Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coronini-Cronberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Coronini-Cronberg, J. B. Alexius (ej Alexander), dog
vid Görz 1880 (ej 1876). — 2. Franz von C.-C., grefve,
politiker, den föregåendes son, f. 1833, uppfostrades
jämte Taaffe tillsammans med den nuv. kejsaren Frans
Josef och ingick 1850 i hären, som han 1867 lemnade
med öfverstes afsked. Han drog sig tillbaka till Görz,
blef 1870 »landeshauptmann» derstädes och tillhör
sedan 1871 riksrådets (riksdagens) deputeradekammare,
hvars talman han var 1879–81 och der han sedan
sistn. år står i spetsen för ett regeringsvänligt
fåtaligt mellanparti. »liberala centerns klubb»
l. »Coronini-klubben».
*Corot, J. B. C., har så vuxit i erkännande och
berömmelse, att han numera utan gensägelse erkännes
vara den störste landskapsmålare, som 1800-talet
frambragt. Då C. 1822 äntligen fick börja att
studera måleri — han var då 26 år —, herskade det
»historiska» landskapsmåleriet, som efter gifna
regler komponerade landskap med klassiskt staffage. En
från Rom återkommen ung målare, Michallon, som fatt
romerska priset för historiskt landskap, invigde honom
i dess hemligheter samt gaf det goda rådet att alltid
söka återgifva hvad han såg i naturen. Också voro C:s
första försök trohjertade återgifningar af naturen
kring Paris. Men efter Michallons hastiga död sökte
C. den i hufvudartikeln nämnde klassikern Bertin, som
lärde honom handtverket och tog honom i en sträng
skola samt förde honom med sig 1825 till Italien. Der
var han under en lång tid sysselsatt med att måla
det gamla Rom i ruiner, omgifna af natur. Han gjorde
två resor till Italien, och från den andra kom han
hem 1835. Han var då nära 40 år. Redan på 1820-talet
hade man i Frankrike börjat få ögonen öppna för
det holländska landskapsmåleriets förträfflighet,
och dertill kom 1825 Constables utställning i Paris
af naturtrogna skildringar från England, som väckte
häpnad och beundran. Flere unga franska målare
hade förklarat krig mot klassicismen och grundlade
den moderna landskapskonsten i Frankrike dermed
att de efter Constables exempel målade sitt hemlands
natur. Den striden var i full gång, då C. kom hem;
men han var för starkt beroende af sin skollärdom
och vacklade ännu i tio år, innan han efter ännu ett
besök i Italien och utförande af flere taflor med
bibliska ämnen, i hvilka ett idealt stämningslandskap
alltmera vardt hufvudsaken, fullt slöt sig till den
s. k. Fontainebleau-skolan och öfvergick till att måla
sitt hemlands natur för dess egen skull. Men han blef
aldrig någon »realist» i vanlig mening, ehuru alltid
hans fantasikonst hvilade på studium af naturen. Deri
ligga hans storhet och hans poesi, hvilket klart gick
upp för honom, då han nalkades sitt 50:de år. De
sista 30 åren utgjorde hans kulminationsperiod,
och man kan nästan säga, att han blef större och
ädlare för hvarje år. Ett märkligt drag hos honom
är också, att han alltid förenar sina bilder med
figurer, och att dessa alltid på det bästa sätt
passa till landskapets karakter, vare sig de äro
fiskare och färjkarlar eller herdar och nymfer. Att
nämna några namn på hans taflor lönar icke mödan: de
likna lyriska dikter utan etikett, alltid beslägtade
med hvarandra, men alltid skilda och individuella.
För att fira hundraårsminnet af
C:s födelse anordnades 1896 i Paris en
kollektiv utställning af mästarens verk,
en bland de märkvärdigaste och lärorikaste
utställningar, som der någonsin egt rum.
C. R. N.
Corpi Santi, Ital., namn på förstäderna till
åtskilliga lombardiska städer, särskildt till Milano.
Corpora, Lat. (plur. af corpus), kroppar. — Corpora
lentiformia, C. quadrigemina och C. striata, anat. Se
Hjernan, sp. 1304.
*Corpus. — C. callosum, anat., hjernbjelken. Se
Hjernan, sp. 1306–07. — C. ciliare, anat.,
strålkroppen. Se Öga, sp. 600. — C. luteum, anat. Se
Ägg, sp. 496 och fig. å sp. 497. — C. quadrigenimum,
anat. Se Fyrhögarna. — C. vitreum, anat.,
glaskroppen (se d. o. och Öga, sp. 600).
Corpus Christi, Lat, Se Kristi lekamens fest.
Corpus Christi, stad i nord-amerikanska staten
Texas på högra stranden af Corpus Christi bay, nära
mynningen af floden Nueces. 4,387 innev. (1890).
Corpuscula Pacini, Lat., anat. Se Paciniska
småkroppar.
Corrario, Angelo, påfven Gregorius’ XII:s namn före
hans uppstigande på påfvestolen.
*Correggio, italiensk stad, hade 2,938 innev. 1881
(i hela kommunen 12,587).
*Correggio. Om de C:s taflor, som drottning
Kristina egde, se O. Granberg: »Drottning Kristinas
tafvelgalleri på Stockholms slott och i Rom» (1896).
Cor regis in manu Domini, Lat., »konungens hjerta
i Herrens hand», ett af konung Sigismunds af Sverige
valspråk.
Correio-Botelho [-båte’ljå], visconde de. Se
Castello-Branco. Suppl.
Correnti, Cesare, italiensk statsman och
skriftställare, f. 1815 i Milano, var såsom
utgifvare af tidningen »Presagio» samt tidskrifterna
»Rivista europea» (1833–44) och »Vesta verde» (från
1847) verksam för den italienska enhetssaken. I
sina arbeten Annali di statistica (1844–48) och
Austria e Lombardia (1845) underkastade han den
österrikiska förvaltningen en förkrossande kritik
medelst siffror. Under revolutionen 1848 var han
sekreterare hos provisoriska regeringen i Milano,
men måste för österrikarna fly till Turin, invaldes i
parlamentet derstädes och slöt sig 1855 till Cavours
parti. B. vardt medlem af italienska »statsrådet»
1860, var 1867 samt 1869–72 undervisningsminister
och utnämndes 1882 till senator. Han utgaf vidare
»Annuarii statistici italiani» m. m. Död 1888.
Correr, Museo C., en af venezianaren Theodor Correr
(1750–1830) bildad, till staden Venezia skänkt samling
af taflor och konstslöjdsföremål (nu i Fondaco dei
Turchi vid Canale Grande).
Correse, italiensk by. Se Cures.
*Corrèze. 2. Departementet har enligt
krigsministeriets beräkning en areal af 5,887 qvkm.,
med 328,119 innev. 1891.
*Corrientes. 1. Provins (ej längre stat) i Argentina,
har en areal af 81,148 qvkm., med omkr. 200,000
innev. Jorden är utomordentligt bördig, men odlingen
har icke fortskridit långt utom städerna. Endast
omkr. 500 qvkm. äro odlad jord,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
