Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helvedesfossen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prisbelönt af Vet. Soc. i Upsala, af hvilken H. 1892
blef ledamot. H. har varit intendent 1880–85
vid Ronneby och sedan 1885 vid Sätra helsobrunn.
R. T–dt.
*Henselt, A., afled 1889 i Warmbrunn.
Hensen, Viktor, tysk fysiolog, f. i Schleswig 1835,
professor i fysiologi vid Kiels universitet och
direktor för det fysiologiska institutet derstädes,
har inlagt en stor förtjenst genom att införa
läran om plankton (se d. o. Suppl.). 1889 ledde han
Humboldstiftelsens expedition för bestämmande af
plankton i oceanen och konstruerade för ändamålet
lämpliga apparater. Till svar å Haeckels angrepp
på hans planktonundersökningar skref H. Die
planktonexpedition und Haeckels darwinismus
(1891). Såsom medlem af preussiska landtdagen (sedan
1887) har han verkat för fiskets främjande.
Henzekokaren. Se Bränvinsbränning. Suppl.
Hepar, Lat., lefver.
Hephaestiades. Se Lipariska öarna.
Hephaestio, Lat. Se Hefaistion.
Heraclitus, Lat. Se Herakleitos.
*Heraklea. — 6. Se Trachis. Se äfven Monastir och
Saint-Tropez.
*Heraldik. Se vidare Vapen (sp. 254) och Vapenbok.
*Herapath, W. B., dog 1868.
*Heraud, J. A., afled 1887.
*Hérault. 1. Floden har en längd af 197 km. och är
segelbar till Bessan, 11 km. — 2. Departementet hade
469,684 innev. 1896 och uppvisade näst Alpes-maritimes
och Seine den största relativa folkökningen sedan
1886.
*Herbert, J. R., afled 1890.
*Herbest, J., utgaf, sedan Laurentius
Petri’s kyrkoordning antagits, en eller ett par
stridsskrifter, behandlande nattvardens konsekrering,
det sanna presterskapet m. m.; de anses numera vara
förlorade. Ärkebiskopen svarade med tre motskrifter,
riktade mot H:s irrläror i fråga om nattvardens
sakrament, helgondyrkan m. m. (»De consecratione
sacramenti», »de dispensatione sacramenti sub una
specie» samt »de invocatione sanctorum»), af hvilka
den förstnämnda trycktes af Abraham Angermannus
(1588). H., som i öfrigt aldrig spelade någon större
rol och med orätt ansetts hafva författat företalet
till Johan III:s liturgi eller haft del i densamma,
lemnade Sverige i slutet af 1570-talet. (Den i
hufvudart. angifna titeln på hans skrifter bör
vara Tractatus de consecratione eucharistiae,
utraque specie sacramenti altaris etc.).
Ehd.
Herbette [ärbe’tt], Jules Gabriel, fransk diplomat,
f. 1839, inträdde 1860 på den diplomatiska
banan, blef 1871 sekreterare hos J. Favre vid
fredsunderhandlingarna med Tyskland samt deltog 1876
i Donaukommissionens och 1878 i Berlin-kongressens
arbeten. Han var 1880 och 1882–85 direktör i
utrikesministeriet och 1886–96 ambassadör i Berlin.
Herbipolis. Se Würzburg 2.
Herbort von Fritslâr. Se Tyska literaturen, sp. 1084.
Herbst, A. E., bildhuggarinna. Se Vogt, A. E.
Herbst, Eduard, österrikisk jurist och statsman,
f. 1820, blef professor i rättsfilosofi och
straffrätt 1847 i Lemberg och 1858 i Prag, var
1861–85 på böhmiska landtdagen och österrikiska
riksdagen ledare af det tyska partiet och
1867–70 justitieminister. Han genomdref såsom sådan
bl. a. upphäfvande af häktning for gäld och införande
af jury i tryckfrihetsmål. Hans förnämsta juridiska
verk är Handbuch des allgemeinen österreichischen
strafrechts (2 bd, 1855; 7:de uppl. 1882–84). Död
1892.
*Herdaminne. P. Sjöbring skref fortsättning
på Kalmar stifts herdaminne (1885) och Lemke
på Visby stifts (1892). Af Upsala ärkestifts
herdaminne utgaf L. Nyström 1893 »Ny följd» (2
dlr). K. G. Leinberg har författat »Det odelade
finska biskopsstiftets herdaminne» (Jyväskylä,
1894). 1896 började K. A. Hagström utgifva »Strengnäs
stifts herdaminne». A. Hildebrand är sysselsatt med
utarbetande af Stockholms stads herdaminne.
Herden från Ettrick. Se Hogg, J.
Herdepungar, bot. Se Lommegräs.
Heredia, stad i republiken Costa-Rica, på högslätten
10 km. n. v. om San José, vid södra sidan af vulkanen
Barba och vid jernvägen till Alajuela. Omkr. 6,000
innev.
Hérédia, José Maria de, fransk skald, f. 1842 på
Cuba, är af spanskt fäderne, men franskt möderne. Han
var från början medlem af den s. k. »parnassiska»
skaldegruppen (se Parnassen), efterliknade särskildt
Leconte de Lisle och utbildade sonetten till en
fulländning, som ställer hans alster öfver alla
franska sonettdiktares. Hans dikter hafva samlade
utgifvits under titeln Trophées (1893; en mängd
uppl.). H. invaldes 1894 i Franska akademien. —
H. är en konst-aristokrat, som föraktar den profana
hopens smak. Hans poetiska form är oändligt
finciselerad och sofrad; hans traktan är att
återgifva den måleriska detaljen med största
möjliga skönhet och koncentration. En stark,
solig glans och konstnärsglädje utströmma från
hans sonetter, ofta äfven ett dämpadt vemod öfver
sköna tings förgänglighet. Han besjunger ej sina
egna sorger och fröjder, utan väljer episka ämnen
från antiken och senare skeden samt framställer dem
fullt objektivt. Ypperst har han tecknat de spanske
eröfrarna af Nya verlden, både i sonetter och i ett
epos (Les conquérants d’or, i 6 sånger) samt det
äldre Japans heroisk-ridderliga glans. — H:s broder
Severiano de H., f. 1836, var 1887 minister för
allmänna arbeten i Rouviers ministèr.
*Hereford. 1. Grefskapet hade 115,949 innev. 1891.
*Heremans, J. F. J., afled 1884 i Gent.
*Hereró hafva utförligt skildrats af H. Schinz i
»Deutsch-sydwest-Afrika. Forschungsreisen durch die
deutschen schutzgebiete Gross-Nama- und Hereroland
1884–87» (1891). Han beräknar deras antal till
99,900. De ansluta sig i fysiskt hänseende nära till
de södra bantufolken. Företrädesvis tyska missionärer
hafva anlagt ett halft tjog missionsstationer
(deraf en vid Walfischbai), hvilka räkna öfver
2,600 församlingsmedlemmar. H. äro uteslutande
boskapsuppfödare; de hålla tusentals nötkreatur jämte
får och getter. — Bergdámara l. hau-koin hafva enligt
Schinz i sitt utseende föga, som påminner om bantu-
eller namatypen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
