Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giessen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cyrilliska alfabetet har 43 bokstäfver, af hvilka
35 till utseende och uttal nära öfverensstämma
med ryskans 36 bokstäfver (utom Ӥ) och de öfriga
8 motsvara ljuden: dz, ja, je, jeng, jang och de
grek. ξ, ψ, ω, har det glagolitiska 40 motsvarande
bokstäfver, saknande liksom ryskan tecknen för ja,
je, ξ, ψ, men egande ett för dj. I äldre tider
hade det glagolitiska alfabetet dels ensamt, dels
vid sidan af det cyrilliska, stor utbredning bland
sydslaverna, i synnerhet bulgarer och dalmatiska
kroater, men är nu inskränkt till de hufvudsakligen
dalmatiska kyrkböcker, som följa romersk ritus. De,
som nyttja dessa böcker, kallas derför glagoliter,
och man räknade 1862 i Dalmatien, Kroatien och
Görz 84,320 »glagolitiska själar». I de äldsta
glagolitiska handskrifterna är bokstafsformen
rund och språket ren kyrkoslaviska (se d. o.), men
de yngre (intill det första glagolitiska trycket,
Venezia, 483) visa en kantig frakturskrift, och
språket är ackomoderadt efter dalmatisk-kroatisk
dialekt. De vigtigaste och sällsyntaste glagolitiska
handskrifterna äro: »Codex Zogr.» (evangelier från
Zographos-klostret på Athos, nu i kejserliga bibl. i
Petersburg), »Cod. Assemannus» (evangelier, af
Assemann fördt från Jerusalem till Rom), »Glagolita
Cloziana» (14 bl. homilier) och »Codex Marianus»
(evangelier, från Maria-klostret på Athos).
H. A.
*Glaisher, J., föddes i London 1809. Jfr Luftballong,
sp. 218.
*Glaize, A. B., afled i Paris 1893.
*Glamorgan, grefsk., har enligt officiella uppgifter en areal
af 2,092 qvkm. (såsom förvaltningsområde 2,047),
med 687,218 innev. (1891; såsom förvaltningsområde,
utom Cardiff och Swansea, 467,954). Af befolkningen
begagna sig omkr. 70 proc. af kymriskan i det dagliga
lifvet, ehuru nästan alla förstå engelska. 1892 brötos
22,8 mill. ton kol (med ett värde af 10,4 mill. pd
st.) och 22,000 t. jernmalm. Medan 1891 jordbruket
sysselsatte endast 11,000 menniskor, arbetade 103,000
i bergsbrukets och industriens tjenst.
Glandstorp, Glandstrup. Se Glenstrup.
Glandula, Lat., körtel. Se Glandel. — Glandulae Bartholinianae.
Se Bartholinska körtlarna. Suppl. — G. Brunnerianae.
Se Brunnerska körtlarna. Suppl. — G. Meibomianae. Se
Meibomska körtlarna.
Glansfoglar, zool. Se Trögfoglar.
*Glanshammar. 1. Härad. 35,717
har. 7,918 innev. (1895). — 2. Kontrakt. Eker
tillhör numera Örebro kontrakt. 65,436 har.
13,214 innev. (1895). — 3. Socken. 7,576 har.
2,197 innev. (1895).
Glanslösa dvärgbaggen, zool. Se Dvärgborrar.
Glansstarar, zool. Se Lamprotornithinae.
*Glarus. 1. Kanton. Verkställande makten utöfvas
numera af ett regierunngsrath af 7 ledamöter,
valda af »landesgemeinde», med »landammannen»
såsom president; vicepresidenten bär titeln
landesstatthalter. Ämbetstiden är treårig.
*Glasell, P. B. J., dog d. 12 Juni 1895.
*Glaser, J. A., utgaf vidare bl. a. Handbuch des
strafprozess (2 bd, 1883–85) och dog 1885.
Glaser, Eduard, Österrikisk resande, f. 1855 i Böhmen,
besökte 1880–88 Tunisien, Tripolis
och Egypten samt tre gånger södra Arabien, der
han från Sana företog åtskilliga resor, 1888 ända
till Marib, det gamla Seba. På dessa resor samlade
han öfver 1,000 inskrifter och gjorde äfven vigtiga
geografiska forskningar. Af hans Skizze der geschichte
und geograpltie Arabiens von den ältesten zeiten bis
zum propheten Muhammed har hittills utkommit endast
2:dra bandet (1890). 1892 framträngde han från Aden
i Arabiens inre, kartlade Hadramaut till Mekka och
samlade omkr. 800 inskrifter, en mängd fornarabiska
manuskript och åtskilliga språkprof.
*Glasfabrikation. Enligt Kommerskollegiets berättelse
för 1895 voro d. å. 52 glasbruk och fabriksartade
glassliperier i verksamhet, deraf 37 i Kronobergs,
Kalmar och Värmlands län. Antalet arbetare var 4,133
och tillverkningsvärdet 5,346,400 kronor.
*Glasgow hade 1891, förstäderna oberäknade. 658,198
innev., i det egentl. stadsområdet
564,981. Romersk-katolsk ärkebiskop och anglikansk
biskop. En 67 km. lång ledning förser staden med
utmärkt vatten från Loch Katrine. Till följd af den
ovanligt stora arbetarebefolkningen är dödligheten
stor i jämförelse med andra större storbritanniska
städer. Universitetet (5 fakulteter) besöktes 1895
af 2,080 studerande, af hvilka 165 qvinnor i det
1892 med universitetet förenade »Queen Margaret
college». Införseln beräknades 1891 till ett
värde af 12,5 mill. pd st., utförseln af britiska
produkter till 14 mill. och af utländska till 400,000
pd. S. å. egde staden en handelsflotta af 1,576
fartyg (1,013 ångfartyg), om 1,316,800 tons.
*Glasmålning. Glasmåleriet har i Sverige i
våra dagar återupplifvats af K. R. Callmander (se
denne. Suppl.).
Glaspapper. Se Sandpapper.
Glass, Louis Christian August, dansk tonsättare, f. 1864,
elev af sin fader Christian Henrik G. (organist,
pianolärare och kompositör, f. 1821, d. 1893),
samt vidare af Zarembski, J. Wieniawski och
Servais vid konservatoriet i Bruxelles 1884–85.
G. har framträdt med kompositioner för orkester,
kammarmusik och piano, hvilka röja mycken talang
och begär att söka nya vägar, men tillika en
forcerad originalitetsjagt, som stundom kommer i
strid med skönhetslagarna. A. L.
Glas-slån, zool. Se Ophiosaurus ventralis.
Glasögonstariken, zool. Se Phaleris.
Glasört, bot. Se Salicornia.
Glatt-is. Se Verglas.
Glatt strandört, bot. Se Schoberia maritima.
*Glaubersalt. Se Natriumsulfat.
Glaukodot, miner. Se Koboltglans.
Gleb (Gljeb). Se Boris och Gleb. Suppl.
Glebae adscriptus, Lat. Se Lifegenskap.
Glee [gli], Eng. (af Angels. gleov,
glädje, musik), musikt., en för England egendomlig
kompositionsart för minst tre solostämmor, vanligen
manliga. G. utgör ett återupplifvande på modernare
grund af den forna madrigalen, och dess blomstringstid
sammanfaller ungefär med lifstiden för artens
mest berömde kompositör Samuel Webbe (1740–1816).
Detta slags kompositioner var så omtyckt, att till
deras utförande bildades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
