Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborg-Borås jernväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2,930,192 tons, deraf 5,628 fartyg om 2,254,943 tons,
i utrikes sjöfart. (Sjöfartstrafiken på hamnen i
Stockholm står 1 1/2 gång: högre.) På sjömanshuset
voro 1895 inskrifna 237 befälhafvare och 3,157
sjömän. Stadens tolagsersättning uppgick till 578,917
kr. — Såsom industristad är G. näst Stockholm den
största i riket; fabrikernas antal 1895 var 151,
med 7,180 arbetare, ett tillverkningsvärde af
25,245,333 kr. (d. v. s. 10,3 proc. af hela rikets;
Stockholms var 27,4 proc.) och en bevillning
af 18,868 kr.; främst stod Carnegies sockerbruk
och porterbryggeri, med ett tillverkningsvärde
af 5,8 mill. kr. Handtverkarnas antal 1895 var
663, med 2,378 arbetare och en bevillning af
13,816 kr. Af kreditinrättningar må utom de i
hufvudartikeln uppräknade nämnas G:s enskilda bank,
Handelsbanken (1897) och 3 hypoteksinrättningar. —
Ang. kommunikationsväsendet må anmärkas, att G. är
ändpunkt för Vestra stambanan och Bergslagernas
jernväg samt G.–Borås jernväg, hvilka två sistnämnda
jämte Vestkustbanan sammanlöpa vid Bergslagsbanans
station. Derifrån skall ock utgå den föreslagna
banan genom Bohus län. G. har 3 spårvägslinier;
en fjerde (elektrisk) är föreslagen. Staden är
säte för 4:de distriktets postinspektion och har
ett rikt utveckladt telefonväsende. — Angående
bildningsanstalterna må nämnas, att staden är
indelad i 6 folkskoledistrikt under Allmänna
folkskolestyrelsen, att ett arbetareinstitut verkar sedan
1885 och att staden fått en högskola (1891). —
Bland föreningar må nämnas G:s konstförening,
sällskapet Gnistan, Harmoniska sällskapet, Tekniska
samfundet, Handtverks- och industriföreningen,
Nautiska föreningen, G:s segelsällskap. Bland
samlingar: G:s museum, Fürstenbergs galleri,
Konstföreningens periodiska utställningar i Valands
hus. Berömda äro C. Larssons väggmålningar i Nya
elementarläroverkshuset för flickor. Staden har
efter Mindre teaterns brand (1892) endast en teater:
Stora teatern (jfr W. Berg: »G:s äldre teatrar»
och J. Svanberg: »Anteckn. om Stora teatern i
Göteborg, 1859–1893»). — Dagspressen representeras
af »Göteborgsposten» och »Göteb. handels- och
sjöfartstidning» (liberala) samt »Morgonposten» (sedan
1896) och »Göteborgs aftonblad» (konservativa). — De
6 territoriella församlingarna bilda för gemensamma
ärenden en kyrkounion, med kyrkofullmäktige
(45 medl.) som beslutande och kyrkonämnden
som verkställande myndighet. — G:s magistrat
arbetar på 2 afdelningar: Justitieafdelningen,
med en borgmästare och 5 rådmän, samt Handels-
och politieafdelningen, med en borgmästare och 2
rådmän. Poliskammare och polisdomstol handhafva
polisärenden, för hvilka staden är indelad i 4
kommissariedistrikt. Stadsfullmäktiges antal är
60. För deras val är staden sedan 1893 indelad i 3
valkretsar. Staden utser 3 riksdagsmän i Första och 9
i Andra kammaren. — För fattigvården är staden indelad
i 10 distrikt. Jämte den centrala vårdanstalten
»Gibraltar» finnes, i Majorna, en särskild
försörjningsanstalt. »Allmänna hjelpföreningen»
verkar sedan 1891 efter Elberfeldsystemet. Dertill
komma det stora Ålderdomshemmet (1896), flere barnhus
och barnhem m. m. Utskänkningsväsendet är ordnadt
efter »Göteborgssystemet».
