Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fornyrdalag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dref der betydande handel och blef rådman 1723. Under
kriget 1741–43 gjorde han Sverige stora tjenster,
men flydde kort fore Fredrikshamns fall till
Stockholm. Efter freden i Åbo 1743 arbetade
han kraftigt för anläggandet af staden Degerby
(sedermera kallad Lovisa), ja han kan anses för
dess grundläggare. Han bidrog äfven verksamt
till dess fortsatta utveckling och var dess
representant vid riksdagen 1746–47 och flere följande
ständermöten. F. blef borgmästare i Lovisa 1747, fick
assessorstitel 1759, tog afsked med kommerserådstitel
1765 samt adlades 1767. F., som var stamfader till
den i Finland fortlefvande adliga ätten af Forselles,
dog 1768. M . G. S.
*Forserum, socken, 6,177 har. 2,227
innev. (1895). Inom ett tätare bebygdt område i
socknen, vid F. station å Södra stambanan, 16 km. från
Nässjö, med stor rörelse, skola enl. k. br. d. 24
Okt. 1890 ordningsstadgan samt byggnads- och
brandstadgan för rikets städer i tilllämpliga delar
gälla. Byggnadsplan fastställdes af K. M:t d. 20 Maj
1896. Den mantalsskrifna folkmängden derstädes var
1890 1,450 pers. Der låg bl. a. en stor bobinfabrik,
med ett tillverkningsvärde 1893 af omkr. 575,000 kr.,
men den nedbrann d. 29 April 1895.
*Forsheda. 5,110 har. 797 innev. (1895).
*Forshem. 6,201 har. 1,848 innev. (1895). Annexet
Vedum heter numera Kinne-Vedum.
*Forshälla. 11,843 har. 3,022 innev. (1895).
Forsman, Jakob Oskar, finsk universitetslärare,
yngre broder till G. Z. Yrjö-Koskinen, f. i Lillkyro
1839, blef student 1857 samt promoverades 1864
till filos. magister och 1874 till juris doktor,
sedan han utgifvit den första på finska språket
författade juridiska disputation Pakkoiilasta
kriminaalioikeudessa (Om nödvärn i kriminalrätt). Han
var tillf. professor i finska språket vid juridiska
fakulteten 1869–78 och utnämndes 1879 till professor
i kriminallagfarenhet och rättshistoria. Han blef
1892 universitetsprorektor och har sedan 1896, efter
Rein, som uppehåller vice-kanslersämbetet, handlagt
rektorsgöromålen. Af F:s juridiska större arbeten må
nämnas: Grunderna för läran om delaktighet i brott
(1879), Bidrag till läran om skadestånd i brottmål
enligt finsk rätt (1893) och Suomen lakisäädännön
historia I (Den finska lagstiftningens historia, I,
1896). F. har varit ledamot i flere af regeringen
tillsatta komitéer, bl. a. 1881–84 i komitén för
granskning af förslaget till ny strafflag. Medlem af
presteståndet sedan 1882 års landtdag, har han inom
representationen varit en af det fennomanska partiets
ledare. M. G. S.
Forsman, Hedvig Charlotta. Se Raa.
Forsmander, Erik. Se Manderström.
*Forsmark. 1. Socken. 7,587 har. 1,112 innev. (1895).
*2. Forssell, H. L., omvaldes 1888 af Gefleborgs
läns landsting till led. af Första kammaren, som gaf
honom plats i sitt 2:dra tillf. utskott 1881 och i
bevillningsutskottet 1883–86. Han var ordf. i komitén
för reglering af rikets administrativa, judiciella,
ecklesiastika och kommunala indelningar (1881–82)
och (sedan 1883, efter Thyselius) i läroverkskomitén
1882–84. Vid myntkonferensen i Bruxelles 1892 var
han Sveriges ombud. Han
har kallats till ledamot af Landtbruksakad. (1884),
Vet. soc. i Upsala (1889) samt videnskabsselskaberna
i Kristiania (1891) och Köpenhamn (1892) och kreerades
till juris hedersdoktor vid jubelfesten i Upsala
1893. Sitt historiska skriftställeri har F. fortsatt
med stor kraft. Här må nämnas, utom hans Inträdestal
i Svenska akademien (med en teckning af företrädaren
derstädes A. Fryxell: i »Sv. akad:s handl. ifrån år
1796», d. 57, 1882), Minne af erkebiskopen Doktor
Erik Benzelius den yngre (dersammast., d. 58,
1883), Minne af statsministern Grefve Gustaf af
Wetterstedt (i »Sv. akad:s handl. ifrån år 1886»,
d. 3, 1889), »minnen», som växt ut till glänsande
skildringar af hela den lärda eller politiska miliö,
i hvilken deras föremål rörde sig, Anteckningar
om Sveriges jordbruksnäring i sextonde seklet
(i Vitt. hist. o. ant. akad:s handl., 1884)
och folkskriften Gustaf II Adolf (1894). Han har
vidare publicerat Rikshufvudboken 1573 och 1582
(1883), Studier och kritiker (II, 1888) samt
ombesörjt utgifningen af »H. Järtas skrifter i
urval» (1882–83), hvartill han fogat en omfattande
lefnadsteckning. I diskussionen om unionsfrågan har
F. gjort ett inlägg med Fjerde artikeln af
fredstraktaten i Kiel d. 14 Jan. 1814 (i »Nytt juridiskt
arkiv», 1895), hvari han vill bevisa, att Norge
afträddes ej till Sveriges rike, utan till Sveriges
konung (konungapersonen) att vara koordineradt
förenadt med Sverige.
’Forssell, K. D., var af samma slägt som K.
G. af Forsell och N. E. Forssell. Han blef 1815
led. af Konstakademien.
*Forssell, N. E., var brorson till K. G. af
Forsell. Han afled i Karlsbad d. 5 Juni 1883.
2. Forssell, Karl Bror Jakob, botaniker, skolman,
den föregåendes son, f. i Skara d. 26 Febr. 1856,
student i Upsala 1875, filos. doktor och docent i
botanik derstädes 1883, lektor i naturalhistoria
och kemi vid Karlstads högre allm. läroverk 1885,
har, utom uppsatser företrädesvis rörande algerna
i facktidskrifter, skrifvit den prisbelönta
afhandlingen Beiträge zur kenntniss der anatomie und
systematik der Gloeolichenen (i »Nova acta Soc. scient
Ups.», 1885), Inledning till botaniken (1888; 3:dje
uppl. 1893) och en förträfflig Lärobok i botanik för
de allmänna läroverkens högre klasser (1890).
Forssell, Viktor Reinhold, landskapsmålare,
f. vid Sala silfvergrufva d. 19 Juni 1846,
studerade 1866–73 vid konstakademien i Stockholm,
der E. Bergh och P. D. Holm voro hans specielle
lärare. 1876 utställde F. i Stockholms Konstförening
vinterbilden Allé från Bogesund, hvarefter han 1877
gjorde en resa till Düsseldorf, Paris, Bruxelles,
Antwerpen och London. 1878–79 for F. omkring i
nästan alla provinser i södra och mellersta Sverige
och aftecknade gamla herresäten. Dessa teckningar,
afsedda för en tidskrift, reproducerades i Tyskland
medelst träsnitt. F. har besökt äfven Danmark och
från Själland hemtat motiv till några taflor. De
flesta af sina motiv har han dock tagit från Sverige,
både städerna och landsbygden, särskildt Gotland,
Östergötland, Skåne samt Stockholm och dess
omgifningar. På senare åren har F. varit bosatt
i Stockholm. Han blef 1883 agré och 1887 led. af
Konstakad. Bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
