Odd m. fl., och erhöll
bland andra erkännanden Meijerska medaljen.
1853–55 arbetade C. i professor Hildebrands klass af
konstskolan i Düsseldorf och hemsände målningar, af
hvilka Konstföreningen förvärfvade Flicka bindande
blåklintskransar, Barn i bohuslänska skärgården
m. fl. Efter sin återkomst från Düsseldorf 1855
blef C. en af våra första och mest anlitade
fotografer. Han var äfven en af dem, som tidigast
experimenterade med de nu så allmänna fotografiska
reproduktionsmetoderna för boktryck. Bilderna i
broschyren »Paris’ ruiner» samt en del bilder i »Ny
ill. tidn.» från början af 1870-talet, utförda af
C., lära vara de första fotografiska reproduktioner,
som utgått ur tryckpress. Äfven efter sin återkomst
har C. tidtals återtagit sin konstnärsverksamhet.
K. W–n.
*1. Carlén, J. G., föddes i Hångsdala socken. »Gröna
stugan» (sp. 24, sista raden) stiftades 1855.
*2. Carlén, Emilie, dog i Stockholm d. 5
Febr. 1892. Hennes sista berättelser och noveller
utgåfvos 1887–88 under titeln Efterskörd från en
80-årings författarebana (20 hftn; med
hennes lefnadsteckning, förf. af B. Schöldström). En
ny svensk upplaga af hennes romaner utgafs
1892–95. Den tyska öfvers. af hennes romaner utkom
1893 i 5:te uppl., i 72 bd.
*4. Carlén, R. K., var erkänd dotter af Emilie
Flygare-Carlén och hennes trolofvade, en ung jurist
J. R. Dahlin, som omkom genom drunkning 1835. Hon
afled på Onsön, Eds socken, Dalsland, d. 12
Febr. 1883.
*5. Carlén, M. O., afled i Stockholm d. 30 Jan. 1881.
*3. Carleson, E. H.; afled i Stockholm d. 1
April 1884. »Han var en man af den redligaste och
ridderligaste karakter, utomordentligt skarpsinnig
jurist och lagstiftare, kunskapsrik och med omfattande
politisk blick, men tämligen hetsig och kort om
hufvudet» (L. De Geer).
*Carleton, W., föddes enligt någras uppgift 1794. Se
D. G. O’Donoghue: »The life of W. C.» (2 bd, 1896).
Carlevaris, Luca, med tillnamnet Casanobrio,
veneziansk målare, f. omkr. 1665 i Udine, d. i
Venezia 1731, fick sin utbildning i Rom, men var
sedan verksam i Venezia, der han målade utsigter
af staden och lagunerna samt kustbilder, hvari han
blef en förelöpare till Canaletto. Visserligen
synes han i jämförelse med denne sin store
efterföljare hård och brokig, men det oaktadt
torde hans bilder, som uppfatta naturen friskt och
i perspektiviskt hänseende äro förträffliga, med
allt skäl kunna anses såsom vägbrytande. Af hans
verk finnas n. om Alperna Veneziansk stadsvy med
Dogepalatset, Piazettan och kyrkan S. Maria della
Salute (i Dresden) samt Kustutsigt med hamn, stad,
förfallet kastell och segel, en särdeles god bild
af mästaren. Hans dödsår uppgifves olika, 1729–31,
det sista nog riktigast. Tillnamnet Casanobrio
erhöll han af den venezianska familjen Zenobio,
hvars favorit han var: Luca da Cá (Casa) Zenobio.
C. R. N.
Carlgren, Vilhelm Maurits, historiker, lärare, född
d. 8 Dec. 1833 i Grangärde socken i Dalarna, blef
student i Upsala 1852, filos. doktor 1860, adjunkt
vid Vexiö allm. läroverk 1861 och vid Faluns 1862,
hvarefter han utnämndes till lektor i historia och
latin vid Hernösands allm. läroverk, 1865. Sedan
1895 är han inspektor vid folkskolelärareseminariet i
Hernösand. Förutom historiska afhandlingar och några
minnestal har C. författat en saftigt skrifven
historisk läsebok med titeln Öfversikt af Nya
historien (2 bd, 1889–94).
Carlheim-Gyllensköld, Sigrid, pianist, född d. 9
Maj 1863 i Vederslöf, Vexiö stift, studerade vid
konservatoriet i Stockholm 1880–84, derefter under
Mary Krebs i Dresden samt Leschetitzky och hans
fru i Wien, hvarpå hon 1889 i Stockholm öppnade ett
pianoinstitut. Hon har flere gånger uppträdt på egna
konserter samt medverkat vid symfonikonserter och
soaréer för kammarmusik. A. L.
*Carlisle. 1. Hufvudstad i Cumberland, hade 39,984
innev. 1891.
Carlisle [-le’jl], Sir Anthony, engelsk kemist och
läkare, f. 1768 i Stillington, grefskapet Durham, var
1808–24 professor i anatomi vid Royal academy i London
och derefter öfverkirurg vid Westminster-hospitalet
derstädes. Död i London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
