Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Katslösa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Kellgren, Jonas Henrik, sjukgymnast, den
föregåendes brorsons son. f. i Alingsås d. 24
Nov. 1837, blef 1855 student i Lund och 1858
underlöjtnant vid Vestgöta-Dals regemente samt
genomgick kurs vid Gymnastiska centralinstitutet. 1869
tog han såsom löjtnant afsked och ämnade, genom döden
beröfvad maka och barn samt drabbad af ekonomiska
motgångar, inträda i främlingslegionen i Algeriet. På
vägen kom han att besöka Ulrichs gymnastiska institut
i Bremen, stannade vid detta en del af 1870 och
upprättade s. å. ett eget institut i Gotha. Genom en
af honom uttänkt systematisk manuel nervbehandling,
hvilken han förband med Lings sjukgymnastiksystem,
utförde han en mängd lyckade kurer, ofta i fall, som
ansetts obotliga, och vann inom kort utomordentligt
anseende. Han botade exempelvis mångåriga lung- och
underlivslidanden, febrar, halsluxationer,
ryggmärgslidande m. fl. sjukdomar. Från sin
tröttande praktik i Gotha sökte K. sig 1874 en
mindre ansträngande och mera inbringande i London
och hade stor framgång äfven der trots mången dust
med läkarnas skråanda. Somrarna 1877–83 utöfvade han
sin verksamhet i Norderney. Han har upprättat filialer
1883 i Baden-Baden, 1884 i Paris (bägge nu öfvertagna
af andra) och 1886 på egendomen Sanna omkr. 5 km. från
Jönköping. K. har såsom sjukgymnast ett europeiskt
namn. Under årens lopp har en mängd lärjungar
utbildats under hans ledning, och efter mönstret af
hans institut hafva sådana anlagts bl. a. i Berlin,
Frankfurt am Main, Lyon, Wien, Dresden, Kiev, Ottawa,
New York. Jfr Thord Bonde [Oscar Svahn]: »Stundar en
omhvälfning inom läkarekonstens område? J. H. Kellgren
samt några ord i en reformfråga» (1887). — Äfven K:s
broder Arvid K. (f. 1856, med. doktor i Edinburgh
1886) »anses såsom en konstnär af första ordningen
på den manuella behandlingens område».
*Kellna. 1,159 har. 664 innev. (1896).
*Kells-Nöbbelöf. 760 har. 490 innev. (1896).
*Kellstorp. 1,546 har. 742 innev. (1896).
Kelmis. Se Moresnet.
*Kelotomi. Vid inklämning af
ett bråck (se d. o.) försöker man reponera (införa)
bråcket. Misslyckas detta, har man att ofördröjligen
skrida till bråcksnitt (kelotomi). Tillvägagåendet
vid denna operation angafs först af Pierre
Fuanco och Paré samt utvecklades vidare af
J. L. Petit. I bråcksvulstens längdriktning lägges
ett hudsnitt, man banar sig väg till bråcksäcken,
öppnar denna försigtigt, vidgar genom insnitt den
s. k. bråckporten, der i regel förträngningen har
sitt säte, och granskar noga bråcksäckens innehåll,
vanligen en tarmslynga. Befinnes denna ej vara i högre
grad sjukligt förändrad, införes den genom bråckporten
i bukhålan, hvarefter man syr ihop bråcksäckshalsen,
borttager bråcksäcken och sluter operationssåret på
ett sätt, som åsyftar att hindra bråcket att ånyo
tränga ut. Förefinnas deremot tecken till brand i den
inklämda tarmslyngan, skulle dess införande i bukhålan
förorsaka allmän bukhinneinflammation och död. I
sådana fall göres antingen resektion (bortskärning) af
det sjuka tarmstycket, och de friska ändarna sammansys
eller ock anlägges en s. k. anus praeternaturalis,
d. v. s. man åstadkommer en fistel genom att
fastsy tarmväggen vid yttre huden i operationssåret.
J. E. J–n.
Keltis [hårdt k], by i Iittis socken, vid Keltis
ström i Kymmene elf. Till skydd för en vid Keltis,
nära Värrälä, placerad förpost uppfördes under
vintern 1789–90 några baracker. Vid dem slog svenske
generalmajoren Pauli d. 20 Maj 1790 en rysk styrka,
som förlorade 140 man i döda och »snarare flydde
än retirerade».
Kelvin [hårdt k], William, lord, engelsk
naturforskare. Se Thomson, Sir William.
*Kemble. — 5. F. A. K. afled 1893.
*Kemi. — 2. Staden hade 918 innev. 1895.
Kemijärvi [hårdt k]. Se Kemiträsk.
Kemiska formler. Se Atomvigt.
*Kemiska stationer. Vid 1885 års riksdag
höjdes anslaget till 21,000 kr., hvarigenom de
kem. stationerna i Jönköping och Hernösand blefvo
likställda med de fem föregående. Antalet vid dessa
sju stationer utförda undersökningar utgjorde i
medeltal 18,300 för åren 1886–90, 28,000 för 1891–95
och 36,732 för 1895. I Luleå finnes sedan 1895 en
kemisk-växtbiologisk anstalt. Gällande regl. är af
d. 18 Maj 1888. Enl. instr. af d. 13 Dec. 1889 sortera
stationerna nu under Landtbruksstyrelsen.
Kemisk kraft. Se Valfrändskap.
Kempe [hårdt k], S. Se Kempenskiöld.
Kempe [hårdt k], Frans, donator, f. i Hernösand
d. 5 Mars 1847, blef 1866 student i Upsala, der han
1873 aflade med. kandidatexamen, öfvergick 1874 till
den praktiska banan och är sedan 1885 chef för Mo &
Domsjö aktiebolag. 1879 blef han Tyska rikets konsul
i Hernösand. K. donerade 1897 till Upsala universitet
150,000 kr. för inrättande af en e. o. professur
i växtbiologi.
Kempen [hårdt k], ås i Belgien och Nederländerna. Se
Campine. Suppl.
Kempeneer [hårdt k], Peter de. Se Campaña, P. Suppl.
*Kempenfelt, K., föddes 1718 och blef konteramiral
1780.
Ken [hårdt k], japanskt förvaltningsområde. Se Japan,
sp. 1064 (äfven i Suppl.).
Kenai [hårdt k], halfö på Nord-Amerikas vestra kust,
i Alaska, mellan Cooks sund i n. och Prins Vilhelms
vik i s.; den är bergig, har flere glacierer och en
inskuren kust, i hvilken vikarna Day’s harbor och
Resurrection erbjuda goda ankarplatser. Efter densamma
har man uppkallat Kenaifolken (se Indianer, sp. 517).
*Kene. Staden hade 15,400 innev. 1882, och provinsen
(mudirije) uppgafs s. å. hafva 406,858 innev.,
af hvilka 22,832 nomadiserande beduiner (470,160
innev. 1894).
Kenia [hårdt k], isolerad bergsstock i Öst-Afrika
n. om Kilima-ndjaro, 10’ n. om Eqvatorn, uppstiger
på den omkr. 2,000 m. höga Leikipiaplatån till 5,600
m. höjd med branta, tornlika spetsar, som omsluta en
7,5 km. bred krater. Fem glacierer sträcka sig utmed
dess sidor. K. upptäcktes af Krapf 1849; grefve Teleki
kom 1887 upp till 4,680 m. höjd och Gregory 1893 till
5,480 m.
Kenicius [hårdt k], Nils, biskop. Se König.
Kennan [ke’nön], George, nord-amerikansk resande,
f. 1845 i Ohio, ledde 1864–67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
