Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 1361-1362 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kollision ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

system har i den nyare geometrien vunnit stor
betydelse och användning. P. H–s.

*Kollision. Se Ombordläggning.

Kollodium-bomull, kem. Se Cellulosa. Suppl.

*Kollusion. Den å r. 5 åsyftade § är 19.

Kol-läst. Se Kolmått.

*Kolmar hade 33,145 innev. 1895.

*4. Kolmodin, G., dog d. 25 Febr. 1893 i Visby.

Kolmunnen. Se Torskslägtet, sp. 552.

Kolokythia-viken. Se Marathonisi-viken.

Kolombo. Se Colombo (äfven i Suppl.).

*Kolomea hade 30,235 innev. 1890, deraf hälften
var judar.

*Koloni. De europeiska staternas nuvarande (1897)
kolonialbesittning framgår af följande tabell,
från hvilken uteslutits såväl ryska besittningarna
i Asien som ock de turkiska besittningarna i samma
verldsdel och i Afrika, enär ingendera äro kolonier
i egentlig mening, utan integrerande beståndsdelar
af moderlandet.

	Areal qvkm.	Innev.
Storbritannien	29,772,638	348,262,246
Frankrike	7,012,971	48,988,270
Tyskland	2,641,400	9,000,000
Belgien	2,252,780	15,000,000
Portugal	2,146,100	15,771,326
Nederländerna	2,108,992	33,938,319
Spanien	429,054	9,510,836
Italien	247,300	194,579
Danmark	88,459	43,300
	―――――――――――――――
Summa	46,699,694	480,708,876

Kolonialsystemet kallas
1500–1700-talens monopoliserande, krasst egoistiska
kolonialpolitik. Se Koloni, sp. 1048.

Koloniträdgårdar kallas de i vissa utlandets städer
vidtagna anläggningar, som bestå deri att ett större
inhägnadt jordstycke delas i flere mindre, hvilka
uthyras åt mindre bemedlade familjer för idkande
af trädgårdsskötsel. Den första koloniträdgården
i Sverige inrättades 1895 i Malmö af stadens
planteringsförening, som redan har ett 50-tal
hyresgäster.

Kolonnes, Kap, udde i Grekland. Se Sunion.

Kolorimeter (af Lat. color, färg, och Grek. metron,
mått), instrument för bestämmande af färgintensiteten
hos en lösning.

Kolorist, målare, som utmärker sig i koloriten eller
som lägger hufvudsakliga vigten vid färggifningen.

Kolorograf (af Lat. color, färg, och Grek. grafein,
skrifva), en typografisk apparat, medelst hvilken man
kan få ett mångfärgadt aftryck utan att låta klichén
gå genom pressen mer än en gång.

Kolos [kålåsj]. Se Klausenburg.

*Koloss. Om Friheten upplysande verlden se
Bartholdi. Suppl.

Koloxidklorid. Se Fosgen-gas.

*Kolportéra. — Kolportage-handel [-tāsj]. Se
Bokhandel. Suppl.

Kolsva, jernbruk i Bro och Malma socknar, Vestmanlands
län, vid Hedströmmen och K.
station å Köping–Uttersberg–Riddarhyttans jernväg,
tillhörigt det 1892 bildade Kohlsva jernverks
aktiebolag. Bruket består af 5 lancashire-smälthärdar,
2 martinugnar, valsverk och mekanisk verkstad samt
var 1896 med tillhörande jordbruk och skogar, grufvor
och grufdelar, qvarnar samt Dalkarlshytte masugnar
i Lindesbergs församling, Örebro län, taxeradt
till omkr. 1,250,000 kr., deraf omkr. 465,000
kr. för jordbruksfastighet. K., som är ett mycket
gammalt bruk, är f. n. ett af Sveriges största
martinstålverk. Tillverkningen uppgick 1896 till
7,17 mill. kg. smältstycken, råskenor och göt, 6
mill. kg. valstråd, band-, söm- och annat finjern
m. m. samt 100,450 kg. gjutgods. Arbetarnas
antal var 336. Vid Dalkarlshytte masugnar var
tillverkningen omkr. 7,600 ton tackjern och direkt
ur masugn framstäldt gjutgods; arbetarnas antal
53. K:s specialitet är hufvudsakligen propellrar,
lokomotivhjul och maskingods samt valsning af
sömjern.

Kolsyrad ammoniak. Se Ammoniaksalter.

Koltegel. Se Briketter. Suppl.

Kolthoff, Gustav Isak, zoolog, född
d. 14 Dec. 1845 i Sandhems socken, Skaraborgs
län, sysselsatte sig från ynglingaåren med
naturaliesamlingar, studerade konservering vid
zool. Riksmuseum och uppsatte flere samlingar af
Skandinaviens foglar m. m. För samma ändamål
besökte han bl. a. Island och Färöarna 1872. Utnämnd
till konservator vid Upsala universitets zool. museum
1878, deltog han som entomolog och ornitolog
i Nordenskiölds expedition till Grönland 1883
och företog en resa till norska ishafskusten
1887. K. uppsatte och ordnade 1893 det berömda
Biologiska museet i Stockholm (se Zoologiska
institutioner och samlingar, sp. 311). Han har
redigerat och författat de flesta artiklarna i
samlingsverket Vårt villebråd (1895–96), tills.
med L. A. Jägerskiöld utgifvit Nordens fåglar (1895
o. f.), en omarbetad uppl. af Sundevalls »Svenska
foglarna», och skrifvit Minnen från mina vandringar
i naturen (1897) m. m.

Koltsov, A., rysk skald. Se Kolzov.

Kolumbarium. Se Columbarium.

Kolumbium. Se Niobium.

Kolumbosyra, Kolumbin. Se Kolumbo-rot.

Koluri. Se Salamis 1.

*Kolyma är omkr. 1,800 km. lång.

*Kolzov-Massalski, H., dog 1888 nära Florens.

Kombakonam, stad i distriktet Tandjur, Madras, Indien,
vid en nordlig gren af Kaveris delta och vid jernvägen
Madras–Tinnevelli. 54,300 innev. (1891). Det är en
helig och literär stad, af engelsmännen kallad »södra
Indiens Oxford».

*Komedoner. Se Hudmaskar.

*Komité. En »Förteckning öfver komitébetänkanden
1809–1894», omfattande betänkanden afgifna af de
af K. M:t eller af en departementschef med K. M:ts
myndighet tillsatta komitéer utgafs 1896, utarbetad
efter offentligt uppdrag af Erik Thyselius.

Komitén för finska ärenden. Se Finland, sp. 1291
(äfven i Suppl., sp. 758).

Kommabacillen (koleraspirillen). Se
Bakteriologi. Suppl., sp. 540–541 och Kolera,
sp. 1017–18.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>