Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högseröd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med s. k. lätt öfverbyggnad, som sammanbinder
Kristianstad och Åhus å ena sidan med stationerna Hör
och Eslöf vid Södra stambanan å den andra. Banan,
25 km. lång, öppnades för trafik d. 16 Nov. 1886.
J. L.
*Höreda. 14,247 har. 1,678 innev. (1896).
*Hörja, socken. 6,140 har. 935 innev. (1896).
Hörlin, Anton Hugo, arkitekt, konstindustriei
mönsterritare, f. i Marstrand d. 30 Juli 1851, utbildades vid
Chalmersska institutet i Göteborg och konstakademien
i Stockholm (1873–78, hvarunder han 1877 stiftade
»Akademistklubben») samt genom flere studieresor
till utlandet. Han utnämndes 1879 till öfverlärare
i konstindustriei fackteckning vid Tekniska skolan
i Stockholm. Både såsom lärare och mönsterritare
samt genom föredrag och tidningsartiklar var han
en af de förste, som verkat för höjandet af den
moderna svenska konstslöjdens, specielt keramikens,
artistiska nivå. Under sina sista år anlitades
han såsom konstnärlig rådgifvare vid Rörstrands
porslinsfabrik. Likaså var han konstnärligt biträde
vid förarbetena för utställningarna i Köpenhamn
(1888) och Chicago (1893) samt arrangerade den
s. k. dekorationsföreningens specialexposition vid
Göteborgsutställningen 1891. Han dog genom drunkning
i Södertörns skärgård d. 12 Juli 1894. H. utgaf
tidskriften »Svensk konstslöjd» (1888–89, 91), lemnade
bidrag till tidskriften »Ord och Bild» (årg. I, II,
III) och författade en del smådikter och uppsatsen Om
brister i våra bildande konstnärers konstnärsbildning
(»Nord. Tidskr.», 1888). Jfr G. Upmark: »A. H. Hörlin»
(i »Meddelanden från Sv. Slöjdföreningen», 1894,
i hvilken publikation äfven finnes tryckt H:s 1894
i Sv. Fornminnesföreningen hållna föredrag Några ord
om förhållandet mellan våra fornminnen och vår nutida
konstutöfning). J. K–e.
*Hörningsholm innehafves nu (1897) af grefve
G. Fr. Bonde.
Hörnjern, skeppsb. Se Spant.
Hörring, Hugo Egmont, dansk statsman, f. i Köpenhamn
d. 17 Aug. 1842, blef 1860 student, 1868 juris
kandidat samt 1874 assistent,
1880 fuldmægtig och, efter att sedan 1882 hafva
varit direktör för den grönländska handeln, 1889
departementschef i inrikesministeriet. Han utnämndes
d. 13 Jan. 1894 till inrikesminister och d. 23
Maj 1897 till konseljpresident och finansminister.
E. Ebg.
*Hörröd, socken. 2,608 har. 683 innev. (1896).
Hörselnerven, nervus acusticus. Se Hjernnerver.
*Hörselorgan. Sp. 373, r. 24 nedifr. står pilålen
bör vara pirålen. Se vidare Öronsjukdomar.
*Hörsne med Bara. 3,653 har. 383 innev. (1896).
Hörssandstenen. Se Jurasystemet, sp. 1463.
*Hörup, socken. 1,334 har. 737 innev. (1896).
*Hörup, V., lemnade 1883 redaktörskapet för
»Morgenbladet», men blef 1884 redaktör för dagbladet
»Politiken». Vid samma tid blef han ledare för
den radikala gruppen af venstern (»europæerne»)
i opposition mot den danska venstern och slöt sig
senare till den »förhandlande venstern», mot sin
gamle ledare Berg. Med mycken fasthet och skärpa
bekämpade han militarismen och försvarsrörelsen,
men dref genom sin våldsamhet snarare sina motståndare
till handling och befordrade i verkligheten den sak,
som han hälst ville hålla tillbaka. Då han 1890
åter bröt med den förhandlande venstern, blef han
ej endast aflägsnad från statsrevisorsposten (han
återvaldes först 1895), utan utträngdes ock från
folketinget. Liksom han 1882–86 var den varmaste
anhängare af »visnepolitiken», har han under de
senare åren skarpt uppträdt mot arbetet för praktiska
reformer, innan författningsstriden äntligen blef
afslutad. E. Ebg.
*Hösna, socken. 6,277 har. 934 innev. (1896).
Höst-adonis, bot., namn på Adonis autumnalis, hvilken
odlad såsom prydnadsväxt bär namnen Bloddroppar,
Gossen i det gröna.
Höstfibla. Se Blundblomma. Suppl.
Höströta. Se Potatessjuka.
Höstsyrén, bot. Se Phlox.
Höttr, Isl. Se Hatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
