Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Crookes' rör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enär upproren skadat öns ekonomi och betungat
den med stora skulder, hvarför skatterna äro
ovanligt höga. Enligt budgeten för 1893–94 uppgingo
inkomsterna till 24,44 mill. pesos (deraf 11,375
mill. i tullar) och utgifterna till 25,98 mill, deraf
12,57 mill. till räntor, 5,9 mill. för försvaret
och 4 mill. till inrikesministeriet. Statsskulden
uppgår till omkr. 670 mill. kr. — Den väpnade
styrkan, bestående af infanteri, kavalleri och
artilleri (inberäknadt en bataljon svart milis),
är i fredstid begränsad till omkr. 20,000 man. Den
der stationerade flottafdelningen bestod 1893 af
3 kryssare, 14 kanonbåtar och 4 ångbarkasser. —
C:s vapen är en delad sköld, hvars öfre fält visar
i moln Jungfru Maria, omgifven af änglahufvud, och
nedre fält på en grön plan en ryttare på hvit häst,
svängande svärd och korsfana, framtill tre korslagda
svarta pilar, baktill ett oxok, i luften bokstäfverna
F Y C (= Fiel Ysla de Cuba, den trogna ön C.).
Historia. Efter upprorets kufvande 1878 utfärdades
d. 3 Juli s. å. ett kungl. dekret, enligt hvilket
ön fick samma kommunala och provinsrepresentation
som moderlandet. En lag, som gaf slafvarna frihet,
men förpligtade dem att ännu i 8 år vara aflönade
tjenare åt sina förre herrar, utfärdades d. 8 Maj
1880, men genom ett kungl. dekret af d. 7 Okt. 1886
upphäfdes denna de forne slafegarnas patronatsrätt
öfver negrerna, och de slafvar, som ännu ej fått
frihet, fingo den då. Ett kungl. dekret af d. 13
April 1881 befallde införandet af den spanska
författningen. Dock förblef ön under ledning af den
spanske kolonialministern och generalkaptenen och
saknar egen lagstiftning. Missnöjet med beroendet af
Spanien är stort och har hos kreolerna (de på ön födde
hvita) öfvergått till ett djupt hat. Dessa se sig
nämligen tillbakasatta, i det alla statsämbeten och
indrägtiga befattningar lemnas åt spaniorerna, som
till egen fördel utsuga ön. Republikanska idéer
hafva vunnit alltmera mark, och ett parti har länge
arbetat för C:s lösryckande från moderlandet och
anslutning till Nord-Amerikas Förenta stater. Af
sådana jäsningsämnen näres det stora uppror, som
sedan 1894 å nyo hemsöker ön. Förgäfves sändes i
April 1895 marskalk Martinez Campos med betydande
stridskrafter ditöfver. Utan att hafva kunnat
trots nya hjelpsändningar ens begränsa resningen,
återvände han i Jan. 1896 till Spanien och fick till
efterträdare general Weyler, hvilken har namn om sig
att ega en oböjlig kraft. Förenta staternas president
Cleveland har erbjudit sin medling på grundvalen af
C:s sjelfstyrelse. Men spanska folket har såsom
en man stolt tillbakavisat Amerikas inblandning
och tyckes beredt att lägga nya offer af manskap
och pengar till dem, som upproret redan kräft. I
April 1896 uppgafs från insurgenternas sida, att
deras styrka utgjorde 82,000 man, med 58 kanoner,
och till ungefär hälften beväpnad med gevär af
nyare konstruktion. Spanska regeringen sände under
tiden Mars 1895–April 1896 omkr. 8,500 officerare,
112,000 man och 143 kanoner till ön.
Cubaholz, cubalack. Se Gulholz.
Cubranović [-vitj]. Se Serbiska språket och
literaturen, sp. 992.
*Cucurbita, bot. Se vidare Vattenpumpa och Växtmärg.
Cucuriubu, zool. Se Anaconda.
Cudowa (Kudowa), badort i preuss. reger.-området
Breslau, berömd för sina 3 jernkällor (5°), med stark
halt af kolsyrade salter och kolsyra. Omkr. 1,600
kurgäster om året.
Cudraka. Se Sudraka.
*Cuenca. 2. Hufvudstaden hade 9,747 innev. 1887.
*Cuença (Santa Anna de C.) bör heta Cuenca.
Cuera. Se Chur.
*Cuernaváca är hufvudstad i mejikanska staten Morelos
och har omkr. 8,000 innev.
Cuesmes [kyäm], by i belgiska prov. Hainaut,
3 km. s. v. om Mons, knutpunkt för
jernvägslinierna Charleroi–Mons,
Mons–Quiévrain och Mons–Hautmont. Omkr. 8,500
innev. Stenkolsgrufvor. Jernindustri.
Cueva de Guacharos. Se Guacharos.
*Cuevas de Vera hade 20,027 innev. 1887.
Cui, Cesar Antonovitj, rysk tonsättare och
musikskriftställare, f. 1835 i Vilna, erhöll
ingeniörsutbildning och vardt professor i
fortifikation vid ingeniörakademien i Petersburg
samt författade en lärobok i fältbefästningskonst
(3:dje uppl. 1880) m. m. i detta ämne. Från
barndomen sysslade C. med musik och åtnjöt
teoretisk utbildning deri af S. Moniuzko. 1864–78
förfäktade C. i ryska pressen med värme Berlioz’,
Liszts och Wagners konstnärliga idéer, och 1878–79
skref han i Paris-tidskriften »Revue et gazette
musicale» en artikelföljd om musiken i Ryssland
(utg. i bokform 1881). Som tonsättare tillhör C. de
ungryska »novatorernas» grupp och hyllar följaktligen
programmusiken, men med den förståndiga tillämpning,
att all dylik bör verka såsom god musik äfven utan
program. Han har komponerat 4 operor, orkesterstycken,
en svit för piano och violin samt mer än 50 sånger.
Cuivre poli [kyivör palī], Fr. (»polerad koppar»,
egentl. cuivre jaune poli, polerad mässing),
benämning på slipade fina mässingsvaror, i hvilka
legeringens kopparhalt ofta är större än i vanlig
mässing. Förr levererades sådana föremål polerade
(deraf namnet), men numera vanligen slipade. Den med
slipmaskin behandlade mässingen har jämnare glans
än den polerade. Cuivre-poli-varor brukades redan
under renaissancen till kyrkkronor o. dyl. I nyare
tid utbredde tillverkningen sig från Frankrike till
England och kontinenten.
Culiang, hufvudort på ögruppen Calamianes (se
d. o. Suppl.).
Cullera [kuljēra], stad i spanska prov. Valencia,
vid Jucar, nära dess mynning. 11,713
innev. (1887). Risodling samt export af ris och
sydfrukter.
Culloden [köllådon], by i skotska grefsk. Nairn,
vid Inverness, bekant genom hertigens af Cumberland
på Cullodenheden d. 16 April 1746 vunna seger öfver
pretendenten Karl Edvard Stuart, den afsatte Jakob
II:s sonson.
Culium [kö’llöm], George Washington, nord-amerikansk
militäringeniör, f. 1809 i New York, var under ett
trettiotal år verksam såsom byggare af fästningsverk,
dammar, fyrtorn m. m. och lärare vid krigsskolan
i Westpoint. Under inbördeskriget tjenstgjorde han
1861–64 såsom stabschef hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
