Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chiquis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förr beroende af briterna. Det är för engelsmännen
ett värdefullt förvärf, emedan genom G. går en af de
bästa vägarna till Pamir från Indien. Den leder till
Baroghilpasset nära Chitrals eller, som den i sitt
öfversta lopp kallas, Jarkuns källor, det vigtigaste
och lättast tillgängliga i Hindukusjkedjan. Den
engelsk-ryska gränsregleringen i Pamir våren 1895
tillerkänner ock åt England C. och vägarna dit.
Chittagong [tjitt-]. division (provins) i sydöstra
delen af Nedre Bengalen, vid nordöstra vinkeln af
Bengaliska viken, består af 4 distrikt: Tipperah och
Noakhali, hvilka i geografiskt hänseende höra till
Indien, samt Chittagong och Ch. Hill tracts, hvilka
rättast böra räknas till Indo-Kina. Arealen utgör
31,384 qvkm., med 4,190,081 innev. (1891), hvartill
kommer vasallstaten Hill Tipperah, 10,582 qvkm., med
137,442 innev. Af befolkningen i det britiska området
voro 2,4 mill. muhammedaner, omkr. 1 mill. hinduer,
130,000 buddhaister och 1,900 kristna. Hufvudstaden
C. 1. Islamabad ligger vid floden Karnaphuli,
omkr. 20 km. från dess mynning, och är en vigtig
flodhamn, de portugisiske köpmännens Porto Grande,
med omkr. 20,000 innev.
Chittim, Hebr. Se Chetafolket. Suppl.
Chittor (Tjittor, Chittorgarh l. Tulaiti), stad
i vasallstaten Udaipur, Radjputana, Indien, vid
vestra änden af Chittorbergen och vid jernvägen till
Adjmir. Omkr. 7,000 innev. Det är egentligen en stor
by, kallad Tulaiti, vid vestra foten af citadellet
och den gamla staden Chittorgarh. Klippan, som bär
citadellet, har en absolut höjd af omkr. 550 och en
relativ af omkr. 120 m. Citadellet upptager en areal
af 280 har. och den detsamma omgifvande, krenelerade,
med stora, runda torn försedda muren har en längd
af 11 km. På klippan finnas ett trettiotal dammar
l. reservoarer och en källa, som springer fram på
vestra sidan. Tre vägar leda upp till citadellet,
deri vestra försvarad af 7, nu raserade portar, den
ena ofvanför den andra. Några hyddor, gömda i det inre
af detta ofantliga citadell bland ruiner af palats och
tempel, representera det forna C., »jordens solskärm»,
Indiens stolthet. Thomas Roe, britisk ambassadör vid
Stormoguls hof i början af 17:de årh., berättar,
utan tvifvel med stor öfverdrift, att det hade
100,000 stenhus. Men denna öfverdrift är förklarlig,
om man betänker, att det än i dag har icke mindre än
300 mer eller mindre väl bevarade hus. De äldsta äro
Tuar Chitrang Moris, stadens grundläggares, palats,
det lilla citadellet på nordvestra delen af platån
samt Khovaçin Stamba (»ryktets torn»), en fyrsidig
prisma af 23 m. höjd med 9 m. diameter vid basen och
4,6 m. upptill, betäckt med djaina-figurer. Tod
fann ett inskriftsfragment, som angaf ett datum
motsvarande år 896 af vår tidräkning. Äfven på många
andra ställen i ruinerna finnas djaina-inskrifter,
den äldsta från år 755. Bland öfriga byggnader märkes
särskildt Khirat Khumb (»segerns torn»; från tiden
närmast före 1515), likaledes en fyrsidig prisma, af
37 m. höjd, delad i 9 våningar och prydd med tusentals
statyer, representerande hela den hinduiska Olympens
gudaverld. Denna till utseendet ointagliga fästning,
som i mer än 700 år var
Mewars hufvudstad, intogs och plundrades tre gånger:
1303 af kejsar Ala-ud-din, efter 12 års belägring,
omkr. 1537 af Bahadur Bajasid i Gudjarat och slutligen
1557 af Akbar. Minnet af dessa belägringar är ännu
lifligt hos radjputerna, och deras högtidligaste ed
aflägges »vid C:s sköfling».
Chiva, kanat i Turkestan. Se Kiva.
Chivasso [ki-], stad uti italienska prov. Turin,
på venstra stranden af Po, vid Cavourkanalens
mynning och flere jernvägslinier (till Turin,
Milano, Aosta m. fl.). Omkr. 4,500 innev. (i hela
kommunen 10,000). Gymnasium, teknisk skola. Det var
förr en befäst stad i hertigdömet Monferrato, men
fästningsverken slopades 1804 af fransmännen.
Chivilcoy [tji-], stad i Argentina, staten Buenos
Aires, 150 km. v. om staden Buenos Aires, i en
bördig, men tämligen osund trakt, genom invandring
i stark uppblomstring. Omkr. 14,000 innev. Jordbrak
och fårafvel.
Chivot [sjivå’], Henri, f. 1830, och Duru [dyrӯ],
Alfred, f. 1829, d. 1889, franska författare,
hafva tillsammans skrifvit en mängd vådeviller och
operett-texter, bl. a. Fleur-de-thé (1868), och Les
cent vierges (1872), bägge med musik af Lecoque,
Les Braconniers (1873), Madame Favart (1879) och La
fille du tambour-major (1880), de tre sistnämnda med
musik af Offenbach, Bocace (1879), med musik af Suppé,
Le grand Mogol (1884), med musik af Audran.
*Chladni, E. F. F. Om hans vigtiga teori rörande
meteorstenarna se Meteorsten.
Chlamydodera, zool. Se Kragfogeln.
*Chlamydophorus, bältslägte. Se äfven Sköldsorken.
Chlamydosaurus, zool. Se Kragödleslägtet.
Chlamydosporer, bot., ett slags på könlös väg
alstrade fortplantningsceller, hvilka utvecklas
hos ett antal såväl högre (brandsvampar) som lägre
(Oïdium) svampar. De uppstå vanligen interkalärt
ur hyfer, som åtminstone i de flesta fall skolat
alstra sporangier eller konidiebildande celler (se
Ascomycetes och Basidiomycetes. Suppl.), och hvilkas
normala utveckling derigenom af brytes. Vissa
delar af hyfen upptaga näringen från närgränsande
partier af densamma och tilltaga i omfång; väggarna
förtjockas och färgämne uppträder oftast. Vid
groningen utväxa chlamydosporerna i regeln direkt
till sporangier eller till konidiebärande celler.
G. A.
Chlamys, Grek. Se Drägt, sp. 1487.
*Chlapowski, D., f. 1789, dog i Posen 1879.
Chlistovtsjini, R. (af chlestátj l. chlystálj, gissla),
gisslare. Se Raskolniker, 2.
Chloantit. Se Kopparnickel 2.
Chloasma cacheticorum och c. uterinum, med. Se
Kloasma.
Chloras kalicus, Lat. Se Klorsyradt kali.
Chloretum, Lat. C. ammonicum, salmiak. Se
Arnmoniaksalter. — C. chinicum. Se Kinin. —
C. ferricum, jernklorid. Se Jern 1. — C. hydrargyicum
corrosivum. Se Sublimat. — C. hydrargyrosum
praecipitatum. Se Kalomel. — C. morphicum,
klorvätesyradt morfin. Se Morfin. — C. natricum,
klornatrium. Se Koksalt.
Chlorofyll, bot. Se Cell. Suppl. och Klorofyll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
