Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djordjic ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
s. k. Valdemarsön, hafva nya förhållanden inträdt,
delvis af tillfällig natur. Ditöfver skall från
Östermalm i Narvavägens riktning i st. f. den
gamla gå en ny Djurgårdsbro, som f. n. (1897)
är under utförande till en beräknad kostnad
af 442,000 kr., hvilken hufvudsakligen drabbar
Stockholms stad. Nära bron, åt stadssidan till,
reser sig å den hittillsvarande Lejonslätten
Nordiska museets storartade, ännu ej fullbordade
byggnad (se Nordiska museet. Suppl.). Åt andra sidan
märkes Rundmålningsbyggnaden, längre fram möter
Biologiska museet (se Zoologiska institutioner,
sp. 311) och snedt derofvanför utbreder sig,
med bibehållande af det gamla namnet Skansen,
Nordiska museets friluftsafdelning (se Zoologiska
trädgårdar och Nordiska museet. Suppl.). Det
mellanliggande området och en del af Djurgårdsstaden
har man f. n. (1897) ombildat till plats åt
särskilda byggnader för 1897 års allmänna konst-
och industriutställning i Stockholm, och genom
ytterligare dispositioner har utställningsområdet,
hvilket år 1894 beräknades till 128,000 qvm.,
vuxit ut till att omfatta en vidd af 210,000 qvm.,
upptagande i sig bl. a. Rundmålningsbyggnaden,
Nordiska museets palats och Biologiska museet. —
Belvederen har, under namnet Bredablick; införlifvats
med Skansen. Bland förlustelseställen må nämnas
de i en rad ö. om Hasselbacken liggande cirkus,
Alhambra, Tivoli (se d. o.) och Novilla, begränsande
i n. den s. k. Djurgårdsslätten. Medelst spårväg
(till Djurgårdsstaden) eller ångslupar färdas största
delen af de besökande till D.
Angående området för kungl. flottans
galérvarf har år 1896 rättegång inledts, i det
Amiralitetskrigsmanskassan gjort anspråk på,
att området skall anses tillhöra den plats
(»båtsmanstomterna»), som genom k. resol. d. 18
April 1681 och d. 11 Maj 1696 tillförsäkrats kassan
i förläning och byte mot en till amiralitetet d. 10
Febr. 1648 utlofvad tomt å Ladugårdslandet. Deremot
har kassan genom ett d. 13 Mars 1885 upprättadt och
d. 5 Sept. 1888 af K. M:t godkändt kontrakt emot en
kontant vedergällning af 100,000 kr. afträdt till
Stockholms stad all sin rätt vidkommande den del af
platsen, som ostridigt varit i kassans ego, nämligen
Djurgårdsstaden, hvilken redan genom ett k. bref af
d. 8 Sept. 1736 (icke år 1716) lagts från landsrätt
under stadens område och jurisdiktion.
Stockholms stads brand- och byggnadsordningar gälla
äfven för den del af D., som är i kronans ego, dock
så, att en k. res. d. 7 Dec. 1894 uttalat, att hvad
den för Stockholms stad gällande byggnadsordning
innehåller angående D. icke är af beskaffenhet att
kunna verka inskränkning i den rätt, som tillkommer
konungen i afseende å byggnadsföretag å D.
De bebyggda fastigheterna å D:s hela område utom
Djurgårdsstaden taxerades 1896 till 10,100,300 kr.,
men voro till icke mindre än 4,145,100 kr., hvaraf
1,400,000 kronors värde kommer på galérvarfvet,
af bevillningsfri natur. I Djurgårdsstaden
uppskattades egendomarna till 2,628,000 kr.,
hvaraf bevillningsfritt värde till 161,200 kr. låg
i åtskilliga Stockholms stad tillhöriga egendomar.
Af literatur rörande D. må nämnas J. E.
Rydqvist: »Djurgården förr och nu» (1833),
J. P. Tollstorp: »Kongl. Djurgården» (1844),
P. E. Bergstrand: »Stockholms Djurgård» (1886), och
K. G. Englund: »Djurgården i ord och bild» (1890).
G. V. G.
Djurgårdsteatern. Se Stockholms teatrar, sp. 631.
*Djurhamn. Ärkebiskop 1457 var Jöns Bengtsson.
*1. Djurklou, N. Se Rättelser, bd 18, sp. 833.
*4. Djurklou, N. G., förordnades 1893 till
domänintendent i Örebro län. Samma läns
hushållningssällskap utsåg honom 1883 till sin
vice ordförande och 1894 till sin ordförande samt
tilldelade honom 1892 sin stora guldmedalj. Han
är derjämte sedan 1886 ordförande i styrelsen
för Tekniska elementarskolan i Örebro och sedan
1893 i styrelsen för Riksbankens afdelningskontor
derstädes. 1893 var han led. af kyrkomötet och
1891–92 af jordbrukslägenhetskomitén. Han vardt 1882
ledamot af Vet. o. vitt. samhället i Göteborg och
1888 af Landtbruksakademien. — Ett motstycke till
D:s förträffliga kulturskildring »Unnarsboarnes
seder och lif» är hans arbete Lifvet i Kinds härad
i Vestergötland i början af 17:de århundradet
(1885). Han har vidare skrifvit
Sagor och äfventyr berättade på svenska
landsmål (1883; illustr. af Carl Larsson) och lemnat bidrag
till landsmålsföreningarnas tidskrift, »Hist. tidskr.»
m. m.
Djurlöf, kamer. Se Mantalsräntan.
Djurmotiv, djurornamentik. Se Ornament.
*Djurplågeri. Den svenska rättens straff för
detta brott har blifvit något höjdt genom 1890
års lag angående ändringar i strafflagen. Dess
maximum är numera 500 kronors böter. — I Finland
stadgar den nya strafflagen af 1889 för den, som
»i behandling af eget eller annans djur gjort sig
skyldig till uppenbar grymhet», böter ej öfver
500 mark eller fängelse i högst tre månader.
J. H–r.
*Djurröd, socken. 2,992 har. 780 innev. (1895).
*Djursdala, socken. 7,560 har. 1,020 innev. (1895).
Djursholms villastad är belägen vid norra
stranden af Lilla och Stora Värtan, inom
Danderyds socken och skeppslag, Stockholms län,
omkr. 10 km. n. om Stockholm. Planen för den
snabbt uppblomstrande villakolonien är uppgjord
efter mönstret af de landtliga förstäder, som
på många håll i utlandet grundats i närheten af
storstäderna, i syfte att bereda sina innevånare
möjlighet att »njuta landtlifvets behag och
fördelar, utan att derigenom gå miste om stadens
beqvämligheter, dess arbetstillfällen, nöjen och
bildningsmedel». Villastaden är afsöndrad från
det gamla, för sin naturskönhet berömda Banérska
frälsegodset Djursholm (se d. o.) och erbjuder en lika
fängslande som för vårt land egendomlig anblick. Hela
området, omkr. 250 har, är genom landskapets allmänna
bildning deladt i flere parallella dalgångar, löpande
från n. till s. I dessa dalgångar har man framdragit
de breda vägarna, hvilka med sina gångbanor af trä
och sina alléträd sakna hvarje anstrykning af vanliga
stadsgator. Längs dessa vägar sträcker sig på höga
stolpar ett helt nät af elektriska ledningar; för
inre och yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
