Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kopel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nerven (1885, 3:dje uppl. 1886; »Om friska och sjuka
nerver», 1885) och Eine experimentelle studie auf
dem gebiete des hypnotismus (1888; 3:dje uppl. 1893;
»En studie på hypnotismens område», 1888).
Kraftfodermedel. Se Fodermedel.
Kraftparallelepiped. Se Parallelepiped.
Kraftpolygon. Se Polygon.
Krag. 1. Thomas Peter K., norsk författare, f. i
Kragerö d. 28 Juli 1868, student 1890, har utgifvit
berättelserna Jon Græff (1891), Fra den gamle by
(1892), Mulm (1893), Ensamme mennesker (s. å.),
Kobberslangen (1895), Fortællinger (s. å.), Ada
Wilde (1896), Vesterfra (s. å ), Ulf Ran (1897). Han
skildrar förnämligast hafvet och kusten i sin
hembygd, Vestlandet. — 2. Vilhelm Andreas Wexels
K., norsk författare, den föregåendes broder, f. i
Kristianssand d. 24 Dec. 1871, student 1890, har
utgifvit Digte (1891), Nat (1892), Sange fra syden
(1893), Vester i Blaafjeldet (s. å,), Ejemoe (1895)
och Nye digte (1897) samt skådespelen Vanitas (1894),
De gode gamle (1895) och Den sidste dag (1896).
O. A. Ö.
*Krageholm tillföll efter grefve A. Pipers död
(Juni. 1897) öfverstekammarjunkaren grefve N. Brahe.
*Kragerö hade 5,753 innev. 1891.
Kraghvalf. Se Öfverkragning.
Krag-Jörgensenska geväret. Se
Eldhandvapen. Suppl. (Tabell). Jfr Jörgensen,
E. Suppl. Om en annan gevärskonstruktion af Krag se
Norska marinens gevär.
Kragsten. Om kragstenskonstruktion se äfven
Öfverkragning.
Krah, Kra (Krao), den landtunga, som förenar halfön
Malakka med Östra indiska halfön. Minsta bredden,
mellan 10° och 11° n. br., är 70 km., men endast
42 km., om man beräknar bredden mellan staden K.,
der Paktsjans aestuarium börjar, och mynningen af
floden Tsjampong, hvilken är skild från det förra
endast genom en 12 km. bred och 25–30 m. hög ås af
paleozoisk skiffer. Förslag hafva framstälts att
genom landtungan draga en för oceanfartyg tillgänglig
kanal, hvarigenom vägen från Kalkutta till Kanton
skulle förkortas med 1,100, en resa från Mergui i
Brit. Birma till Bangkok med 2,200 km. Äfven har
man föreslagit att bygga en jernväg öfver isthmus.
*Krain hade 498,958 innev. 1890, af hvilka 94
proc. slovener och 28,033 tyskar. Jernvägarna hade
1894 en längd af 430 km. Högsta domstolsinstans
är landesgericht i Laibach, andra instans är
kretsdomstolen i Rudolfswert och första instans de 29
distriktsdomstolarna. Till österrikiska riksrådets
deputeradekammare sänder K. på grund af den nya
vallagen 1896 11 ombud (tillkom 1 ombud, valdt genom
allmän omröstning).
Krak, stad i Syrien. Se Kerak.
*Krakatoa är numera, enligt uppgift af doktor Treub, som 1895
besökte ön, fullkomligt betäckt af en ny vegetation.
Se Röda skenet.
Králodworsky rukopis. Se Königinhof.
Kramhandel. Se Minuthandel.
Krammer, flodarm. Se Meuse 1.
Krampfrö, bot. Se Raphanus.
Kransborre, bot. Se Marrubium.
*Kran-skål. Läs: Krans-skål.
Krao, landtunga. Se Krah. Suppl.
Krao, ett negerfolk. Se Kru.
Krapotkin, oriktig form för Kropotkin (se
denne. Suppl.).
Kraslice [-tse], Böhm. Se Graslitz.
Krasnokutsk [-naku’tsk], stad i ryska guv. Charkov,
på högra sidan om Merl (biflod till Vorskla),
64 km. n. n. ö. om Poltava, 82 km. v. om
Charkov. Omkr. 6,000 innev. Vid K. stod d. 11
Febr. 1709 en strid emellan svenskarna under Karl
XII och ryssarna under generalerna Schaumburg och
Rönne. Karl, som med endast drabanterna skyndat
före de sina och anfallit fienden, höll på att sätta
lifvet till, men räddades af Taubes dragoner. Ryssarna
förföljdes in i K. och genom staden; vid Horoda, der
de fingo förstärkning, gjorde de kraftigt motstånd,
men nödgades, ehuru omkr. 8 gånger starkare än
svenskarna, slutligen rymma fältet med en förlust af
1,200 man i döda. Svenskarna, som hade 140 man döda,
afbrände K.
Krasse-sommargyllen, bot. Se Vinterkrasse.
*Kraszewski, J. L, frigafs mot hedersord kort efter
sin inspärrning på Magdeburgs fästning 1883, emedan
hans helsotillstånd ej tålde fängelseluften. Han
utförde äfven raderingar och målade landskap. K. dog
d. 19 Mars 1887 i Genève och begrofs i Krakov.
Kratostat, en apparat, som gör det möjligt att
uttaga af väderkvarnen — eller öfver hufvud af en
oregelbundet verkande drifkraft, såsom vattenqvarnar
o. d. — en regelmässig rörelse. Vinden drifver en
dynamo och den dervid uppstående elektriska strömmen
skiljer vattnet i syre och väte. Elektriskt ljus kan
sålunda åstadkommas. Kratostaten konstruerades 1894
af Paul La Cour. Italienaren Pompeo Garuti har
konstruerat en dylik apparat för annat ändamål.
*Kraus, Friedrich, dog 1894 i Berlin.
*Kraus, F. X., har vidare utgifvit en utmärkt
Real-Encyklopädie der christlichen alterthümer (I,
II, 1882–86).
Krauss, Gabrièle, österrikisk operasångerska,
f. 1842, elev af Marchesi, var engagerad vid stora
operan i Wien 1860–68 och i Paris 1868–87, hvarefter
hon egnat sig åt sångundervisning. Hon ansågs som
en af de främsta krafterna vid Parisoperan och
sjöng Aida, Norma, Fidelio, Judinnan, Afrikanskan
m. fl. stora partier. A. L.
Krausseana, bot. Se Selaginella.
*Kreditiv. 3. Det s. k. mindre kreditivet bestämdes
1892 till 2,5 mill. kr., det s. k. större till 5
mill. kr. 1895 höjdes hvardera kreditivets belopp
till 7,5 mill. kr.
Kredj, ett af Fr. Müller till nuba-rasen räknadt
folk i afrikanska landskapet Dar-Fertit, n. v. om
njamnjam, af kopparröd färg, ljusare än bongos
eller njamnjams. Det utmärker sig genom sin ringa
intelligens och stora fulhet. Språket står, såvidt
man nu känner, alldeles isoleradt. Genom oupphörliga
slafjagter hafva många stammar försvunnit och de af
dem bebodda landskapen förvandlats till ödemarker.
*Krefeld hade 107,278 innev. 1895.
*Krementsjug hade 57,879 innev. 1897.
*Kremer, A. v., dog 1889 i Wien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
