Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Faliscus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
håll röjde sig deri, och ännu brokigare var i detta
afseende hans första diktsamling, I vinterqväll
(1887), som för öfrigt utmärkte sig för smidig,
klangfull form och ren diktion. Ehuru F. af
många ansågs tillhöra den nya, starkt realistiska
författaregruppen, märkas inga tydliga spår af
naturalism i hans dikter; dessa ega i stället sin
rot i den idealism, som man då angrep så häftigt. Ett
obestämdt frihetssvärmeri, epikureisk njutningslust
omvexlande med ruelse, längtan från stadslifvets
flärd ut till den friska fjärden och skogen,
hängifvenhet åt de fosterländska hjelteminnena
från 30-åriga kriget, en och annan centrallyrisk
naturstämning, medkänsla med armodets barn och en
stor mottaglighet för erotiska intryck, sådana äro
de strängar, som ljuda starkast å F:s lyra. Hans
dikter hafva blifvit omtyckta för sin sympatiska
känsloton och en viss ungdomlig käckhet, som ger
flygt och melodi åt hans strofer. Inga väsentligen
nya eller stegrade egenskaper framträda i hans senare
diktsamlingar Chrysanthemum (1890), som för någon tid
gjorde honom till »diktare på modet», och Vildrosor
(1892; belönt med Beskowska resestipendiet). F. har
äfven skrifvit det lyckade proverbet En förmyndares
visit (1887) och förträffligt öfversatt Fuldas
versdrama »Talismanen» (1896). Till k. operans
minnesfester öfver Gustaf II Adolf (1894) och Gustaf
Vasa (1896) författade han illustrerande diktcykler.
E. F–t.
Falquemont [falkömå’ng], stad i Elsass-Lothringen. Se
Falkenberg.
Falret [-rä], Jean Pierre, fransk psykiater, f. i
Marsillac d. 26 April 1794, blef 1819 med. doktor
i Paris, grundade tillsammans med Voisin 1822 en
privat vårdanstalt för sinnessjuka, utnämndes 1831
till föreståndare för La Salpétrière i Paris och
återflyttade 1870 till födelseorten, der han dog
d. 28 Okt. s. å. Resultaten af sina forskningar
angående sinnessjukdomarna nedlade han i ett
stort antal skrifter och sammanfattade dem 1864 i
arbetet Maladies mentales et des asiles d’aliénés.
R. T–dt.
Falsk frukt, bot. Se Skenfrukt.
Falsk kork, bot. Se Felloid. Suppl.
Falskmyntning. Se Myntförfalskning.
Falsk ros. Se Rosfeber.
*Falso bordone, en cantus firmus, ledsagad af ters-
(icke qvart-) och sextparalleller. Cantus firmus låg
nämligen i understämman, och det hela bildade en
serie af sextackord. Falso bordone hör till de äldsta
former af flerstämmig sång och uppkom i England.
A. L.
*Falster hade 32,637 innev. 1890, af hvilka 7,633
kommo på de båda städerna. 1886 förlängdes jernvägen
från Nykjöbing till Gjedsör, och derifrån är nu
regelbunden ångbåtsförbindelse med Warnemünde 2
gånger om dagen. E. Ebg.
*Falsterbo är till en stad förenadt med Skanör (se
d. o.), till hvilket F. är annex. 295 innev. (1895).
*Falticeni, Rum. Falciu, ligger 36 km. s. om Husi,
der tsar Peter I 1711 måste sluta »freden vid
Prat». Staden har numera endast omkr. 2,000 innev.
Faltin, Richard Friedrich, tysk-finsk musiker, f. i
Danzig 1835, elev af Markall, Schneider och Leipzigs
konservatorium, blef 1856
musiklärare i Viborg, 1869 dirigent för
symfonikonserterna i Helsingfors, 1870 organist och
universitetsmusikdirektör, 1873 kapellmästare vid
finska operan. F. har komponerat diverse körsaker och
utgifvit finska folkvisor och en finsk sångbok. A. L.
*Falu bergslag. Genom bolagets under de senare
årtiondena vidgade verksamhet kommo »fjerdeparterna»
(lotterna, aktierna) i bolaget i privaträttsligt
hänseende i en oklar och omtvistad ställning, men
ett på grund deraf flere gånger väckt förslag att
ombilda bolaget till aktiebolag vann först 1888
bolagsstämmans godkännande. Vid denna förändring
utbyttes hvarje »fjerdepart» mot 8 aktier å 1,000
kr. hvardera, så att bolagets aktiekapital nu utgör
9,600,000 kr. Den för Stora Kopparbergs bergslags
aktiebolag gällande bolagsordning fastställdes af
K. M:t d. 18 Maj 1888. Styrelsen har sitt säte i
Stockholm och består af fyra ledamöter, af hvilka en
är verkställande direktör och bor i Falun, hvarest
hufvudkontoret fortfarande är. Aktierna äro spridda
öfver hela landet och egas uteslutande af svenska
undersåtar och korporationer samt till någon del
af K. M:t och kronan. Icke mindre än 17 välgörande
eller allmännyttiga inrättningar äro på grund af
donationer aktieegare i bolaget. Koppartillverkningen
i Falun har numera betydligt nedgått i omfattning,
och bolagets verksamhet är hufvudsakligen riktad
på tillgodogörandet af Dalarnas jerngrufvor,
skogar och vattenfall och det i den omfattning,
att bolaget är Sveriges utan jämförelse största
jern- och stålproducent och dess största exportör
af trävaror. För att tillgodogöra biprodukterna vid
koppartillverkningen anlade bergslaget under Erik
XIV:s tid ett svafvelverk, 1749 ett vitriolverk,
på 1760-talet ett rödfärgsverk, 1788 Gustaf III:s
silfververk, 1858 ett kopparvitriolverk och ungefär
samtidigt en svafvelsyrefabrik. Nu förvandlas all
framställd koppar i vitriol. 1896 tillverkades deraf
1,506 ton, hvarjämte ur grufvans produkter erhöllos
91,8 kg. guld, 368 kg. silfver, 796 ton rödfärg, 2,267
ton svafvelsyra. Kopparhandteringens afkastning är ej
noggrant känd för äldre tid än fr. o. m. 1630; den
kan emellertid uppskattas i rundt tal till 500,000
ton råkoppar (mer än någon annan grufva i verlden
hittills lemnat). Af ädla metaller hafva erhållits
omkr. 1,220 kg. guld och 16 ton silfver. — Bergslagets
jernhandtering började 1735, då Svartnäs bruk i
Svärdsjö socken inköptes, och sedan utvidgades denna
verksamhet genom köp eller anläggning af jernverk,
så att bolaget idkat jerntillverkning vid icke
mindre än 14 olika verk. Nu är all tillverkning
af götmetall förlagd till Domnarfvet (se d. o.,
äfven i Suppl.) och af vällmetall till Korsa bruk
med Ågs masugn. Till dessa verk höra helt eller
delvis 163 jerngrufveutmål, en mängd kalk- och
qvartsbrott etc. samt, som drifkraft, vattenfall —
begagnade eller obegagnade — med en sammanlagd effekt
af mer än 100,000 hästkrafter. 1898 tillverkades
45,246 ton färdiga jern- och ståleffekter, 6,945
ton thomasslagg samt 400,000 tegel af alla slag. —
De under bolagets disposition stående skogar hafva en
areal af omkr. 150,000 har och äro spridda i nästan
alla länets socknar, några äfven i Helsingland,
Gestrikland och Upland samt Norge, nästan alla belägna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
