Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Episkopalism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Episkopalism. Se Ultramontanism.
Episkopalsystemet. Se Kyrkoförfattning.
Epistaxis, med. Se Näsblödning.
Epitelialkräfta, med. Se Kankroid och Strupsjukdomar.
Epitelsvulster. Se Tumör.
Eporedia. Se Ivrea.
Epp, Rudolf, tysk målare, f. i Eberbach (Baden) 1834,
son till en målaremästare, studerade i Karlsruhes
konstskola under Ludvig Descoudres (d. 1879). Vid
midten af 1860-talet flyttade han till München, der
han målade omtyckta genretaflor, t. ex. Kuragömma,
Moder med sitt barn, Julafton, Schwarzwaldsidyll,
Humleskörd, Gycklare inför landtbor (anses som hans
bästa tafla) m. fl., äfvensom porträtt.
Eppendorf, förort till Hamburg, n. om denna
stad, men på stadens område, vid Alster. 12,897
innev. (1890). Der ligger bl. a. Hamburgs stora
sjukhus (1,500 sängar).
*Epping. Återstoden af Eppingskogen, 2,260 har,
inköptes 1882 af Londons City-korporation och
förklarades för en offentlig park.
Éprouvette [-värtt], Fr. Se Barometerprofvare.
Epulones. Se Epulse.
Eques, zool. Se Riddarefiskar.
Equidae, zool. Se Hästdjuren.
*Equus. E. asinus mulus och E. asinus hinnus.
Se Mulan. — E. Burchelli. Se Dauwen. —
E. caballus. Se Hästen. — E. hemionus.
Se Dsjiggetai. — E. Przevalskyi. Se
Przevalskijs häst.
*Eqvation. Om kubisk eqvation se under
Kubisk.
Eqvidistans (af Lat. aequus, lika).
Se Horisontal 2.
Eqvinoktialur (af Lat. aequinoctium, dagjämning),
Se Sol-ur.
Eqvipollenskalkyl, mat. Se Bellavitis. Suppl.
Eqvipotentialyta (af Lat. aequus, lika). Se Elektrisk
potential. Suppl.
Era (Lat. aera), tidräkning, tidehvarf. Se
Kronologi. — Geol., tidsafsnitt af första ordningen
i jordens utvecklingshistoria; dess underafdelningar
kallas perioder. De aflagringar, som bildats under en
era, kallas serie; de, som bildats under en period,
system. A. G. N.
Eragrostis, bot. Se Teff.
Eran. Se Iran.
*Eras, W. H., dog i Breslau 1892.
Erasmus laetus, latinisering af den danske
författaren Rasmus Glads (se denne) namn.
*Erastfehr, Errestfehr äro mindre goda former
för Erastfer, Errestfer (af Lett. fer = T. hof,
gård). Svenskarnas styrka i slaget var antagligen
2,200 man, deras förlust omkr. 1,000. Jfr O. Sjögren:
»W. A. v. Schlippenbachs lifländska här» (i
»Hist. tidskr.», XVI, 1896).
Erastianism. Se Erastus, Th.
Erastus, en af aposteln Paulus’ följeslagare
(Ap.-g. 19: 22; 2 Tim. 4: 20), måhända densamme,
som i Rom. 16: 23 omtalas som staden Korints
kassaförvaltare. Enligt sägnen skall han senare hafva
beklädt samma ämbete i församlingen i Jerusalem
och dött martyrdöden såsom biskop i Paneas. Hans
åminnelsedag är d. 26 Juli.
*Erckmann-Chatrian. Bland denna författarefirmas
teaterstycken tillföll stor framgång äfven L’ami Fritz
(1876, en dramatisering af deras liknämnda roman)
och Les Rantzau (1882, en dramatisering af deras »Les
deux frères»); bägge hafva lämpats till operatexter
med musik af Mascagni. Deras sista gemensamma arbeten
voro militär-spektakelstycket La guerre, Masséna et
Souvarof (1885), den resonerande skriften L’art et
les grands idéalistes (s. å.) och Pour les enfants
(1888). Följ. året blef den sedan 40 år rotfasta
vänskapen mellan de två samarbetarna bruten till
följd af ekonomiska och andra slitningar. Chatrian
afled d. 3 Sept. 1890 nära Paris, der han länge
varit bosatt, medan Erckmann föredragit att stanna
i Elsass.
*Erdelyi, J., föddes i Kapos (ej Kazos).
*Erdmann, J. E., afled 1892 i Halle.
3. Erdmann, Nils Axel Fredrik, literaturhistorisk
skriftställare, den föregåendes kusins son, född i
Mariefred d. 23 Sept. 1860, blef student i Upsala
1878 och anställdes 1879 såsom e. o. kammarskrifvare
i Riksgäldskontoret, der han 1895 befordrades
till lånebokhållare, hvarjämte han sedan 1895 är
t. f. kamrerare och sekreterare i Handelsflottans
pensionsanstalt. Han debuterade 1884 med arbetet
Modern realism och har sedermera ådagalagt inträngande
studier samt fint omdöme i skildringarna August
Blanche och hans samtid (1892), Carl Mikael Bellman,
hans omgifning och samtid (1895) och Es. Tegnér, hans
lif och diktning (1896). Han har sedan 1885 skrifvit
literära porträttstudier och kritiker m. m. i svenska,
norska, danska och finska tidskrifter.
Erdmann, tyska målare. 1. Ludwig E., f. i Bödecke
(Minden) 1820, studerade i Düsseldorf och utställde
under en följd af år en mängd vanligen humoristiska
genrebilder, som berömmas för
uppfinning och färg, t. ex. Skomakare, som lär
en fogel sjunga, Morgonen efter en maskeradbal. —
2. Otto E., f. i Leipzig 1834, studerade vid
dervarande akademi samt i Dresden och München,
hvarefter han slog sig ned i Düsseldorf 1858. Han
har målat genrebilder, hälst med ämnen från
rococotiden. Till de bästa höra Lyckligt frieri,
Blindbock, Brudgummens mottagande, Främmande
från landet, Kärleksorakel, Afbruten pianolektion
m. fl. — 3. Moritz E., f. i Arnsberg, nära Stendal,
1845, studerade vid Berlins akademi och under
landskapsmålaren H. Eschke samt gjorde studieresor
i mellersta Tyskland, till Schleswigs kust, Holland
och Sverige samt Bajerns bergstrakter och bodde
ett år i Italien. Han har målat många omtyckta och
stämningsrika taflor, såsom Hed vid Regenstein i
Harz, Morsumklinten på ön Sylt, Månskensnatt på
Gullmarsfjorden (i Bohuslän), Villa Hadriani vid
Tivoli, Roms kampagna m. fl.
*Erdmannsdörfer, B., har vidare författat det 1894
med Verdun-priset belönta arbetet Deutsche geschichte
von Westfälischen frieden bis zur regierungszeit
Friedrich des Grossen (2 bd, 1890–93; i Onckens
samling) samt utgifvit »Politische verhandlungen»
(5 bd, 1864–83) i publikationen »Urkunden und
actenstücke zur geschichte des kurfursten Friedrich
Wilhelm von Brandenburg» och fyra band (1888–96)
af »Politische
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
