Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hede ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Heeren, A. H. L. Hans »Geschichte der staaten des
alterthums» är öfvers, på svenska: »Handbok uti gamla
staternas historia» (1817).
*Hefele, K. J. von, afled d. 5 Juni 1893.
*Hefner-Alteneck, J. H. von, lemnade tjensten 1886.
2. Hefner-Alteneck, Friedrich von, elektrotekniker,
den föregåendes son, f. 1845, var verksam 1867–90
såsom Ingeniör och öfveringéniör hos firman
Siemens & Halske i Berlin. Han har konstruerat
en mängd elektriska och mekaniska apparater
(se Induktionsapparater, sp. 600, och Elektrisk
belysning. Suppl.). Sedan 1896 är han ledamot af
svenska Vet. akad.
*Heftye, T. J., var stiftare af den
norska turistföreningen och dog i Kristiania d. 4
Okt. 1886.
*Hegermann-Lindencrone, C. D., afled d. 22
Dec. 1893. – Jfr J. Nörregaard: »Tre hovedpersoner
og hovedbegivenheder i krigen 1864» (1884), som
försvarar H.-L:s uppträdande och framhåller betydelsen
af hans plan om ett angrepp på den österrikiska
belägringshären vid Fredericia, hvars utförande i
sista ögonblicket hindrades af krigsministeriet.
E. Ebg.
Hehn, Viktor, tysk kulturhistoriker, f. 1813 i Dorpat,
kejserlig öfverbibliotekarie i Petersburg 1855–73,
d. 1890 i Berlin, författade bl. a. det både genom
sina resultat och sin filologisk-historiska metod
epokgörande arbetet Kulturpflanzen und hausthiere
etc. (1870; 6:te uppl. 1892–94).
*1. Heiberg, Peter Andreas. – Jfr H. Schwanenflügel:
»P. A. H., en biografisk studie» (1891).
*3. Heiberg, Johanne Louise, skref både text och
musik till vådevillerna En söndag paa Amager (1848;
»En söndag på Anlager», 1855) och Abekatten (1849;
6:te uppl. 1896; »Lilla apan», 1852). Efter hennes
död, d. 21 Dec. 1890, utgafs Ett liv, gjennemlevet i
erindringen (4 bd, 1891–92), ett af de betydligaste
memoarverk i den danska literaturen, innehållande
vigtiga upplysningar angående den k. teaterns
inre historia och intressanta betraktelser öfver
skådespelarekonsten. Hennes staty (af V. Bissen)
restes 1892 i K. teaterns foyer i Köpenhamn. E. Ebg.
4. Heiberg, Johan Ludvig, dansk filolog, sonsons
son af en yngre broder till H. 1, född d. 27
Nov. 1854 i Aalborg blef 1871 student och 1876
filol. kandidat. 1879 tog han doktorsgraden med
afhandlingen Qvaestiones Archimedeae samt besörjde
nya upplagor af de store grekiske matematikerna
(Archimedes, 3 bd, 1880–81, Euklides, 5 bd,
1883–88, Apollonios från Perga, 1891–93) i
latinsk öfvers. Som han förenar en skarp, kritisk
metod med grundliga matematiska kunskaper, har han
åstadkommit de första omsorgsfulla upplagorna af dessa
svårtolkade författare och på samma gång framlagt
vigtiga bidrag till matematikens historia. Dit
hör ock hans Literaturgeschichtliche studien über
Euclid (1882). Han har vidare utgifvit en rad
filologiska småskrifter (Kvindespörgsmaalet i det
gamle Athen, 1891, Eros, en kulturhistorisk studie,
1895 m. m.) samt ett stort konsthistoriskt arbete,
Attiske gravmæler (1895). Dessutom utgaf han 1883
»Breve fra P. A. Heiberg» såsom motskrift mot fru
J. L. Heibergs framställning af
förhållandet mellan P. A. Heiberg och fru Gyllembourg, i
det han afgjordt ställde sig på P. A. H:s sida. H.,
som 1884–95 var föreståndare för »borgerdydsskolen»
i Köpenhamn, blef 1895 professor vid universitetet.
E. Ebg.
*Heiberg. – 2. Johan Fritzner H. afled d. 4 Mars
1883. Hans memoarer utgåfvos 1891.
Heiberg, Gunnar Edvard Rode, norsk författare,
f. 1857 i Kristiania, blef student 1874, vistades
1875–76 i Italien samt egnade sig efter hemkomsten åt
literära arbeten. 1882–83 studerade han literatur och
teater i Köpenhamn och München, och 1884–88 var han
sceninstruktör i Bergen. Han har sedermera vistats
i Kristiania, Köpenhamn och Paris. Utom en mängd
tidningsartiklar har han skrifvit Kants fornuftkritik
og en soirée dansante (1878, tillsammans med Hans
Jæger), Menneskets genesis (i »Nyt norsk tidsskr.»,
1880) samt skådespelen Tante Ulrikke (1884),
Kong Midas (1889; »Kung Midas», Stockholm 1890),
komedien Kunstnere (1893) samt skådespelen Balkonen
(1894), Gerts have (s. å.) och Det store lod (1895).
O. A. Ö.
Heid, Kaspar. Se Hedio.
*Heidelberg hade 35,139 innev. 1895.
Heiden, Feodor Logginovitj, grefve, rysk militär,
generalguvernör i Finland, f. på Sveaborg d. 27
Sept. 1821, tjenstgjorde 1844–47 i Kaukasien,
deltog i fälttåget i Ungern 1849, blef 1854
stabschef vid Östersjö-arméafdelningen, 1862 kejserlig
generaladjutant, 1866 chef för generalstaben och efter
Alexander III:s tronbestigning 1881 generalguvernör i
Finland. Han emottogs med sympati af det fennomanska
partiet och gick detsamma till mötes genom att
medverka till utfärdandet af språkförordningarna af
1883, 1886 och 1887. Då den nationella riktningen
i Ryssland vände sig mot Finlands konstitutionella
ställning, var H. till en början böjd att tillbakavisa
angreppen och lät i ryska Regeringsbudbäraren infora
en offentlig dementi af de i ryska blad synliga
vrängda framställningarna af Finlands förhållanden,
men derefter gaf han vika för påtryckningen och visade
såsom medlem af de kommissioner af finska och ryska
delegerade, som under 1890-talets början handhade
frågan om kodifikation af Finlands grundlagar,
en mot Finlands intressen afvog sinnesstämning. På
hans initiativ utarbetades ett »förslag till
reglemente för styrelsen af storfurstendömet
Finlands län», som genomfördt skulle förintat
Finlands författning. I Jan. 1897 erhöll han afsked
från generalguvernörsämbetet. H. är född lutheran,
men har öfvergått till grekisk-katolska kyrkan.
M. G. S.
Heidenhain, Rudolf Peter Heinrich, tysk fysiolog,
f. 1834, sedan 1859 professor i fysiologi
och histologi i Breslau, har gjort utmärkta
undersökningar ang. värmeutvecklingen i musklerna,
körtelafsöndringen, lymfbehandlingen m. m. Sedan
1894 är han led. af svenska Vet. akad.
2. Heidenstam, Karl Gustaf Verner von, författare, den
föregåendes brorsons son, son af öfveringeniören vid
lots- och fyrinrättningen Nils Gustaf v. H. (f. 1822,
d. 1887), föddes d. 6 Juli 1859 på Olshammar, Hammars
socken, Örebro län. Redan som gosse visade han liflig
fantasi och konstnärliga anlag, och endast sjutton år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
