Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturforskarna må tilläggas anatomen och paleontologen
Rich. Owen (1804–92), djurgeografen A. R. Wallace
(f. 1822), som fortbildat darwinismen i ädel anda,
djurpsykologen J. Lubbock (f. 1834) och embryologen
F. M. Balfour (1851–82),
Om Englands tidnings- och tidskriftsväsende se
Tidning, sp. 277–279, och Tidskrift, sp. 292–294.
*Engelska sjukan. De svenska folkbenämningarna på
denna sjukdom äro skärfvan, skärfver, riset.
*Engelskt horn är stämdt i F-dur, men har ett omfång
från e till a2.
*Engelsk trädgårdsanläggningsstil. Se vidare
Trädgårdskonsten.
Engelskt rödt, kem., röd målarefärg, som utgöres
af jernoxid. P. T. C.
*Engelskt salt. Om verkan af detta och andra afförande
salter se Afförande medel. Suppl.
Engelsted, Malthe Odin, dansk målare, föddes på
Nivågård vid Öresund d. 8 Aug. 1852, blef student
1870, vann 1873 inträde vid konstakademien och fick
1879 afgångsbetyg såsom målare. Han utställde första
gången 1880 och fick 1883 det Neuhausenska priset för
En gymnastik-lektion i en byskola. 1887–88 innehade
han akademiens stipendium för 2 år. 1891 gick han
öfver till »den fria utställningen», af hvilken
han var en af stiftarna. E. har jämte humoristiska
genrestycken målat en följd religiösa taflor, till
största delen hållna i äldre tiders mera naiva stil.
Ph. W.
*Engelstoft. 2. K. Th. E. afled d. 25 Jan. 1889.
*Engeltofta såldes 1895 till några personer, som 1896
bildade aktiebolaget Jersey ladugårdar, med ändamål
att på E. drifva jordbruks-, ladugårds-, mejeri-
och skogsskötsel.
Engern, del af det gamla Sachsen. Se Angrivarier.
*Engerth, E. von, var 1871–92 direktor för kejserliga
taflegalleriet i Belvedere, öfver hvilket han utgaf
en katalog (3 bd, 1882–86).
Engia, ö. Se Egina.
Engifte. Se Monogami.
*England. Ytinnehållet är 131,628 qvkm.; 1891 var
innevånareantalet 27,483,490 pers. E. och Wales har
ett ytinnehåll af 150,697 qvkm.; 1891 var folkmängden
29,002,525 pers. (1895 enl. beräkning 30,394,078). —
Jfr Rättelser, bd 18, sp. 834.
Engler, Adolf, tysk botanist, f. 1844 i Sagan,
blef docent i München 1872 och professor i botanik
och direktör för botaniska trädgården 1878 i
Kiel, 1884 i Breslau och 1889 i Berlin. I München
bearbetade han flere familjer för Martius’ stora verk
»Flora brasiliensis», utarbetade äfven flere andra
systematiska arbeten, särskildt öfver Araceae, utförde
växtfysiognomiska studier i Alperna m. m. Ett namn
gjorde han sig dock först genom sitt grundläggande
arbete Versuch einer entwickelungsgeschichte der
pflanzenwelt, insbesondere der florengebiete seit
der tertiärperiode (2 bd, 1879–82), i hvilket
han kombinerade växtpaleontologiens resultat med
växtgeografiens. Sedermera har han utgifvit ett stort
antal afhandlingar, de flesta af systematiskt
innehåll; att framhålla är hans bearbetning
af Araceae, Burseraceae och Anacardiaceae för De
Candolles »Monographiae phanerogamarum» (2 bd,
1879–83). Tillsammans med den nu aflidne K. Prantl tog
E. 1888 initiativ till det omfångsrika systematiska
verket Die natürlichen pflanzenfamilien nebst
inren gattungen und wichtigeren arten, i hvilket
de olika familjerna bearbetats af ett stort antal
af samtidens främsta botaniska forskare. Sedan 1881
utgifver E. »Botanische jahrbücher für systematik,
pflanzengeschichte und pflanzengeographie». Under de
senare åren har han riktat sitt arbete hufvudsakligen
på bearbetandet af Afrikas flora, och dels af
honom sjelf, dels på hans föranstaltande och med
hans hjelp har publicerats ett stort antal vigtiga
afhandlingar behandlande växtverlden, särskildt
inom Tysklands besittningar i Afrika. E. blef
ledamot af Vet. soc. i Upsala 1889, svenska
Vet. akad. 1891 och Fysiograf. sällsk. i Lund 1892.
G. A.
English pale, en del af Irland. Se Pale.
Engrer. Se Sachser.
Engström, Albert Laurentius Johannes,
karrikaturtecknare, född i Lönneberga församling,
Kalmar län, d. 12 Maj 1869, blef 1888 student i
Upsala, der han 1889–91 idkade filologiska studier,
men egnade sig sedermera åt målning vid Valands
konstskola i Göteborg under Carl Larsson. 1894–96 var
E. »Söndagsnisses» tecknare, men har derjämte lemnat
bidrag till utländska illustrerade tidningar. 1897
uppsatte han skämttidningen »Strix». Särskildt har
han utgifvit Karrikaturer (1896), och till utgifning
förberedes hans i Göteborg 1896 utställda samling
humoresker och satiriska teckningar med titeln En
gyldene book.
*Engsö, socken. 2,118 har. 520 innev. (1895).
*Engsö, herresäte. Efter grefve Ludvig Pipers död
(1895) har ännu ej någon tillträdt fideikommisset. —
Om E. se C. A. Klingspor och B. Schlegel: »Svenska
slott. I. Engsö» (1877).
Engående malmer. Se Qvickstenar.
Enhetsfordon. Se Fordon.
Enhjertbladiga växter, bot. Se Monocotyledoneae.
*Enhörna. 1. Ytter-E. 4,947 har. 939 innev. (1895). —
2. Öfver-E. 3,273 har. 573 innev. (1895).
Eniconetta, zool., alförrädareslägtet. Se Dykänder.
Enikel, en annan namnform för Enenkel (se denne).
Enkegenant. Se Genant, förvaltn.
Enkelhake, krigsv. Se Hakebössa.
Enkelladdare, krigsv. Se Eldhandvapen. Suppl.
Enkelt bolag. Lagen om handelsbolag och
enkla bolag d. 28 Juni 1895 afskiljer från sitt
tillämpningsområde aktiebolag, rederier och enskilda
sedelutgifvande banker samt fördelar återstående bolag
i tvänne hufvudarter, handelsbolaget och det enkla
bolaget. Handelsbolaget karakteriseras såsom ett bolag
slutet för att under bolagsmännens gemensamma firma
drifva handel eller annan rörelse, med hvars utöfvande
följer skyldighet att föra handelsböcker. Enkelt bolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
