Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fehrnström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan korklagren. Felloiden är orsaken
till att vissa träd fälla sin bark
med längre eller kortare mellantider.
G. A.
Fels. Se Kufiska mynt.
*Felsing, G. J., afled i Darmstadt 1883.
Felsö [-sjö], Magyar., »öfre» (motsats alsó, »nedre»),
ofta i sammansatta ortnamn.
Feltauri, Lat., oxgalla. Se Galla.
Felup (Fulup), gemensamt namn för en grupp negerfolk
(aimat l. aiamat jola, djugut, vaka m. fl.) på
Afrikas vestkust från 13° 30’ till 12° 30’ n. br.,
mellan Gambia och Cacheo, hvilka tala en dialekt,
som är skild från volofs och mandengas, men beslägtad
med serers, och hvilka i nyare tid öfvergått från
hedendomen till islam. Namnet, som egentligen
tillkommer endast en stam, har af portugiserna
utsträckts till alla de andra.
Femdagsmedia, meteor. Se Medeltemperatur.
Femfingerberget, berg i Baku. Se Besch-Barmak.
Femfingerört, bot. Se Potentilla.
*Femsjö, socken i endast Jönköpings län. 7,294
har. 851 innev. (1895).
Femstensrör. Se Rågång.
Femte monarkiens män. Se Fifth monarchy men.
Femur, Lat., anat. Se Lår.
*Femårsberätteiser. Skyldigheten för
landshöfdingarna att afgifva redogörelser för sina
län kan spåras tillbaka till uppkomsten af hela
landshöfdingeinstitutionen. Enligt R. F. af 1634
äfvensom 1635 års landshöfdingeinstruktion borde
nämligen landshöfdingarna hvarje år på bestämd tid
personligen inställa sig i Stockholm att svara för sin
förvaltning samt efter tre års förlopp nedlägga sina
ämbeten och på nytt redogöra för hela sin tjenstetid,
men sedermera, d. 9 Maj 1662, fann sig regeringen
föranlåten att i st. f. landshöfdingarnas personliga
inställelse fordra skriftliga ämbetsberättelser. De
ännu förvarade berättelserna från denna tid (de
flesta för något af åren 1661–66) hafva under
titeln »Landshöfdingeberättelser från 17.de
årh.» offentliggjorts (1850) af Samfundet för
utg. af handskr. rör. Skandinaviens historia. Detta
ändamålsenliga stadgande synes dock inom kort hafva
fallit i glömska och har kanske aldrig blifvit allmänt
efterkommet, men upplifvade 1735. Beträffande
Stockholms stad afgåfvos till en början inga
femårsberättelser, utan först genom k. br. d. 4
Maj 1827 förordnades, att öfverståthållareämbetet
såväl vid nämnda års slut som ock framgent borde för
hufvudstaden afgifva enahanda berättelser, som 1821
blifvit landshöfdingarna anbefallda.
*Femöreföreningen. Af dennas i art. nämnda tre
barnhem i Lappmarken funnos år 1895 två qvar, nämligen
det i Bäsksele (med 18 barn) och det i Karesuando
(finskspråkigt, med 10 barn). De insamlade medlen
hafva ännu icke räckt till att genomföra den egentliga
planen med barnhemmen, hvilka i verkligheten t. v. äro
missionsskolor, som supplera de tre större af Svenska
missionssällskapet underhållna missionsskolorna
i Lappland. Sistn. sällskap har dessutom i Ånge
(Undersåkers socken, Jämtland) inrättat ett verkligt
barnhem (med 20 barn) för de på jämtländska
och härjedalska fjällen sig uppehållande lapparnas
barn. Femöreföreningens inkomster uppgingo 1895
till 3,810 kr. 48 öre och dess utgifter till 4,543
kr. 40 öre; årliga bristen fylles fortfarande af
Svenska missionssällskapet.
*Fena. Rad 8 nedifr. läs: mjukfenor.
Fenacetin, kem. med., en förening af ättiksyra
med fenetidin (etyleter af paraamidofenol),
är ett hvitt, lukt- och smaklöst, af fina
kristallnålar bestående pulver, svårlösligt i
vatten, lättare i varm alkohol. I dos af 1/2–1
gr. verkar det temperaturnedsättande vid feber,
vanligen utan betydligare obehagliga biverkningar
(se Febermedel. Suppl.). Derjämte har det visat sig
vara ett ganska verksamt rogifvande och smärtstillande
medel, t. ex. vid akut ledgångsreumatism (»reumatisk
feber») och vid vissa former af hufvudvärk (migrän)
o. d. C. G. S.
Fenfotingar, zool. Se Pteropoda.
*2. Fenger, K. E., tog 1883 afsked från
borgmästareplatsen och afled d. 21 Sept. 1884.
*3. Fenger, L. P., blef 1886 stadsarkitekt i Köpenhamn
och har såsom sådan uppfört en mängd folkskolehus,
hufvudbrandstationen, det stora fängelset vid
Vestrefælledvej m. m. F. har utgifvit Dorische
polychromi (1886, med stora afbildningar i färgtryck)
och, tillsammans med Chr. Bruun, Thorvaldsens museums
historie (1892). Ph. W.
Fenham. Se Benwell. Suppl.
Fenicin. Se Indigopurpur.
Fenixperioden. Se Kronologi, sp. 121.
Fenknoten, zool. Se Gnodingslägtet.
Fenkol l. kölfena, sjöv., en vid yttersidan af ett
fartygs botten i fartygets längdriktning fäst plåt
af jern, stål eller annan metall med ändamål att
öka fartygets styfhet. För att ännu mera öka denna
är kölfenan ofta vid sin nedre del försedd med en
blytyngd, bulb. Fenköl begagnas hufvudsakligen på
lust- och kappseglingsfartyg (fenkölsbåtar) med
stor segelarea i förhållande till fartygsskrofvet.
L. H.
Fenn. Se Venn.
*Fenner von Fenneberg, Daniel (enligt en annan
uppgift Ferdinand), blef 1858 sinnessjuk, återvände
till Europa och fick rätt att vistas i Bregenz,
der han dog.
*Fenneslunda. 2,143 har. 359
innev. (1895). Moderförsamlingen heter numera Södra
Ving.
Fenol-ftalein. Se Tjärfärger.
Fenologi (af Grek. fainesthai, komma i dagen,
blifva synlig, och logos, lära), bot. och zool.,
läran om de periodiska företeelsernas uppträdande
inom växt- och djurriket. Tiden för löfsprickning,
blomning, fruktsättning, löffällning, flyttfoglarnas
ankomst och afresa etc. på olika orter och under
olika år, liksom ock den tid, som förflyter mellan
dessa fenomens inträdande; är af den största vigt, om
man vill rätt förstå ett områdes växt- och djurverld
eller bedöma dess klimat. Iakttagelser öfver dessa
periodiska företeelser hafva anstälts sedan lång
tid tillbaka, men erhålla något större vetenskapligt
värde, först då de bedrifvas samtidigt och efter samma
plan på skilda punkter. Redan Linné anordnade en
fenologisk observationsserie öfver löfsprickningen
åren 1750–52, hvilken finnes publicerad i hans
»Vernatio arborum». Åren 1839–49 utfördes, på
initiativ af E. Fries, A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
