Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Comenius’ död på initiativ af J. Beeger af Leipzigs
lärareförening d. 15 Nov. 1871 i nämnda stad
stiftadt pedagogiskt bibliotek, som ordnades efter
gymnasiidirektorn G. Vogts plan.
Comenius-sällskapet (T. Die Comeniusgesellschaft),
ett i sammanhang med den inom hela den civiliserade
verlden firade 300-de årsdagen af Comenius’ födelse
(d. 28 Mars 1892) på initiativ af arkivrådet L. Keller
d. 10 Okt. 1891 i Berlin stiftadt sällskap, som har
till uppgift att verka i Comenius’ anda på det nu
lefvande slägtet. Sällskapet utgifver sedan 1892
»Monatshefte» och sedan 1893 »Mitteilungen» och
»Vorträge und aufsätze».
Comerre [kåmä’rr], Léon François, fransk målare,
f. 1850, började tidigt sina konststudier i Lille, kom
till Paris 1868, blef Gabanels lärjunge och inträdde
i École des beaux-arts. Der vann han romerska priset
1875, men reste först till Belgien och Holland, innan
han begaf sig till Italien. Han uppträdde första
gången i Salonen med ett porträtt. Sedan målade
han Jesabel söndersliten af hundar (1878), Le lion
amoureux (1879), Simson och Delila (1881, i Lilles
museum), Sommar och höst (1886, som dekoration i 4:de
arrondissementets mairie), Våren, Ödet och Vintern
(1888, för samma lokal), Bad i Alhambra (1890) samt
åtskilliga porträtt.
Comes (plur. comites), Lat. (egentligen
följeslagare), var sedan kejsar Konstantin (d. 337)
titel på vissa högre ämbetsmän inom Romerska riket,
såsom finansministern (c. sacrarum largitionum)
och provinsguvernörer; under medeltiden grefve (se
d. o.). — C. florealis, majgrefve. Se under Maj. —
C. palatii l. palatinus. Se Pfalzgrefve. — Comitatus,
den germanske konungens följe af »handgångne män»;
en grefves område, grefskap.
*Comettant, O., bär förnamnen Jean Pierre Oscar och
föddes i Bordeaux 1819 (ej 1820). Bland hans arbeten
märkes vidare Les compositeurs illustres de notre
siècle (1883).
*Comines (Flam. Comen) ligger på gränsen
mellan Belgien och Frankrike och delas af Lys i
tvänne delar, af hvilka den på högra stranden, 5,435
innev. (1891), sedan freden i Rastatt (1714) tillhör
Frankrike, depart. Nord, den på venstra stranden,
Comines-Nord, 4,819 innev. (1890), tillhör belgiska
prov. Vestflandern. C. var till 17:de årh. en stark
fästning.
Comiso, stad i italienska
prov. Siracusa (Sicilien). Omkr. 20,000
innev. Tobaksodling. Tillverkning af tvål och
lerkärl. Staden hade förr en ryktbar springbrunn
(»Dianas bad»), hvars vatten användes vid gudsdomars
fällande.
Comitatus. Se Comes. Suppl.
Comité, Fr. (jfr Komité). C. de salut publique
[dö salӯ pybli’ck]. Se Välfärdsutskottet.
*Commedia. Commedia flebile. Se Comédie
larmoyante. – Commedie spirituali. Se Mysterier,
sp. 634.
Commelinaceae, bot., en familj inom
ordn. Enantioblastae bland monokotyledonerna. De
omkr. 350 dithörande örterna äro nästan alla
tropiska. Bland dem odlas i boningsrum i Sverige
allmänt Tradescantia virginica L. från Nord-Amerika,
en lättodlad art, vacker som ampelväxt, samt
T. zebrina hort. och Commelina caelestis L. G. A.
Commendatio in vassaticum, Lat. Se Länsväsende,
sp. 423.
Commercium, Lat., (af merx, handelsvara). Se
Civitas.
Commercy [-sī], stad i franska depart. Meuse, vid
floden Meuse och Östbanan. 7,218 innev. (1891). Slott,
bygdt 1708 och bebodt af Stanislaus Leszczinski
och Voltaire (som der skref »Semiramis»), nu
kasern. Tillverkning af korta varor och ett slags
pastejer (»madeleines de C.»).
Commercy [-si], prinsessa af. Se Elisabet, franska
drottningar och furstinnor 3.
Committee [-ti], Eng. Se Komité.
Commoners [kå’mönörs], Eng. Se Commons. — The great
commoner, ett binamn på William Pitt d. ä. (se denne).
Commotio cerebri, Lat., med., hjernskakning. Se
Hjärnsjukdomar, sp. 1315.
Commune affranchie [kåmmy’n affrangsjī], Fr., »den
befriade kommunen». Se Lyon, sp. 372.
Commune bonum, Lat. Se Bonum.
*Como. 1. Provinsen har enligt Strelbitsky en areal af
2,796 qvkm. (enl. nyare officiel uppgift 2,825 qvkm.),
med 515,050 innev. (1881; 1894 enligt beräkning
567,870). — 2. Staden hade 10,865 innev. 1881 (med
förstäderna 25,560).
*Comoro-öarna, fyra större och flere mindre
öar. De större äro: Mayotta, den östligaste,
366 qvkm., 8,708 innev. (1890), Angasija l. Ngasija
(Grand Comoro), 1,002 qvkm., omkr. 35,000 innev.,
Anjouan (Johanna), 373 qvkm., omkr. 12,000 innev., och
Mohilla, 231 qvkm., omkr. 6,000 innev. Genom fördrag
af d. 24 April 1886 stå de tre sistnämnda öarna under
Frankrikes protektorat, men styras fortfarande af
egna höfdingar och sultaner.
*Como-sjön har en areal af 153,6 qvkm. Största funna
djupet är 410 m., midt i Como-armen; n. om Bellagio
har man ej funnit större djup än 330 m.
Compagnies d’ordonnance [kånspanjī dårdånna’ngs],
c. d’hommes d’armes [dåmm darm], Fr. Se
Ordonnanskompanier.
Compagnons perdus. Se Enfants perdus.
Comparetti, Domenico, italiensk filolog, f. 1835 i
Rom, blef professor i grekiska vid universitetet i
Pisa 1859 och derefter vid högskolan i Florens. Under
de senare åren har han föreläst öfver grekisk
fornkunskap vid Roms universitet. Bland hans
många arbeten må nämnas Saggio dei dialetti
greci dell’ Italia meridionale (1866) och Virgilio nel
medio-evo (2 bd. 1872). I förening med D’Ancona har
han utgifvit »Canti e racconti del popolo italiano»
(bd 1–8. 1875–89).
Compartimento (plur. compartimenti), Ital., namn
på hvart och ett af Italiens 16 landskap, hvilka för
förvaltningen äro indelade i 69 »provinser».
Compayré [kångpärē], Jules Gabriel, fransk
pedagog, f. 1843 i Albi (depart. Tarn), rektor
för undervisningsdistriktet Poitiers, belönades
med Bordinska priset af Franska institutet för sitt
arbete Histoire critique des doctrines de l’éducation
en France (2 bd, 1879; 2:dra uppl. 1880) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