— Om arbetarebostäderna se Arbetarebostäder. Suppl.,
sp. 316. — Trots G:s fuktiga och nyckfulla, af
regnstormar kännetecknade klimat är dödligheten
ringa, till följd af utmärkta anordningar för
helsovården (god vattenledning m. m.). Staden
har en särskild sundhetsinspektion (fördelad på 6
tillsyningsdistrikt). Främst bland sjukhusen märkes
Allmänna och Sahlgrenska, i vinkeln emellan Vestra
hamnkanalen och Vallgrafven; 1896 beslöts uppförandet
af ett nytt mera tidsenligt sjukhus å Änggården (invid
Slottsskogen). — Om G:s vapen se »Göt. fornminnes
för:s tidskr.» 1896.
I G. äro garnisonerade Första Göta art. reg. vid
Qviberg och, till 1898, Andra Göta art. reg. (på Lilla
Otterhällan). Husardetaschementet finnes ej längre
i G. 1897 framlade K. M:t förgäfves proposition
om anslag till G:s befästande åt sjösidan,
der staden ligger värnlös mot hvarje fiende.
Kj.
Göteborg–Borås jernväg, normalspårig, 67 km. lång,
tillhörig Göteborg–Borås jernvägs aktiebolag,
sträcker sig från Almedals station å den statens
jernvägar tillhöriga linien Göteborg–Helsingborg till
Borås nedre station å Varberg–Borås jernväg. Banan
öppnades för trafik d. 15 Dec. 1894. Banans tåg
framgå äfven å statsbanelinien Almedal–Göteborg.
J. L.
Göteborgs domprostens Norra kontrakt omfattar
de sju pastoraten Stora Lundby med Skallsjö och
Lerum; Angered med Bergjuni; Starkärr med Kilanda
och Nödinge; Östad; Skepplanda med S:t Peter och
Tunge; Ale-Sköfde med Hålanda; Romeled med Fors,
Upphärad, Åsbräcka och Fuxerna. 1,043 qvkm. 27,276
innev. (1896).
Göteborgs domprosteris Södra kontrakt omfattar
med inräkning af en garnisonsförsamling fjorton
pastorat och en territoriel fängelseförsamling:
Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamling;
Göteborgs Kristine förs.; G. Gamlestads förs.;
G. Haga förs.; G. Masthuggs förs.; G. Karl Johans
förs.; G. garnisonsförs.; Tyska förs. i G.; Örgryte;
Landvetter med Härryda och Partille; Fässberg med
Kållered och Råda; Vestra Frölunda med Askim; Nya
Varfvet (fängelseförs. och t. v. socken): Styrsö;
Lundby med Tufve. 53,901 har. 155,025 innev. (1896).
*Göteborgs Handels och Sjöfartstidning har under
senare åren, efter det prenumerationspriset nedsatts
till 12 kr. och lösnummerpriset till 5 öre, vunnit
fördubblad spridning och utgår nu i en upplaga af
öfver 10,000 exempl. (lördagarna i omkr. 19,000
exempl.). Derjämte har tidningen börjat utgifva ett
särskildt för landsorten afsedt »Veckoblad». Ansvarig
utgifvare är sedan 1896 redaktör Henrik Hedlund.
Göteborgs högskola. Under årtionden hade frågan om en
högre undervisningsanstalt i Göteborg förberedts dels
derigenom att man anordnade offentliga föreläsningar
(bl. a. på bekostnad af Renströmska fonden),
dels genom debatt i pressen. Två donationer till
en högre undervisningsanstalt eller högskola af
Fr. Lundgren (400,000 kr.) och Edv. Magnus (200,000
kr.) gåfvo anledning till att högskoleidéns främste
ifrare, redaktör S. A. Hedlund, föreslog (1885) hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
