Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kernmjölk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det för qvinnan såsom sådan utmärkande, om hon
rätt skall fylla sin bestämmelse i kulturens
tjenst. Ett lifligt meningsutbyte och flere
motskrifter framkallades af detta hennes
uppträdande. Fröken K. eger vidare betydelse
såsom en sammanhållande länk i 1890-talets
svenska författare- och konstnärskretsar.
E. F–t.
*Keyser (sp. 641). — 2. Thomas de K. Hans förnamn är
Theodoor (ej Thomas). Han föddes 1596 (l. 1597)
och dog 1667. J. K–e.
*Keyser, Nicaise de, lemnade direktörskapet 1879 och
dog 1887 i Antwerpen. Jfr biografi af Hymans (1889).
J. K–e.
*Keyser, K. J. J., tog afsked från lektorsbefattningen
1888 och dog i Norrköping d. 7 April 1895.
2. Keyser, Hilda Elisabet, porträtt- och
genremålarinna, den föregåendes kusin, f. i Stockholm
d. 22 Jan. 1851, utbildades vid konstakademien
1874–78, vistades största delen af åren 1878–89 i
Paris, der hon äfven studerat för L. Bonnat, och
har sedan 1890 haft elev-skola i Stockholm. Bland
hennes arbeten märkas Klosterskolan i Meudon (1888)
samt porträtten af författarinnan H. Keyser (belönad
med medalj på verldsutställningen i Paris 1889),
Professor Odemus (1894; i Patologiska institutionen i
Lund), Kapten K. E. Casparsson (1895; tillhör Upsala
läns landsting), Rådman A. Hård af Segerstad (1897).
J. K–e.
*Key West. Staden hade 18,080 innev. 1890, af hvilka
mer än 4,000 negrer och många cubaner, hvilka der
anlagt cigarrfabriker. Staden är station för en
afdelning af unionens flotta och besökes på grund
af sin rena luft af många vintergäster från de
norra staterna.
K. F. U. K. Se Kristliga föreningen af unga
qvinnor. Suppl.
K. F. U. M. Se Kristliga föreningen af
unga män. Suppl.
Khama, höfding i Betsjuanaland (se d. o. Suppl.).
Khangan, zool. Se Perlhönsslägtet.
*Khanpur. 2. Hufvudstaden hade 188,712 innev. 1891.
Kharput. Se Charput (äfven i Suppl.).
Khas-Des. Se Himalajafolken.
Khatib. Se Chatib. Suppl.
Khiva. Se Kiva.
Khmer, khmerspråket. Se Kambodja. Suppl.
Khnoppff, Fernand, belgisk målare och tecknare,
f. 1858, utbildades vid konstakademien i Bruxelles
under Mellery och var derefter elev af J. Lefébure
i Paris, der han dock mera påverkades af G. Moreau
och E. Carrière. K., som är bosatt i Bruxelles,
är en af de mest framstående bland de moderne
symbolisterna. Han vann guldmedalj i Wien 1895. Bland
hans arbeten märkas I lock my door upon myself
(Nya pinakoteket München), Djur och ängel och
andra sfinxbilder, Den helige Antonius’ frestelse,
Lawn tennis (pastell), Étude anglaise, The hour,
porträtt samt teckningar för tidskriften »Pan». K. är
äfven skald och konstvetenskaplig essayist.
J. K–e.
Khus-khus. Se Vetiveria-rot.
Khutbe. Se Chutbe. Suppl.
*Kiaby, socken. 3,817 har. 912 innev. (1896).
Kiája [hårdt k], vanligt turkiskt uttal och
(jämte kiahja, kihaja) vulgär skrifform för det
korrektare ketchúda l. kedchuda (persiskt låneord,
egentl. »husfader», af ked, hus, och chúda, herre),
föreståndare, prefekt, agent o. dyl. — Kiája beji
(se Bej) var förr officiel titel dels på sekundchefen
öfver janitsjarerna, dels på en storvesirens
representant, som ungefär motsvarade en civilminister.
H. A.
*Kiangsu beräknas nu hafva endast 21–22 mill. innev.
Kia-tsjeu [hårdt k] l. Kiao-tsjeu, stad i kines.
prov. Sjantung, under 36° 16’ n. br. och 120° 10’
ö. lgd fr. Greenw., omkr. 8 km. n. om K.-viken
på södra kusten af halfön Sjantung och s. om den
stora insjön Peme-hu. Staden, som med förstäder och
närmaste omgifning har omkr. 200,000 innev., omgifves
af en hög mur. Hamnen, Ta-poh-feu, är mycket
grund. 1897 landsatte en tysk eskader trupper, hvilka
besatte K. för att tvinga Kina till upprättelse för
mord på tyska missionärer.
*Kides. 1. Tillhör sedan 1897 Nyslotts stift. Bräkylä
är numera eget pastorat.
*Kiel. Innevånareantalet hade 1895 växt till 85,668,
delvis till följd af stadsområdets utvidgning
(landskommunen Wik s. om Kejsar-Vilhelmskanalens
mynning i Kiel-viken). Med Korsör på Själland är
ångbätsförbindelse två gånger om dagen.
*Kiel, Fr., dog 1885. Hans oratorium Kristus
uppfördes af Filharm. sällsk. i Upsala 1895–96 och
af Musikföreningen i Stockholm 1896.
*Kielce. 1. Guvernementet hade 764,087 innev. 1897.
*Kielland, A. L., skref vidare romanerna Fortuna
(1884; sv. öfvers, s. å) och Sne (1886), lustspelen
Tre par (s. å.; uppf. i Sthlm 1887) och Bettys
formynder (s. å.; uppf. i Sthlm 1888), berättelsen
St. Hans fest (1887), komedien Professoren (1888) och
berättelsen Jakob (1891). 1891 utgaf han en samling
småstycken, korrespondenser och tidningsartiklar
under titeln Mennesker og dyr. På Björnsons ansökan
fick K. 1886 ett »digtergage» (1,600 kr.), men
då regeringen 1887 uppförde denna post på sitt
budgetförslag, nekade stortinget att bevilja den. 1889
öfvertog K. som namngifven redaktör utgifvandet af
»Stavanger avis», men lemnade snart denna befattning
och blef 1891 borgmästare i sin födelsestad. O. A. Ö.
Kielland [tjällan], Gustava, norsk författarinna,
f. Blom i Kongsberg d. 6 Mars 1800, ingick 1824
äktenskap med presten Gabriel Kirsebon Kielland
(d. 1854), af hvars varma religiositet hon
påverkades. Hon diktade flere sånger för barn,
men hennes förnämsta arbete är Erindringer
(1882), som skildra en troende prests hem under
brytningstiden. Död i Skien d. 28 Febr. 1889.
O. A. Ö.
*Kiel-viken. Om den nu fullbordade kanalen
(Kejsar-Vilhelms-kanalen) se Nord-Östersjökanalen
(äfven i Suppl.).
Kien-olja. Se Tjära.
*Kiepert, Heinrich. Hans »Karte von Klein-Asien»
utgafs 1884 i ny bearbetning med titeln Nou-velle
carte générale des provinces asiatiques de l’Empire
Ottoman, hvarjämte han 1890–92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
