Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chanykov ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
president och direktör för första afdelningen var
H. v. Helmholtz.
Charlottenlök (rättare chalotten-). Se Lökslägtet.
*Charlottesville hade 5,591 innev. 1890. University
of Virginia, som ligger 1,6 km. v. om staden,
grundlades 1824 och är indeladt i 6 departement
(afdelningar): akademiska, ingeniörs-, juridiska,
medicinska, farmacevtiska och landtbruksafdelningen,
med tillsammans 19 colleges. Antalet studerande är
omkr. 500.
Charlottetown [sjārlåttaun], hufvudstad på ön
Dominica. Se Roseau.
Charmettes, Les [lä sjarmä’tt]. Se Chambéry.
Charnay [sjarnä], Claude Joseph Désiré, fransk
resande, f. 1828, var (sedan 1850) lärare i New
Orleans, då läsningen af Stephens’ skildring
af sin resa i Yucatan föranledde honom att
undersöka ruinstäderna derstädes. På uppdrag
af franska undervisningsministern gjorde han
en fyraårig forskningsresa (1857–61) i Mejico
och Yucatan, hvarifrån han medförde en stor
samling fotografier och teckningar af dessa
lands monumentala ruiner. Resultaten af resan
offentliggjordes af Viollet-le-Duc under titeln
Cites et ruines américaines: Mitla, Palenque,
Izamal, Chichen-Itza, Uxmal (1863, med atlas och
planscher) och af C. sjelf i arbetet Le Mexique,
impressions et souvenirs (s. å.). 1863 deltog
han i expeditionen till Madagaskar, 1867–70 reste
han i Nord-Amerika, 1875 i Chile och Argentina,
1878 på Java och 1879 i Australien. 1880 företog
han, understödd af en i New York bosatt fransman,
Lorillard, en ny forskningsfärd till Mejico, hvarunder
han ytterligare undersökte Palenques ruiner och
i skogarna nära Guatemalas gräns upptäckte en ny
»död stad», Menche, som han kallade Lorillard. De
samlingar, teckningar och aftryck han hemförde från
denna resa, som förskaffade honom geogr. sällskapets
i Paris guldmedalj, förvaras i etnografiska museet i
Trocadéropalatset i Paris. Reseberättelsen utkom 1884
under titeln Les anciennes villes du Nouveau monde,
voyages d’explorations au Mexique et dans l’Amérique
centrale. C. har äfven skrifvit en historisk roman:
Une princesse indienne avant la conquête (1888),
och en bok för ungdom, À travers les forêts vierges
(1890).
Charpentier [sjarpangtiē], Louis Eugène, fransk
målare, f. i Paris 1811, d. derstädes 1890, var son
och sonson af konstnärer, fick första undervisningen
af sin fader och studerade sedan under baron Gérard
och Leon Cogniet. I
tjugusex år var han lärare i teckning vid lyceet i
Versailles. Han egnade sig både åt militärmåleri och
genre. Af hans arbeten må några framhållas. Hans
första betydande målning var Kyrassierer i bivack
(1831); derefter märkas Stora redutten vid Moskva,
Caulincourts död (1843), Hertigen af Orléans
vid Antwerpens belägring (1845, för galleriet i
Versailles), Polytekniska skolans elever i slaget vid
Paris 1814 (i Boulogne’s museum), Slaget vid Tjernaja
(1857, i Versailles), Kejserliga gardet vid Magenta
(1861), Bomarsunds intagande (1863) o. s. v. ända till
1880-talet, då han målade Wellington i Spanien, Trupper
i marsch, Ett vad, Efter striden (1889) och
Kyrassiererna göra charge vid Waterloo (1890). Af
genreämnen märkas Sedaine komponerar en opera och
Beaumarchais undervisar Ludvig XV:s döttrar i musik
(1848).
Charpentier [sjarpangtiē], Félix Maurice, fransk
bildhuggare, född i Bollène (depart. Vaucluse) 1858,
kom 1878 i École des beaux-arts och blef lärjunge
till Cavelier och Doublemard. Han har mest utfört
byster i marmor, brons, terracotta och gips efter
mer eller mindre kända personligheter. Men derjämte
har han äfven modellerat och delvis i marmor utfört
en del sjelfständiga verk. Sådana äro Badande gosse,
Hvilan (1882), Ung faun (1884, utförd i marmor 1886),
En improvisatör (1887), Chansonen (1889, följande år
i marmor) samt en grupp, Brottare (1890).
*Charput (Kharput), nu officielt kalladt
Maʿ-merét-i-aziz, är hufvudstad i det nybildade
vilajetet Maʿmurét-i-aziz (35,000 qvkm., med 500,000
innev.), bestående af de tre sandjaken Dersim,
C. och Malatia, och anses hafva 25,000 innev. Den af
amerikanska missionärer inrättade armeniska skolan
i C. är den förnämsta offentliga läroanstalten i
turkiska Armenien och Kurdistan.
Charta ad fonticulos, Lat. Se Fontanellpapper.
Charta cerata, Lat., farmak. Se Vaxpapper.
Charte constitutionelle [sjart kångstitysiånä’ll],
Fr., konstitutionella kartan (se under
Konstitutionel). Jfr Charta.
Charton [sjartå’ng], Édouard Thomas, fransk
tidskriftsutgifvare och skriftställare, f. 1807 i
Sens, blef vid 20 år advokat i Paris, redigerade
från 1829 några allmännyttiga periodiska skrifter
och uppsatte 1833 den illustrerade veckoskriften
»Magasin pittoresque», som i 56 år förblef under hans
ledning och var det första franska pressorgan, som
gjorde träsnittet tillgängligt i vida kretsar. Efter
1848 års revolution kallades han af H. Carnot till
generalsekreterare i undervisningsministeriet samt
valdes till en af depart. Yonnes representanter
i Konstituerande församlingen och blef 1849
medlem af » conseil d’état». Han protesterade
mot statskuppen af d. 2 Dec. 1852 och höll sig
under hela det Andra kejsaredömet borta från
det politiska lifvet, men insattes af sin förra
valkrets 1871 åter i nationalförsamlingen, der han
slöt sig till republikanerna, och valdes 1878 till
senator. C. vardt 1876 »fri» ledamot af Franska
institutet. Död 1890 i Versailles. — Jämte andra
personer uppsatte C. 1843 den välkända veckotidningen
»Illustration». Han redigerade från början (1860) det
ansedda samlingsverket af illustrerade resor »Le tour
du monde» och dessutom »Bibliothèques des
merveilles». Sjelf sammanskref han bl. a. det af Franska
akademien prisbelönta arbetet Les voyageurs anciens et
modernes (4 bd, 1854–57) och med H. Bordier Histoire
de France etc. (2 bd, 1859–60; 2:dra uppl. 1862).
*Chartres, hufvudstad i franska depart. Eure-et-Loir,
hade 23,108 innev. 1891. Katedralen, som byggdes
1195–1260, har treskeppigt långhus (midtskeppet är
36,6 m. högt, 16,4 m. bredt), treskeppigt tvärhus
och femskeppigt kor med dubbla omgångar, från hvilka
framskjuta tre stora och fyra mycket små apsider. Om
också en romansk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
