Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hildebrand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hiortdahl, Thorstein Hallager, norsk kemist,
f. i Bergen d. 4 Maj 1839, blef student 1857, vann
1863 kronprinsens guldmedalj för en skrift om den
utsatta prisuppgiften i kemi, blef s. å. amanuens
vid universitetets mineraliekabinett och 1868
vid det kemiska laboratoriet. 1866 blef han
universitetsstipendiat i kemi samt 1872 professor och
föreståndare för det kemiska laboratoriets afdelning
B. Utom en mängd afhandlingar i geologi och kemi,
till största delen i vetenskapliga tidskrifter, har
han utgifvit en Kortfatted lærebog i chemi (1870;
många uppl.). O. A. Ö.
Hippalectryo, zool. Se Kasuarerna.
*Hipparion (rad. 11–12). Slägtet heter Pliohippus
(ej Plioppus).
Hippocastaneae, bot. Se Kastanje.
Hippoglossoides, zool. Se Lerskäddslägtet.
*Hippokrates. Det H. tillskrifna arbetet »Om
menniskans natur» är af hans måg Polybios.
Hippo zarytus. Se Biserta (äfven i Suppl.).
Hirado, hufvudstad på ön med samma namn vid nordvestra
kusten af japanska ön Kiusiu. Omkr. 12,000 innev.
*Hirn, G. A., dog 1890.
Hirosaki, stad i japanska prov. Mutsu, på norra änden
af ön Nippon. Omkr. 31,000 innev. Tillverkning af
marmorerade lackerade arbeten med grön grundton,
s. k. tsugarunuri.
Hiroshima (Hirosima), hufvudstad i japanska prov. Aki,
sydvestra delen af ön Nippon, vid en genom flere
öar skyddad vik och genom jernväg förenad med
Hiogo. 100,015 innev. (1896). Liflig industri och
handel.
Hirsch, Abraham. Se Cronhjort.
Hirsch, Abraham, musikförläggare, född d. 16
Aug. 1815, öfvertog 1830 den Östergrenska musikhandeln
i Stockholm, med hvilken förenades lånbibliotek,
instrumenthandel och förlag, ända tills musikhandeln
1874 öfvertogs af Julius Bagge, instrumenthandeln
1880 af sonen Ivar H. och förlaget 1884 af sonen Otto
H. Det är hufvudsakligen såsom förläggare H. verkat
främjande på svenska tonkonsten, i det han under ett
halft sekel hufvudsakligen vinnlagt sig om utgifvande
af inhemska tonsättares arbeten. Han har dessutom
varit medstiftare af Musikaliska konstföreningen,
Svenska bokförläggareföreningen m. m. H. blef ledamot
af Musik. akad. 1864 A. L.
*Hirsch, Aug., dog 1894 i Berlin.
Hirsch, Moritz, baron, judisk filantrop, d. vid Komorn
i Ungern 1896, förtjenade en kolossal förmögenhet på
jernvägsanläggningar i Turkiet och använde ofantliga
summor till sina trosförvanters bästa. Bland annat
inköpte han ett stort område i Argentina och inrättade
åkerbrukskolonier för de ur Ryssland utvisade judarna.
2. Hirsch, Ferdinand, tysk historiker, son af Theodor
H. (se denne), f. i Danzig 1843, filos. doktor i
Berlin 1864, är sedan 1867 lärare, numera med titel
professor, vid »Königstädtisches realgymnasium»
derstädes. Han sysselsatte sig till en början med
Östromerska rikets och de italienske normannernas
historia (Das herzogtum Benevent bis zum untergange
des longobardischen reiches, 1871, Byzantinische
studien, 1876, m. m.), men har under de senare åren
behandlat ämnen uteslutande ur Brandenburgs historia
t. ex. i arbetena Die ersten anknüpfungen zwischen
Brandenburg und Russland unter dem grossen
kurfürsten (2 bd, 1885–86), Der österreichische
diplomat Franz von Lisola und seine thätigkeit
während des nordischen krieges in den jahren
1655–60 (i Sybels »Hist. zeitschr.», 1888) och Der
winterfeldzug in Preussen 1618–19 (1897), hvarjämte
han utgifvit 11:te och 12:te banden (åren
1660–69) af »Urkunden und aktenstücke zur geschichte
des kurfürsten Friedrich Wilhelm von Brandenburg»
(1887, 92). H. redigerar sedan 1878 Historische
gesellschafts i Berlin tidskrift (»Mitteilungen
aus der hist. litterat.») och är sedan 1883 nämnda
förenings ordförande. F. Arnheim.
Hirson [irså’ng], stad i franska depart. Aisne, vid Oise samt nord-
och östbanans skärning. 6,150 innev. (1891). Fästning
(sedan 1870).
Hirsova (Ruman. Hârşova), stad i rumanska
distriktet Constanza (Köstendje) i Dobrudsja, vid
Donau. Omkr. 2,300 innev. Staden har ruiner af
en fästning och har flere gånger varit skådeplats för
strider mellan ryssar och turkar.
*Hirundinidae. Se vidare Klippsvalan.
*Hirvensalmi tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
*His, W., blef medlem
af Fysiogr. sällskapet i Lund 1874, Vet. soc. i
Upsala 1885 och Vet. akad. i Stockholm 1892.
*Hishult. 10,724 har. 2,067 innev. (1896), af hvilka
9,256 har, 1,838 innev. i Hallands län och 1,468 har,
229 innev, i Kristianstads län.
*Hisingen. Vestra Hisings härad omfattar ej
numera någon del af Nödinge. 17,511 har. 8,741
innev. (1896). Östra Hisings härad. 4,535 har. 8,581
innev. (1896). Hela domsagan bildar ett tingslag. Jfr
Göteborg. Suppl. sp. 1019.
Hissarlik. Se Ilion och Troja.
Hissbanor. Se Bergbanor. Suppl.
Histokemi. Se Histologi.
Histolys (af Grek. histos, väfnad, och lysis, upplösning),
det sönderfallande och den upplösning, som större
eller mindre delar af kfoppsväfnaderna undergå vid
vissa djurs metamorfos. Åtminstone i vissa fall tyckas
de s. k. fagocyterna l. vandercellerna taga en verksam
del i denna de gamla väfnadernas förstöring. Vare sig
detta varit fallet eller om förstöringen försiggått
på rent kemisk väg, anses upplösningsprodukterna
såsom näring komma de väfnader och organ till godo,
som nybildas i de förstördas ställe. Äfven vid denna
närings öfverförande till de platser, der nybildning
eger rum, torde fagocyterna spela någon rol.
G. A–z.
Historiae moralisatae. Se Gesta romanorum.
Historiallinen arkisto. Se Finska historiska
samfundet.
Historia septem sapientum, Lat., »sagan om de sju
vise mästarna». Se Sju vise mästare.
*Historiska föreningar. I Norge bildades 1895 ytterligare »Bergens
historiske förening».
Historiskt bibliotek, en periodisk historisk
publikation, som i tvångsfria häften utgafs af Carl
Silfverstolpe 1875–80 i sammanlagdt 7 bd. Med densamma
afsågs ursprungligen att i tryck återgifva historiska
urkunder och skrifter, men den kom snart nog att till
större delen inrymma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
