Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Juhlin-Dannfelt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3. Jäderin, Anna Matilda Charlotta, den föregåendes
syster. Se Branting 2. Suppl.
Jädersån. Se Virån.
Jäger, Johannes. Se Crotus Rubianus. Suppl.
*Jägmästare står under öfverjägmästares kontroll.
*Jähns, F. W., afled 1888 i Berlin.
*Jäla, socken. 2,843 har. 582 innev. (1896) Pastoratet
tillhör Falköpings kontrakt.
*Jäluntofta. 5,069 har. 409
innev. (1896). Moderförsamlingen heter Södra Unnaryd.
Jämförande religionsvetenskap. Se Religionshistoria.
Jämförande språkforskning. Se Språkvetenskap.
Jämförelsesatser. Se Komparativ 1.
Jämijärvi, kapell. 2,960 innev. (1894). Se Ikalis.
*Jämtland. Landskapets vapen är en i blått fält
gående elg (silfver), anfallen i ryggen af en örn
(guld) och i bringan af en varg (guld); hertiglig
krona. — J. tillhörde ej Upsala stift 1570–1645, utan
lydde då under Trondhjems stift (jfr M. Nordström:
»Jämtlands kyrkliga ställning före föreningen med
Sverige», 1884).
Mot istidens slut uppstod inom J:s slättland och
dess stora mot v. utsträckta floddalar ett stort
vatten, den Centraljämtska issjön, derigenom att
den skandinaviska landisen afsmälte tidigare inom
det egentliga fjällområdet än inom låglandet i det
centrala Norrland. Derigenom uppdämdes det vatten,
som i nutiden söker sig ut från fjälltrakterna mot
Östersjöbäckenet, till stora sjöar, som stego, ända
till dess de fingo aflopp öfver Skandinaviska halföns
vattendelare till Atlanten. Den troligen största och
den enda något närmare kända af dessa s. och ö. om
halföns vattendelare uppdämda s. k. issjöar var den
Centraljämtska. I samband med isens afsmältning
öppnades allt lägre passpunkter, hvarigenom sjön
gradvis sänktes, ända tills den, då isen helt
afsmälte, fullständigt uttappades. De ännu öfverallt i
fjälldalarna och utmed höjderna bevarade strandmärkena
visa, att sjöns vatten intagit minst 7 skilda nivåer;
de, hvilka klarast och allmännast skönjas, ligga på
ungefär 465, 410 och 360 m. ö. h. Strandterrasser,
strandvallar m. fl. strandbildningar finnas allmänt
på nämnda höjd utmed Ovikfjällens fot, Åredalen,
Kallsjön, Storsjön m. fl. nutida sjöar. Under sin
största utbredning torde den Centraljämtska issjön
hafva intagit en yta ungefär tre fjerdedelar så
stor som Vänerns. Se närmare Gunnar Andersson:
»Den Centraljämtska issjön» (i »Ymer», 1897).
G. A.
Jämtlands bibliotek. Se Zetterström, K.
*Jämtlands fältjägarekår har 1892 förändrats till regemente
under benämning Jämtlands fältjägareregemente,
hvars nummerstyrka genom tillägg af volontärer
uppbragts till 700 man (500 indelta, 200 volontärer
eller värfvade). Regementets verkliga styrka
uppgår till 44 officerare, 53 underofficerare
och musikunderofficerare, 10 civilmilitärer
och 700 man (af hvilka 108 korpraler och 24
spel och trumslagare). Chefsstation Östersund. —
Jämtlands hästjägarekår har samtidigt uppgått
i Norrlands dragonregemente (se d. o. Suppl.).
C. O. N.
Jämtlands fältjägareregemente. Se Jämtlands
fältjägarekår. Suppl.
*Jämtlands län beräknas nu hafva en areal af 50,972
qvkm., hvaraf 36,624 qvkm. komma på landskapet J.,
14,051 på Herjedalen och 297 qvkm. ej ännu kunnat
fördelas på vare sig land och vatten eller på
de särskilda socknarna. Folkmängden i länet vid
1896 års slut uppgick till 105,958 pers. (54,426
mankön och 51,532 qvinkön), af hvilka 99,549 å
landsbygden och 6,409 i staden. Folkökningen har
de sista 14 åren varit 22,4 proc. Af denna länets
folkmängd kommo på landskapet J. 93,804 pers. och
på lappförsamlingarna 833. Länet är deladt i
4 domsagor och 4 fögderier, hvilka sistnämnda
sammanfalla med och hafva samma namn som domsagorna
utom att J:s södra fögderi motsvarar Herjedalens
domsaga. Till länet hör hela Ströms socken, men ingen
del af Hafverö och Graninge. Länsmansdistrikten äro
26. Länets 4 skogsrevir ingå i Mellersta Norrlands
distrikt. Jämte de 7 provinsialläkaredistrikten
finnas 3 extra. För länet väljas 3 ledamöter i
riksdagens Första kammare och af landsbygden 4 i
Andra kammaren; Östersund är förenadt med Hudiksvall
till en valkrets. — Af hela egovidden anses nu fullt
1 proc. vara åker, men mindre än 1 proc. naturlig
äng. Medelskörden åren 1892–96 beräknades till
12,000 hl. råg, 172,000 hl. korn, 31,400 hl. hafre,
4,400 hl. blandsäd, 13,500 hl. ärter och 205,000
hl. potates. Kreatursantalet 1895 uppgafe till
omkr. 14,000 hästar, 58,000 nötkreatur, 54,000 får,
28,000 getter och 7,500 svin. Renarnas antal var
omkr. 27,000 vid 1896 års början, men beräknades
till 60–70 tusen 1890. Jordbruket går väl framåt,
men arbetar under svåra och ogynsamma omständigheter,
hvartill hufvudsakligen bidraga skogsafverkningen
samt den frostländighet, hvaraf vissa trakter äro
besvärade, men till hvars minskande statsanslag utan
återbetalningsskyldighet årligen beviljas. Sedan
1884 finnes en landtmannaskola vid Ope i Brunflo
socken. De under skogsstatens vård stående allmänna
skogarna i länet utgjorde 1895 sammanlagdt 1,220,330
har, hvaraf 136,524 har voro kronoparker, 840,767 har
fjäll och skogsmarker, som vid afvittringen utlagts
till renbeten, hvarifrån afverkning af öfvermogen skog
eger rum för beredande af medel till inköp af mark för
renbetets utvidgning; under sista femårsperioden hafva
för dessa medel inköpts 213,269 har. Inkomsterna af
försåldt virke från statens och ecklesiastika skogar
samt från renbetesfjällen voro 1891–95 2,181,100
kr. Under årtiondet 1886–95 utfördes från länet
nära 50 mill. sågtimmer (virke reduceradt till
sågtimmer). Bruksrörelse bedrifves ej, och endast 32
ton kopparmalm brötos, vid Gustafs koppargrufva i Åre
socken och Bjelkes i Kalls socken. Fabriksverksamheten
är fortfarande ringa; 1895 uppgåfvos 40 fabriker
med 512 arbetare och ett tillverkningsvärde
af 1,035,550 kr., deraf 1 trämassefabrik, 3
snickerifabriker och 2 mek. verkstäder, dessutom
funnos 17 sågverk. S. å. funnos 387 handtverkare med
439 arbetare, deraf resp. 320 och 204 å landsbygden;
fabrikanters och handtverkares sammanlagda bevillning
var 3,059 kr. De handlandes antal var 544 med 269
betjente (deraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
