Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chæropsis liberiensis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturforskarna. Författareskapet tillskrefs många olika
personer, bl. a, Ch. Lyell och prins Albert, och
anonymiteten afslöjades först 1884 af Ireland (den
ende qvarlefvande af förtroendemännen), då han utgaf
12:te upplagan af arbetet.
Chambersburg [tjēmbörsbörg], stad i nord-amerikanska
staten Pennsylvania, vid Conecocheague creek, biflod
till Potomac, 40 km. n. v. om Gettysburg. Omkr. 8,000
innev. Staden, som anlades 1764, brändes i Juli 1864
af de konfedererade.
*Chambéry, hufvudstad i franska depart. Savoie,
hade 19,755 innev. 1891.
Chambon-Feugerolles, Le [lö sjansbå’ng
fösjrå’ll], stad i franska depart. Loire, vid
Lyonbanan. Omkr. 5,000 innev. Stenkolsgrufvor,
jern- och stålverk, smidesverkstäder och silkesodling.
Chamboning. Se Massage.
*Chambord. Slottet, som omkr. 1523 började byggas
af Frans I (se Nepveu), var tidtals residens för
franska konungar, och äfven polske konungen Stanislaus
Leszczinsky bodde der flere år. Ludvig XV skänkte det
åt marskalken af Sachsen, och Napoleon I gaf det 1809
åt general Berthier, hvars enka 1821 sålde det till
de franske legitimisterna. Efter grefvens af C. död
(1883) öfvergick det till hertigliga linien Parma.
*Chambord, Henri, grefve af C., dog efter en längre
tids sjukdom d. 24 Aug. 1883 i Frohsdorff. Hans
gemål afled i Görtz d. 25 Mars 1886. Då grefven af
C. var barnlös, utslocknade med honom den äldre linien
Bourbon. Hans anspråk på franska tronen öfvergingo
till huset Orléans; de mest oförsonlige legitimisterna
yrkade dock på den spanska liniens af ätten Bourbon
bättre rätt till Frankrikes krona. (C:s fader föll
ej för »Louvells lönnmördarekula», såsom uppgifves
å r. 9, utan mördades af Louvell medelst knifstyng
i bröstet.)
Chambord-stil [sjansbår-], byggnadsk. Se
Byggnadskonsten, sp. 1398, och Nepveu.
*Chambre. C. de commerce [dö kåmmä’rs],
handelskammare (se d. o.). — C. de compensation
[dö kångpangsasiå’ng]. Se Clearing-house. —
C. des députés [dä depytē], den folkvalda kammaren,
Andra kammaren i Frankrike. — C. des enquêtes [däs
angkät]. Se Parlament, sp. 801.
— C. des pairs [dä pär]. Se Pär. — C. des
requêtes [dä rökät]. Se Parlament, sp. 801.
— C. de réunion [dö reyniå’ng]. Se
Reunionskamrar. — C. sépulcral [sepylkra’ll]. Se Hällkista.
Chami-tatarer. Se Tatarer, sp. 1424.
Chamorros, spaniorernas benämning på urinnevånarna
å Marianerna (se d. o.).
Champ [sjang], Fr. (af Lat. campus), fält. — C. de
bataille, slagfält; C. de Mai, Majfält, C. de Mars,
Marsfält, härstämma, som de merovingiske och senare
frankiske konungarna höllo (se Karl, sp. 331, och
Marsfältet 3); C. de Mars, Marsfältet (se d. o.);
Champs-Elysées, elyseiska fälten, de dödas sälla
boning (se Elysium); promenadplats i Paris (se d. o.,
sp. 771).
Champagne [sjangpa’nj], en del af depart. Indre
(se d. o.).
Champagne pouilleuse [sjangpa’nj poujöṡ], Fr.,
»lusiga Champagne», kallas med anledning af sin
ytterst magra jord ett af kalkstensplatåer bestående
område i Frankrike mellan Marne och nedre Aube,
utgörande södra hälften af depart. Marne, norra delen
af depart. Aube samt sydöstra delen af Aisne.
*2. Champagny, F. J. M. T h. de Nompère de, afled
1882.
Champaran [tjam-], distrikt i divisionen Patna,
Indien, s. om Napal. Areal 9,145 qvkm. 1,721,608
innev. (1881). Hufvudstad är Motihari, med
omkr. 10,000 innev.; största staden är Bettiah, med
omkr. 22,000 innev.
Champeigne [sjangpä’nj], ett område i
depart. Indre-et-Loire (se d. o.).
Champenois [sjangpönåa’], Fr., innevånare i Champagne.
Champion of the world [tja’mpiön åvv the oörld],
Eng., »kämpe framför alla i verlden», en täflande, som
aflagt det yppersta kända prof på skicklighet eller
styrka i någon (kroppslig) idrott. Jfr art. Champion
och Record.
Champlain [sjangplä’ng], Samuel de, fransk sjöfarare,
f. 1567 (ej 1570). Se Champlain, insjö.
Champlainformationen [tjä’mplen-], benämning, under
hvilken de amerikanske geologerna sammanfatta de
senglaciala aflagringarna i Nord-Amerika af såväl
limniskt som marint ursprung, hvilka bildades vid
inlandsisens afsmältning och tillbakagång. A. G. N.
*Champmeslé, M. de, föddes 1641 (ej 1644).
*2. Champollion, J. F., föddes d. 23 Dec. 1790. Jfr
Egyptologi. Suppl.
Champonera [sjam-]. Se Sjamponera.
*Chamsin. Någon väsentlig skillnad mellan denna vind
och samum finnes icke, om än den senare i allmänhet
är varmare (ända till 56°, mot chamsins 35–40–44);
icke häller finnes någon märklig skillnad mellan
Chamsin i det inre och vid kusten. Inberäknadt det
vinden föregående och efterföljande tryckande qvalmet
(chamsinluft) räcker chamsins uppträdande hvarje gång
merendels ett par dagar, sällan öfver tre. Vinden
blåser i regeln från morgonen till eftermiddagen,
mången gång äfven om natten. Luften är märkbart fylld
med sand, utan att dock några sandmoln iakttagas,
och starkt laddad med elektricitet. Medan de större
djuren så vidt möjligt gömma sig, uppträda insekterna
i ovanlig mängd, men likaledes med tecken till oro.
Chan, Pers., hus. Se Karavan-seraj.
Chan l. khan, tatarisk herskaretitel. Se
Kan.
*Chancellor, R., led skeppsbrott på skotska (ej
norska) kusten.
*Chancellor of the exchequer. Se vidare Exchequer.
Chancery division [tja’nsöri divi’sjön], Eng., en
division af High court of justice (se Storbritannien,
sp. 667), som, med lordkansleren såsom ordförande
och 5 »justices» såsom bisittare, är öfverdomstol
i förmyndarefrågor.
*Chanda. 1. Distriktet har en areal af 27,931
qvkm. (med den dithörande tributstaten Bastar 61,760
qvkm.), med 649,146 innev. (1881).
Chandala [tjan-], Sanskr. Caṇḍāla, i det gamla
Indien en föraktad blandkast, enligt teorien
härstammande från giftermål mellan en sudra och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
