Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grönlandsfalken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för förvaltningen stå 6 statssekreterare. För
lokalförvaltningen är landet indeladt i 22
departement. Den stående hären är omkr. 3,000 man;
tjenstskyldige i milisen äro enl. lag af 1888
omkr. 100,000. — I budgeten för 1895–96 beräknades
inkomsterna till 12,48 mill. pesos (deraf tullar
6,7 mill.) och utgifterna till 10,7 mill. I Maj 1895
uppgick den utländska statsskulden till 887,700 pd
st. och den inländska konsoliderade till omkr. 6
mill. pesos (964,144 pd st.), hvarjämte finnas
åtskilliga skulder till ett sammanlagdt belopp af 8,5
mill. pesos och en sväfvande skuld af omkr. 500,000
pesos. Myntet är enl. dekret af 1878 peso fuerte à
100 centavos med ett nominelt värde af 4 shilling
l. 5 frcs. Metersystemet är antaget. — Barrios,
som omvaldes 1876 på 4 och 1880 på 6 år, trodde
G:s och Central-Amerikas oberoende hotadt genom det
fördrag som Nord-Amerikas förenta stater 1884 slöto
med Nicaragua angående byggandet af en interoceanisk
kanal derstädes och beslöt förebygga faran genom att
söka återförena Central-Amerikas republiker till ett
statsförbund. Då Salvador vägrade att ingå i detta,
ryckte Barrios med en här in på dess område, men
stupade d. 1 April 1885 i slaget vid Chelchuapa. Hans
efterträdare Barillas fullföljde samma mål
och sökte i förening med Costa Rica, Honduras och
Nicaragua tvinga Salvador till förbund. Men kriget
blef utan resultat, och i den i Nov. 1885 ingångna
freden erkändes Salvadors oberoende. Barillas
efterträddes 1892 af Barrios’ brorson J. M. Reyna
Barrios, som gjort till sin uppgift att genom jernväg
fullborda förbindelsen mellan Atlantiska hafvet
och Stora oceanen. Den 15 Juni 1897 undertecknades
öfverenskommelse emellan ombud för G. och Costa
Rica samt för den af de förenade staterna Honduras,
Nicaragua och Salvador bestående republiken om
bildandet af en Centralamerikansk statsförening, med
gemensam utrikespolitik. — 2. Hufvudstaden uppgafs
1893 hafva 71,527 innev. och är Central-Amerikas
förnämsta stad. — G. Antigua har 10,000 innev.
*Guayaquil, med omkr. 51,000 innev., är
utgångspunkt för den 122 km. långa jernvägslinien
G.–Sibambe. Fartyg om 5,5 m. djupgående kunna alltid
gå upp i hamnen; större fartyg kunna endast vid
springflod gå upp. Den 5–6 Okt. 1896 förstördes
största delen af staden genom eldsvåda.
Guayaquil-viken [gvajakīl-], Stilla oceanens största
inskärning på Syd-Amerikas vestkust, ligger mellan
Santa Elena (2° 11’ s. br.) i Ecuador och Kap Blanco
(4° 17’ s. br.) eller Punta de Parmas (4° 41’) i
Peru. Viken delas genom ön Puña i den grunda kanalen
del Morro och den för större fartyg användbara
kanalen de Jambeli. Innanför vidtager G:s breda,
djupt i landet inträngande aestuarium, bildadt af
flere floder: Guayas, Daule, Bahahoyo, Yaguachi m. fl.
Guaymas [gva’imas], San José de G., sjöstad
i mejikanska staten Sonora, vid Rio de G:s
utlopp i Kaliforniska viken, utgångspunkt för en
till Fort Yuma vid södra Pacifik-banan gående
jernvägslinie. Omkr. 5,500 innev. God hamn. I
närheten tvänne betydande silfverbergverk.
Guaytecas-öarna. Se Chonos-öarna (äfven i Suppl.).
Gubbklåda. Se Ekzem.
*Guben hade 31,183 innev. 1895.
Gubuluwayo, detsamma som Bulawayo (se
d. o. Suppl.).
Guckuråg, bot. Se Polytrichum.
*Gudbrand herse är enl. A. Chr. Bang (»Om
Dale-Gudbrand», i Videnskabsselsk:s skrifter, 1897)
uteslutande en sagofigur.
Gudbrandsdalska hästen. Se Norska hästen.
Gudehus, Heinrich, tysk operasångare, f. vid Celle
1845, har sedan 1871 med stor framgång sjungit på
flere tyska scener, kreerade Parsifal i Baireuth
1882, var 1880–90 kammarsångare vid hofoperan i
Dresden och har sedan tillhört hofoperan i Berlin,
hvarjämte han vintern 1890–91 sjöng vid tyska operan
i New York. A. L.
*Gudhem. 1. Härad. Af häradets socknar kallas numera
Tunhem Östra Tunhem, Kyrketorp Södra Kyrketorp och
Sjögerstad Sjogerstad, hvarjämte delen af Falköpings
landsförsamling är egen socken, benämnd F:s Vestra
landsförsamling, samt Edåsa i sin helhet tillhör
häradet. 39,092 har. 11,308 innev. (1896). —
2. Socken. 2,144 har. 637 innev. (1896). G. med
annexen Östra Tunhem och Ugglum tillhör Falköpings
kontrakt.
Gudhems och Kåkinds domsaga, i Skaraborgs län,
omfattar Gudhems och Kåkinds härad. 1,037 qvkm. 29,849
innev. (1896).
*Gudjarat omfattar dels den till Bombay hörande
britiska divisionen G., bestående af de i
hufvudartikeln nämnda distrikten, med en sammanlagd
areal af 26,666 qvkm., med 3,098,200 innev. (1891),
dels den i många större och mindre parceller öfver
området spridda staten Baroda (se d. o. Suppl.),
dels de under brit. kommissariens i Norra divisionen
öfveruppsigt ställda tributstaterna (öfver 300),
tills. med Baroda 152,230 qvkm., med nära 8
mill. innev. Dertill komma de små portugisiska
besittningarna Daman och Diu. Om halfön eller
rättare ön Katsch se d. o. Halfön Kattivar, som genom
ett 110 km. bredt näs mellan Rann och Kambayviken
sammanhänger med fastlandet, liknar Katsch, men
är högre. Fastlandsdelen delas af floden Mahi i en
nordlig jämn, kal och torr landsträcka, genomskuren af
floder, som gräft sig ända till 20 m. djupa rännor,
i hvilka under den torra årstiden hela samfärdseln i
det skenbart utdöda landskapet rör sig, och en sydlig,
ett af de vattenrika floderna Narbada och Tapti
genomskuret landskap, med förgreningar af Vindhya-
och Satpurabergen och för öfrigt bestående af bördiga
slätter och dalar. I sin helhet är G. ett af Indiens
bördigaste och bäst odlade landskap. Befolkningen
består till större delen af hinduer (brahmaner,
radjputer och maratter), till en mindre del af
muhammedaner och parser.
*Gudmundrå. 1. Socken. 23,428 har. 7,250
innev. (1896). Vid komministers i Högsjö afgång
1897 blef Högsjö med Hemsö såsom annex ett eget från
Gudmundrå skildt gäll. — 2. Tingslag i Vesternorrlands
län, ingår i Ångermanlands Södra domsaga och Södra
Å:s nedre fögderi samt omfattar socknarna Gudmundrå,
Högsjö och Hemsö. 51,327 har. 10,519 innev. (1896).
Guðmundsson, Sigurð, isländsk målare och arkeolog. Se
Isländska språket och literaturen, sp. 868.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
