Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giessen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mineralogiska och geognostiska beskaffenhet han i
en dagbok (»G:s mineralogiske rejse i Grönland»,
utg. af Johnstrup 1878) gifvit de första och mycket
värdefulla upplysningarna. G. blef 1814 professor i
mineralogi och kemi i Dublin och dog 1833.
*Giessen hade 22,932 innev. 1895. Två gymnasier och
en forstläroanstalt.
Giesshübl-Puchstein [giss-; hårdt g], badort i
Böhmen, 11 km. n. ö. om Karlsbad, i Egerdalen,
har kolsyrerika natronkällor samt en vatten-
och vasslekuranstalt. Det under namnet »Mattonis
Giesshübler Sauerbrunn» i stor skala (omkr. 8
mill. flaskor årligen) i handeln utkommande vattnet
nyttjas som bordsdryck, men äfven som medel mot
sjukdomar i andedrägtsorganen.
Giiffard, Hardinge Stanley. Se Halsbury. Suppl.
*Gift. Apotekare eller provisor är ej skyldig att
deltaga i rättsmedicinska obduktioner och dervid
förekommande kemiska prof, men det åligger dem att
tillhandahålla burkar och oxblåsa till öfverbindning
för likdelars insändande till Medicinalstyrelsen
och rättskemisten. Eter sättes ej till likdelarna,
emedan sådan försvårar undersökning på fosfor. —
Jfr Motgift, Toxikologi, Växtgift.
*Giftbok. Visitator afslutar ej längre arsenikboken (se
d. o., äfven i Suppl.) vid visitationerna (bokslutet
verkställes af apotekaren), utan endast antecknar i
densamma arsenikförrådets tillstånd.
Giftek, bot. Se Rhus.
*Giftmord. Enligt Finlands nya strafflag af 1889
straffas den, som uppsåtligen tagit annan afdaga
medelst gift, enligt de allmänna bestämmelserna
om uppsåtligt dödande. Gick uppsåtet endast ut på
att skada, men följde döden af gerningen, kommer
ett särskildt stadgande till tillämpning, enligt
hvilket högsta straffet är tukthus på lifstid. Den
särskilda straffbestämmelse för giftmord, som fanns
i Norges strafflag af 1842, har utgått vid 1889 års
revision. Hade gerningsmannen uppsåt att döda,
tillämpas de vanliga stadgandena om uppsåtligt
dödande och i annat fall bestämmelserna om uppsåtlig
misshandel med dödlig utgång, enligt hvilka emellertid
användningen af gift är en straffskärpningsgrund, så
att straffet t. o. m. i vissa fall (då gerningsmannen
hade öfverlagdt uppsåt att åstadkomma betydlig
kroppsskada) kan uppgå till dödsstraff. J. H–r.
*Giftoman. Se Adel. Suppl.
*Giftorätt, jur. I det förslag till ändring i
vissa delar af Giftermålsbalken, hvaröfver Högsta
domstolens yttrande 1896 blifvit infordradt, har
intagits sådan bestämmelse att stadsfastighet i
afseende å makarnas inbördes rätt blir likställd
med fast egendom på landet, till följd hvaraf i den
fasta egendom, som man eller hustru före eller under
äktenskapet ärft eller förut förvärft, giftorätt
ej tillkommer andra maken. L. A.
*Giftostämma. Se k. kung. d. 10 Nov. 1882.
Gift qvinnas eganderätt. Se Föreningen för gift
qvinnas eganderätt. Suppl. och Giftorätt.
Giftskydd, giftskyddande medel. Se
Antitoxiner. Suppl.
Giftstadga. Ytan af det stycke tapet o. d. (sp. 1175),
som skall underkastas prof på arsenik,
är (enl. k. kung. d. 18 Nov. 1892) reducerad till
200 qvcm. och af tyg o. d. (sp. 1176) till 100 qvcm.
Giftsumak, bot. Se Rhus.
Gifva glatta laget, sjöv. Se Lag.
Gigantosomi (af Grek. gigas, jätte, och soma,
kropp). Se Missbildning, sp. 94.
Gigantostraca, zool., paleont. Se Merostomata.
Gigartina mamillosa, farmak. Se Caragheen.
Gigelsärt, bot. Se Käringtand och Lathyrus.
Gigerl, T., ett i Wien uppkommet ord motsvarande det
engelska dandy (se d. o.).
*Gigg. — 2. Se Utriggare 2.
*Gigoux, J. F., afled 1894.
*Gigtåg. Alla större
segel, såväl rå- som gaffel- och stagsegel,
hafva gigtåg, hvilka benämnas efter de segel
de tillhöra, t. ex. fockegigtåg efter focken,
förmärsegigtåg efter förmärsseglet o. s. v.
L. H.
*Gikt. Sp. 1181, r. 1 nedifr. står svartnar bör
vara svullnar.
*Gilbert, William, läkare och fysiker. Se vidare
Elektricitet, sp. 363–364.
*Gilbert, Henry, 1884–90 professor i agrikulturkemi
vid Oxfords universitet, blef 1888 led.
af svenska Landtbruksakademien.
*Gilbert, W. S., numera ledare af Savoy-theatre i
London, har skrifvit bl. a. texten till A. Sullivans
operett »The mikado» (1885).
Gilbert [ṡjilbär], Zelia. Se Trebelli.
*Gilbert-öarna, hvilka äro korallbildningar, hafva
värde för Storbritannien såsom anhaltspunkter å den
föreslagna telegraflinien från Britiska Columbia
till Australien och Nya Zeeland och såsom kolstation
för ångare å denna väg samt mellan Panamanäset,
Australien och Öst-Asien. 1892 ställdes de under
britiskt skydd, hvarefter en engelsk kommissarie
residerar på ön Apaiang,
Gil de Zarate. Se Gil y Zarate.
*Giles, J. A., dog 1884.
Giles [djejls], Ernest, australisk forskningsresande,
f. 1847 i England, har företagit flere större
forskningsresor inom Australien: 1872 till det
centrala inlandet, för att finna Murchisons källor,
hvarunder han upptäckte Liebigbergen och saltträsket
Lake Amadeus, men måste vända vid 129° 38f ö. lgd;
1873–74 från Albergafloden längs 27:de breddgraden
till 126° ö. lgd, då han tvangs att återvända;
1874 från Port Fowler vid Australbukten i nordlig
och östlig riktning genom ödemarker, som utan de
medförda kamelerna varit omöjliga att passera;
1875–76 från Port Augusta vid öfverlandstelegrafen
till Lake Gairdner, derifrån mot v. genom Syd-
och Vest-Australien längs 30:de breddgraden till
Perth vid vestkusten; återvägen togs från floden
Ashburton mellan 24:de och 25:te breddgraden till
Peakestationen vid öfverlandstelegrafen. G. har
skrifvit Geographical travels in Central-Australia
(1874), The journal of a forgotten expedition (1880)
och Australia twice traversed (2 bd, 1889).
Gilge [hårda g]. Se Njemen.
Gilgen, Gilijen, T. Se Aegidius den helige. Suppl.
*Gill, A., afled i Paris d. 1 Maj 1885.
Gill, David, engelsk astronom, f. 1843 i Aberdeen,
Skotland, sedan 1879 föreståndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
