Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De Cort ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af svett och urin, stundom äfven af sekret från
luftrörens slemhinna i lungorna, hvarigenom
ofvan nämnda sjukdomar ansågos kunna fördelaktigt
påverkas. Numera brukas sådana medel föga. C. G. S.
*De Cort, F., dog 1878.
De Coster, Charles Theodore Henri, belgisk författare,
f. 1827 i München, d. 1879 såsom lärare i franska
literaturen vid krigsskolan i Bruxelles, gjorde
sig ett namn i synnerhet genom arbetena Légendes
flamandes (1856–57; 2:dra uppl. 1861), Contés
brabançons (1861; färgrika skildringar ur folklifvet)
och La légende de Thyl Uylenspiegel (1868), i hvilken
prosa-epopé han mästerligt skildrar sitt folks
lidanden under inqvisitionen på hertig Albas tid.
Decouragera [-sjēra], Fr. décourager (af courage,
mod), göra modfälld. Motsats: encouragera (se d. o.).
*Decourcelle, A. (Pierre Adrien), föddes 1821
(ej 1824).
Decrementum logarithmicum. Lat. Se Logaritmiskt
dekrement.
Decreta ecclesiastica. Se Dekret och
Kyrkoordning.
Decticus verrucivorus, bot. Se Gräshoppor.
Decuma. Se Parcer.
Decurrens, bot. Se Nedlöpande.
Dede-Agatsch, ny stad, med omkr. 3,000 innev., i
Tracien, turkiska vilajetet Adrianopel, vid Egeiska
hafvet, v. om Maritsas mynning, utgångspunkt för
den uppför Maritsa-dalen gående jernvägen (113
km.), som vid Kuleli-Burgas förenar sig med linien
Belgrad–Konstantinopel. Platsen har endast en redd,
men hamnanläggningar äro föreslagna.
*Dedecker, P. J. F., dog i Bruxelles 1891. Han var
administratör vid Langrandska (ej Lagrandska) banken.
*Dedekind, K. K., föddes 1628 och dog 1697.
Dedems-vaart [-fārt], »Dedems ström», kanal
i nederländska prov. Overijssel, 41 km. lång,
förenar Hasselt vid Zwarte Water med Gramsbergen vid
Vecht. Kanalen, som anlades genom nästan öde trakter,
der nu uppstått flere blomstrande jordbrukskolonier
(D., Slagharen och Lütten), har för sin tillkomst
att tacka baron W. J. van Dedem. 1809–11 voro 19
km. fullbordade; återstoden byggdes på provinsens
bekostnad och var färdig 1852. Kanalen trafikeras
nu årligen af 12,000 farkoster (1891 med en last af
535,550 kbm.)
Dedham [de’ddöm], stad i nord-amerikanska staten
Massachusetts, vid Charles river, 16 km. s. v. om
Boston. 7,123 innev. (1890).
*Defektsedel förekommer icke vidare,
sedan staten öfvertagit underhållet
af rusthållstruppernas persedlar.
C. O. N.
Defenestrationen (af Lat. de, från, och fenestra,
fönster). Se Trettioåriga kriget, sp. 673.
*Defensiv. Se vidare Försvar och Offensiv.
Defosforiseringsmetoden. Se Gilchrists metod.
Defrajera (Fr. defrayer), ersätta någon hans utgift.
Defterdar, Turk., i äldre tider benämning på den
turkiske finansministern (numera bär han titeln
malîje nazyr-y).
Degas [döga’], Hilaire Germain Edgard, fransk målare,
f. i Paris 1834, anhängare af
Manet och impressionismen, är en »raffinerad kolorist
och en fabelaktig tecknare», som genomgått alla faser
inom den franska konsten sedan Ingres’ tid. Han har
efter denne svärmat för Delacroix, fann sist sin
ledare i Manet och Japaneserna samt kom småningom
till en ljusverkan, påminnande om Besnard. Allt detta
sammangöt D. till en personlig stil, som endast flyr
det banala och vanliga. Mest berömda äro de taflor
af honom, som skildra dansöser, som öfva sig eller
uppträda. Operan och cirkus äro hans studiefält;
men dessutom målar han orkesterfolk, kapplöpnings-
och gatuscener och skyr dervid ej det fula i all sin
vederstygglighet. Han har aldrig exponerat, umgås med
ingen, men beundras af alla yngre konstnärer såsom
en stolt »indépendant».
*Degeberg. Landtbruksinstitutet öppnades 1834; dess
högre klass upphörde 1853.
*Degeberga, socken. 3,925 har. 1,379 innev. (1895).
*2. De Geer, K., var sonsons son af D. 1.
*6. De Geer, L. G., framlade vid 1880 års riksdag en
värnpligtslag, hvarigenom beväringsåldern, men icke
fredsöfningen utsträcktes. Redan vid remissdebatten
förklarade D., att han gjorde förslagets
antagande till en kabinettsfråga. För att göra det
antagligare framlade han en k. proposition om en
grundlagsförändring, hvarigenom riksdagen erhöll rätt
att deltaga i den militära kriminallagstiftningen,
som förut varit konungens ensak. Värnpligtslagen
antogs i Första kammaren; men trots en varm vädjan
från D:s sida till Andra kammarens fosterländskhet
och hans förklaring att lagens fall skulle draga
honom med sig, afslogs lagen d. 12 April i denna
kammare med 121 röster mot 75, på samma gång likväl
från kammarens sida uttalades de lifligaste sympatier
för D. personligen. Dagen derpå ingåfvo statsrådets
samtliga ledamöter sin afekedsansökan. Några af dem
förmåddes att qvarstanna, men d. 19 s. m. fingo D. och
fem hans kolleger sitt afsked beviljadt, hvarefter
grefve A. Posse inträdde som statsminister. »För D:s
förtjenster om det allmänna» (i främsta rummet väl
för representationsförändringens genomdrifvande)
voterade riksdagen. D. hela statsministerlönen
(18,500 kr.) i pension. Den 30 April s. å. tog han
afsked äfven från presidentsämbetet i Svea hofrätt. I
riksdagsarbetet deltog han fortfarande, ehuru han mera
sällan, yttrade sig. 1881 väckte han sin första och
enda motion — om nedsättning af bevillningen för de
lägst beskattade —, men denna afslogs vid gemensam
votering. Då 1883 ett särskildt utskott tillsattes
för behandling af den Posseska ministèrens förslag
till försvars- och skattefrågornas ordnande, valdes
D. till ordförande i detta utskott. Förslaget föll,
och Posse afgick. Statsministersämbetet erbjöds
då ånyo D., men han undanbad sig det. Vid samma
riksdag motsatte han sig kraftigt Andra kammarens
försök att draga grundskatte- och indelningsfrågor
under gemensam votering. Om de vid 1885 års riksdag
fattade besluten om försvarsverket och grundskatterna
— »en ändtligen mognad frukt af 1873 års kompromiss»
— sade han, att »få andra riksdagsbeslut skänkt honom
större tillfredsställelse.» I den vid samma tid allt
starkare framträdande unionella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
