Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamburg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmanna exportförening» endast till en del ett
handelsgeografiskt sällskap.
Handelsinstitut. Se Handelsskolor.
Handelskoloni. Se Koloni.
*Handels- och manufakturdeputation tillsattes
första gången vid 1738 års riksdag. Den föreslog
då såsom det kraftigaste medel till de inhemska
manufakturernas uppkomst, att nationen skulle kläda
sig endast med svenska tillverkningar.
*Händels- och sjöfartsfonden egde vid 1896 års slut
en behållning af 3,138,056 kr.
*Handelsregister, jur. Genom lagen
ang. handelsregister, firma och prokura d. 13 Juli
1887 har föreskrifvits, att för inskrifning af
anmälan om firma — d. v. s. det namn, hvarunder
handelsidkare eller idkare af annan näring, med hvars
utöfvande följer skyldighet att föra handelsböcker,
ämnar bedrifva sin rörelse och hvilket han vid
dervid förekommande underskrifter ämnar teckna —
skall för Stockholm hos öfverståthållareämbetet,
för annan stad hos magistraten eller, der sådan
ej finnes, hos vederbörande stadsstyrelse och för
landsbygden hos K. M:ts befallningshafvande föras
ett handelsregister. Anmälan till handelsregistret
göres skriftligen och skall vara åtföljd af stadgade
afgifter. L. A.
Handelsresande, person, som på uppdrag af en handels-
eller fabriksfirma gör resor för mottagande af
beställningar och liqvider. Enligt k. kung. d. 21 Maj
1897 skall utländsk handelsresande erlägga bevillning
af 100 kr. för hvarje tiderymd af 30 på hvarandra
följande dagar, räknade fr. o. m. den dag afgiften
erlägges.
Handelstraktat. Se Handelsfördrag.
Handelsträdgård. Se Trädgård, sp. 853.
Handgångne män. Se Hird.
Handl, Jakob, tysk tonsättare. Se Händl.
Handnivå, detsamma som aneroidbarometer. Se
Barometer.
Handpant. Se Hypotek.
Handske-moral, ett på tendensen i B. Björnsons drama
»En handske» anspelande uttryck, som betecknar ett
kraf på lika stor sedlig renhet hos mannen som hos
qvinnan.
Handsworth [händsoörth], 1. Stad i engelska
grefskapet Stafford, straxt n. n. v. om
Birmigham, till hvilket det kan betraktas som
förstad. 32,756 innev. (1891). Wesleyanskt teologiskt
college. Tillverkning af korta varor. — 2. Stad i
Westriding af eng. grefskapet York, 6 km. s. ö. om
Sheffield. 10,295 innev. (1891).
*Handöl. I närheten af kapellet och den lilla byn
utmynnar i Indalselfvens källflod Ena elf straxt
ofvanför Ånnsjön den från Helagsfjället kommande
Handölselfven. Längs elfven går på vestra sidan förbi
Snasahögarna (1,465 m.) den väg, som från Trondhjem
och Tydalen i Norge leder öfver fjällen till H.,
minnesvärd genom Armfeldts olyckliga återtåg från
Trondhjem vintern 1718–19. På sluttningen af Snasahögarna ligga
vid Handölsforsarna sedan gammalt bearbetade
täljstensbrott, der nu, sedan brotten 1895 inköpts
af ett konsortium i Stockholm, arbeten komma att
bedrifvas efter större måttstock. Täljstenen,
af ypperlig beskaffenhet, exporteras i
betydliga qvantiteter till de norska kemiska
pappersmassefabrikerna.
*Hanebo, socken i Södra Helsinglands Vestra
tingslag. 31,299 har. 4,023 innev. (1896).
*Hanekind. 1. Härad. I häradet ingå socknarna Slaka,
S:t Lars (från 1898 års början) och Landeryd i deras
helhet, men ingen del af Grebo. 33,043 har. 8,718
innev. (1896). — 2. Hanekinds och Åkerbo kontrakt
kallas vanligen Linköpings domprosteri.
*Hangelösa. 2,594 har. 1,009 innev. (1896)
*Hangvar. 8,373 har. 906 innev. (1896). Tillägget
»med Elinghem» förekommer numera icke.
*Hangö hade 3,453 innev. 1895.
Hanhai (Kin., »uttorkadt haf»), det stora mellan
Tiansjan och Kuenlun och längre mot ö. mellan
lägre kedjor inneslutna bäcken, som börjar vid
Pamirs högland under 75° ö. lgd och sträcker sig
omkr. 4,000 km. ö. n. ö. i en i medeltal 700 km. bred
mot n. öppen båge ända till Chinganbergen, som skilja
det från Mandsjuriet. Under tertiärtiden var H. ett
inlandshaf, och ännu under den postpliocena perioden
inneslöt det flere ofantliga sjöar; nu utgör större
delen ett vatten-och vegetationsfattigt öcken- och
stenfält. Lägre tväråsar dela bäckenet i två delar:
en mindre vestlig, Tarimbäckenet, och en större
östlig, Gobiöcknen.
*Hanhals. 1,949 har. 825 innev. (1896).
Han-ho. Se Han-kiang.
Hanifin, arabisk sekt. Se Islam, sp. 831.
Hankö, hafsbad och kustsanatorium i Smaalenenes
amt, Norge, 21 km. v. om Fredriksstad, på östra
sidan af ön H. i Kristianiafjorden, öppnades 1877
och utmärker sig för ett mildt och behagligt
klimat samt besökes såväl af verkligt sjuke som
af rekreationssökande. Freqvensen öfverstiger 500
pers. om sommaren.
*Hanley utgör sedan 1888 eget grefskap med en areal af
7,25 qvkm. och 54,946 innev. (1891). Jämte fabriker
för tillverkning af porslin och stenkärl finnas
stenkolsgrufvor och drifves jern- och stålförädling.
Hann, Julius, tysk meteorolog, f. 1839 vid Linz, sedan
1877 professor i fysikalisk geografi vid universitetet
i Wien, har i den af honom (jämte Jelinek 1866–77,
derefter ensam) redigerade »Zeitschrift der
österreichischen gesellschaft für meteorologie»
skrifvit en mängd klimatologiska artiklar,
undersökningar om föhn, om teorier för stormar,
temperaturens aftagande med höjden, vattenångans
fördelning, uppkomsten af nederbörd af densamma
samt förändringar i den magnetiska deklinationen
m. m. Han har dessutom utgifvit högt värderade arbeten
i meteorologi.
*Hannas. 727 har. 384 innev. (1896).
*Hanne, J. W., afled 1889 i Hamburg.
*Hanno. 1. C. M. Kan (»De periplous van Hanno», 1891)
och Curt Th. Fischer (»De Hannonis carthaginiensis
periplo», 1893) förlägga färden till midten af 5:te
årh. f. Kr., den sistnämnde
med stöd af Herodotos IV,42 närmare till något
af åren mellan 465 och 450.
*Hannover. 1. Provinsen beräknas nu hafva en areal
af 38,474 qvkm., med 2,422,020 innev. 1895. Af hela
arealen äro 12,600 qvkm. l. 32,7 proc. åker och
trädgårdar, 10,3 proc. ängsmark, 35 proc. betesmarker
och 16 proc. skogbärande mark, den sistnämnda
företrädesvis i södra berglandet, der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
